Denna bilaga innehåller citat som illustrerar olika kategorier som tas upp i resultat och analys avsnittet. Citaten sorteras in under tillhörande rubrik.
Kategorisering av bristande föräldraförmåga i rättsfallen Nedan följer citat under relevant rubrik.
Bristande föräldraförmåga som bristande grundläggande omsorg av barnet (Barnet) har saknat lämpliga kläder (och) det är oklart om (barnet) har fått sina vårdbehov tillgodosedda...Föräldrar till barn på (barnets) gård har berättat för skolan att de är oroliga för att (barnet) inte blir insläppt hemma och att (barnet) behövt utföra sina behov utomhus på gården för att hon inte blir insläppt… (Barnets) behov bedöms i dagsläget inte kunna tillgodoses av mamma. (Fall 2, Förvaltningsrätten i Göteborg dom 2020-12-28 i mål nr 14284-20, s. 2)
(Modern) brister i den grundläggande omsorgen om (barnet). (Modern) har bl.a. missat att byta blöjor och sköta hygien på rummet. (Fall 4, Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12- 23 i mål nr 8147-20, s.4)
Omsorgsbristerna handlar om att (barnet) inte får mat, att hon inte sover tillräckligt… (Fall 12, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2021-01-15 i mål nr 25548-20, s. 8)
(Föräldrarna) har inte tillgodosett barnens behov av känslomässig omsorg, trygghet och säkerhet i hemmet. (Fall 6, Kammarrättsdom s.4)
När de dricker alkohol utsätter de (barnen) för potentiellt farliga situationer. De kan inte tillgodose (barnens) behov av omsorg eller säkerhet. Personer med känd missbruksproblematik och med ett våldsamt beteende vistas i deras bostad. Detta visar på ett bristande omdöme hos (föräldrarna) som medför att det finns en stor risk för att (barnen) kan fara illa fysiskt och psykiskt. (Föräldrarna) har även svårt att upprätthålla en god standard i sin boendemiljö. Bostaden är smutsig och undermålig. … Barnavårdscentralen har uppmärksammat att det finns brister avseende (barnens) hygien. (Fall 13, Förvaltningsrättsdom s.4)
Bristande föräldraförmåga som brister i att ge barn känslomässig trygghet, stimulans och vägledning
(Modern) saknar förmåga att möta (barnet) känslomässigt och ge henne stöd. (Fall 2, Kammarrätten i Göteborg dom 2021-03-31 i mål nr 331-21, s.4)
(Barnets) föräldrar har återkommande givit uttryck för att de inte är (hennes) föräldrar viket har sårat henne känslomässigt (Fall 9, Kammarrätten i Jönköping dom 2021-03-25 i mål nr 3389-20, s. 2)
(Föräldrarna) utgör inte heller ett tillräckligt känslomässigt stöd för henne. (Fall 11, Förvaltningsrätten i Göteborg dom 2020-12-02 i mål nr 13748-20, s.2)
De alkoholrelaterade situationer som (barnet) har upplevt och de konsekvenser som (faderns) bruk av alkohol har fått för henne har inneburit att (barnets) behov av känslomässig trygghet och stabilitet inte har tillgodosetts. (Fadern) har vidare under utredningen uppvisat en bristfällig förståelse för (barnets) upplevelser och hennes känslomässiga behov. (Fall 12, Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-23 i mål nr 934-21, s.5)
Förutom i fråga om struktur, rutiner och gränssättning i vardagen brister hon även när det gäller bl.a. stimulans, vägledning och känslomässig omsorg. (Fall nr 8, Kammarrätten i Sundsvall dom 2021-03-25 i mål nr 109-21, s.3)
(Modern) brister i stimulans och vägledning samt den känslomässiga omsorgen för (barnet). (Fall 5, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2021-01-18 i mål nr 27297-20, s. 3)
(Fadern) brister i fråga om bl.a känslomässig omsorg, stimulans, gränssättning och vägledning. (Fall nr 8, Kammarrättsdom, s 3)
Bristande föräldraförmåga som att inte kunna ge en stabil vardag och vardagsrutiner:
Modern ansågs brista i att ge barnet ”bristande vardagsrutiner” (Fall 2, Förvaltningsrätten i Göteborg dom 2020-12-28 i mål nr 14284-20, s. 2)
(Moderns) brister består i huvudsak av att hon, trots omfattande insatser, inte över tid klarar av att upprätthålla rutiner, regler, och strukturer… hon har dessutom svårt att hålla rent i hemmet. (Fall 8, Förvaltningsrätten i Falun dom 2020-12-29 i mål nr 5469-20, s.9)
Familjens tidigare boendesituation (pga. många flytt bl.a på skyddsboende) och föräldrarnas konflikter dem emellan är det visat att barnen under en lång period haft en oförutsägbar vardag. (Fall nummer 1, Förvaltningsrätten i Malmö dom 2020-12-30 i mål nr 15446-20, s. 11)
Modern har en passiv hållning gentemot barnen. Moderns passiva hållning gör att barnen inte får den vägledning i olika situationer som de behöver. Hon undviker att gå in eller avstyra konflikter med barnen även om deras handlingar är farliga eller direkt olämpliga.. Modern knyter barnen hårt till sig och inte klarar av att vara utan dem samtidigt som hon inte förmår att ta hand om dem alla tre. (Fall 1, Förvaltningsrätten i Malmö dom 2020-12-30 i mål nr 15446-20, s. 4)
Bristande föräldraförmåga som ambivalens eller passivitet
Föräldrarnas destruktiva och ambivalenta relation är fortsatt oroväckande. (Moderns) ambivalenta inställning till (faderns) missbruk och hennes agerande gällande adressändringen är det också tveksamt att hon förmår skydda (barnet) från hans påtryckningar och misstänkta missbruk (Fall 3, Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-30 i mål nr 383-21, s. 4-5)
Bristande föräldraförmåga som bristande uppsikt eller bristande gränssättning:
(Modern) brister i uppsikt …av barnen. Barnen har sprayat färg på grannens förråd samt slagit och plågat grannens katt. Situationen är kaotisk och ohållbar. (Modern) uttrycker ingen oro över anmälningarna utan hänvisar till att barnens beteenden är normala för barn med autism. (Fall 1, Förvaltningsrätten i Malmö dom 2020-12-30 i mål nr 15446-20, s. 3-4) (Barnet) har fått bristande vuxentillsyn i vardagen. (Fall 2, Förvaltningsrätten i Göteborg dom 2020-12-28 i mål nr 14284-20, s. 2 förvaltningsrättdom)
(Modern) saknar förmåga att gränssätta och uppfostra (barnet). (Fall 2, Kammarrätten i Göteborg dom 2021-03-31 i mål nr 331-21, s. 4)
(Faderns) brister består huvudsakligen i att han, trots insatser, fortfarande har en begränsad förmåga att bemöta barnen i konflikter och vid gränssättning. (Fall nr 8, Förvaltningsrätten i Falun dom 2020-12-29 i mål nr 5469-20, s. 9)
(Barnets) föräldrar har anpassat sig till hennes beteende och ställer inte de krav på henne som hon behöver. Hon är lämnad att på egen hand fatta beslut om sin vardag som hon tydligt visar
att hon inte klarar av. Hon har ingen fungerande skolgång och bedöms inte klara av att få till det på egen hand eller med stöd av sina föräldrar. Föräldrarnas förmåga att påverka henne i rätt riktning är låg. (Fall 11, förvaltningsrättsdom, Förvaltningsrätten i Göteborg dom 2020- 12-02 i mål nr 13748-20, s. 2-3.)
Bristande föräldraförmåga som att inte kunna sätta barnets behov före sina egna eller att barnet får ta ansvaret för föräldern:
(Modern) har en viss insikt i sina svårigheter, men hon har inte förmått att varaktigt ta till sig av stöd och behandling. Detta är ett uttryck för att hon sätter sina egna intressen före (barnets) behov. (Fall 4, Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12-23 i mål nr 8147-20, s.3)
(Barnet) har fått ta ansvar för både sig själv och sin mamma som inte är åldersadekvat (Fall 2, Kammarrätten i Göteborg dom 2021-03-31 i mål nr 331-21, s.4)
(Barnet) får ta hand om sin pappa när han är berusad. (Fall 12, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2021-01-15 i mål nr 25548-20, s. 8)
Bristande föräldraförmåga som brister i samarbetet med myndigheter: Föräldrarna har inte haft fungerande kontakter med barnens skolor och socialtjänst.. avbokat tider och inte medverkat. (Fall 1, Förvaltningsrätten i Malmö dom 2020-12-30 i mål nr 15446-20, s. 11)
…har brustit i sitt samarbete med socialtjänsten (Fall 11, Kammarrätten i Göteborg dom 2021-03-25 i mål nr 7767-20, s. 4)
Det saknas ett fungerande samarbete mellan socialtjänsten och (fadern)… (Faderns) invändningar, att han inte kan betala drogtester och känner sig dömd på förhand samt inte har förtroende för socialtjänsten visar enligt kammarrättens mening att han inte förmår sätta (barnets) behov av umgänge framför sina egna känslor och behov. (Fall 3, Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-30 i mål nr 383-21, s. 4, 6 )
(Barnets) umgänge med sin mamma är oförutsägbart då (modern) inte kommer på avtalade umgängestider samt att umgänget sker från (moderns) villkor och inte utifrån (barnets) behov. (Fall 7, Förvaltningsrätten i Falun dom 2020-12-04 i mål nr 5468-20, s.3)
Positiv föräldraförmåga: villighet att ta emot stöd
Det är positivt att (modern) har deltagit i familjebehandling med gott resultat och att hon är villig att fortsätta med en sådan insats. (Fall 2, Kammarrätten i Göteborg dom 2021-03-31 i mål nr 331-21, s.5)
Kammarrätten anser i likhet med förvaltningsrätten att det är positivt att (modern) numera har kontakt med beroendemottagning, lämnar drogtester och träffar en psykolog. (Fall 3, Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-30 i mål nr 383-21, s.5)
Sedan placeringen vid utredningshemmet har inletts har det sammantaget skett en positiv utveckling och förbättring när det gäller (moderns) omsorgsförmåga. (Modern) har visat insikt i sina svårigheter och hon har varit hjälpsökande när det gäller behandling för hennes neuropsykiatriska diagnos. (Fall 4, Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12-23 i mål nr 8147-20, s. 11)
Förvaltningsrätten anser att det är positivt att (föräldrarna) säger sig vara villiga att medverka i samtal för att få hjälp (Fall 5, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2021-01-18 i mål nr 27297-20, s.11)
Det är positivt att föräldrarna är mottagliga för insatser och behandlingen har fungerat bra… Det är positivt att (föräldrarna) är villiga att genomgå förslagen behandling och förefaller
engagerade i densamma (Fall 6, Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-29 i mål nr 867- 21, s. 4 -5)
Kammarrätten ser positivt på att (fadern) medverkar i en missbruksutredning och att samtliga lämnade prover har varit negativa. Det är också positivt att (fadern) har tagit avstånd från de vänner som kan kopplas samman med de alkoholrelaterade situationerna (Fall 12, Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-29 i mål nr 867-21, s. 6)
(Fadern) har uppmärksammat behov (barnet) har och är mån om hennes välbefinnande. Han har tidigare tagit initiativ till att ta med (barnet) till skolans kurator för att prata om hennes mående i syfte att få veta hur han kunnat hjälpa henne (Fall 12, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2021-01-15 i mål nr 25548-20, s. 9)
Vikten av insikt och att erkänna sin bristande föräldraförmåga
(Föräldrarna) förnekar de faktiska omständigheter kring att hedersförtryck förekommer i familjen. Vård på frivillig grund är därmed inte ett alternativ. (Fall 5, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2021-01-18 i mål nr 27297-20, s. 5)
Båda föräldrarna förnekar att våld har förekommit. Ingen av dem har således förmått möta barnen i deras upplevelser vilket försvårar deras möjligheter att bearbeta dessa. Dessa förhållanden utgör enligt kammarrätten omsorgsbrister i lagens mening. (Fall nr 6 Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-29 i mål nr 867-21, s. 4-5)
(Fadern) anser inte att han har någon svag sida i sitt föräldraskap och att relationen med barnen är perfekt. Med tanke på hur flickorna har haft det och (faderns) inställning är det omöjligt att ens överväga frivilliga insatser. (Fall 10, Kammarrätten i Jönköping dom 2021- 03-25 i mål nr 110-111-21, s. 2)
(Modern) förnekar dock fortfarande att hon använt våld mot (barnet) och det är en allvarlig brist i hennes föräldraskap att hon inte inser allvaret i de uppgifter som dottern har lämnat. (Fall 2, Kammarrätten i Göteborg dom 2021-03-31 i mål nr 331-21, s. 5 Kammarrättsdom) Genom förnekande negligerar (föräldrarna) barnens upplevelser och brister därigenom i sin föräldraförmåga. (Fall 15, Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12-11 i mål nr 7107-20, s.12)
Utifrån att föräldrarna fortsatt uppvisar total brist på insikt avseende sina egna och (barnets) svårigheter bedöms deras mottaglighet för behandlingsinsatser och förändringspotential som mycket låg, helt otillräcklig för att (barnet) ska kunna vänta in deras utveckling och bo hemma under den tid de får hjälp i öppen form. (Fall 9, Kammarrätten i Jönköping dom 2021- 03-25 i mål nr 3389-20, s. 3)
(Eftersom) de saknar tillräcklig insikt i situationens allvar, kan (samtycken) inte bedömas garantera att den behövliga vården genomförs. (Fall 11, Kammarrätten i Göteborg dom 2021- 03-25 i mål nr 7767-20, s. 4)
Föräldrarna bedöms inte ha förmåga att skydda (barnet) från sitt missbruk då de inte ser den fara och negativa påverkan de utsätter (barnet) för. Det tycks också finnas en bristande insikt i vilka konsekvenser deras ambivalens och agerande kan få för (barnet)..(Modern) bedöms ha omfattande svårigheter att bearbeta och förstå hur hennes agerande påverkar (barnet) negativt. (Fall 3, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2020-12-11 i mål nr 22312-20, s. 6) Vid bedömningen beaktar kammarrätten särskilt föräldrarnas bristande insikt i hur deras egna problem och missbruk påverkar barnen och att de tidigare avslutat insatser för att kort tid därefter återfalla i missbruk med negativa konsekvenser för barnen som följd. (Fall 13, Kammarrätten i Sundsvall dom 2021-03-23 i mål nr 41-21, s. 6)
(Moderns) agerande i förhållande till (barnets) behov visar att hon har en bristande insikt i (barnets) sjukdom och hälsotillstånd, vilket innebär en brist i omsorgen om (barnet) (Fall 14, Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-23 i mål nr 196-21, s.7)
Genom att lägga problematiken utanför sig själva visar föräldrarna att de saknar insikt om de egna brister i föräldraförmågan (Fall 15, Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12-11 i mål nr 7107-20, s.5)
Även om (fadern) i nuläget kan påvisa nykterhet är det problematiskt att han förnekar och bagatelliserar (barnets) upplevelser och inte kan bemöta henne vad gäller dessa. Hans förnekande inger oro för nya alkoholrelaterade händelser när nämndens kontroll minskar, särskilt som sådana händelser tidigare har varit en hemlighet mellan (fadern) och (barnet). (Fall 12, Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-23 i mål nr 934-21, s. 3-4)
Citat som gäller erkännandet av brister:
(Modern) medger själv att hon inte har förmåga att ta hand om (barnet) och inser att det skulle skada dotterns hälsa och utveckling om dottern bodde hemma hos henne…. (Modern) samtycker till att barnet är placerad hos sina morföräldrar och har aldrig haft för avsikt att bryta vården.
(Fall nr 7, Kammarrätten i Sundsvall dom 2021-03-25 i mål nr 3685-20, s. 4)
Förvaltningsrätten lägger vid denna bedömning särskild vikt vid att det skett en positiv utveckling av (faderns) föräldraförmåga, och noterar särskilt att han vid förhandlingen i förvaltningsrätten visat en trovärdig och god insikt i sin problematik (Fall nr 8, Förvaltningsrätten i Falun dom 2020-12-29 i mål nr 5469-20, s. 9)
(Modern) medger att hon på grund av dåligt mående brustit i omsorg för (barnet) under den period då de befann sig på utredningshemmet… Sedan placeringen vid utredningshemmet har inletts har det sammantaget skett en positiv utveckling och förbättring när det gäller (moderns) omsorgsförmåga. (Modern) har visat insikt i sina svårigheter och hon har varit hjälpsökande när det gäller behandling för hennes neuropsykiatriska diagnos. (Fall 4, Kammarrätten i Stockholm dom 2021-03-30 i mål nr 383-21, s. 3; Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12-23 i mål nr 8147-20, s. 11)
Diskursanalys av föräldraförmåga i rättsfall: Barnskydd som utgångspunkt Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att LVU är en skydds- och vårdslagstiftning som har till syfte att bereda unga vård där det är sannolikt föreligger ett vårdbehov med anledning av bland annat brister i omsorgen. (Fall 1, Förvaltningsrätten i Malmö dom 2020-12-30 i mål nr 15446-20, s.10)
Utgångspunkten för förvaltningsrättens prövning är att LVU är en skyddslagstiftning för utsatta barn. (Exakt samma lydelse i fall 3, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2020-12-11 i mål nr 22312-20, s. 9 och fall 12, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2021-01-15 i mål nr 25548-20, s.9)
LVU är en skyddslagstiftning för barnets bästa och det är barnets skyddsintresse och behov som är det centrala för om vård ska ges med stöd av denna lag. (Fall 14, Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12-22 i mål nr 7624-20, s.7 )
LVU är en skyddslagstiftning för barnets bästa och det är barnets skyddsintresse och behov som är det centrala för om vård ska ges med stöd av lagen. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och skydd. (Fall 5, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2021-01-18 i mål nr 27297- 20, s. 6)
LVU är en skyddslagstiftning för barn och unga. Syftet med LVU är att tillgodose barns behov av omsorg, vård och skydd när barnets hälsa eller utveckling är i fara och möjlighet inte finns att tillgodose behovet på frivillig väg. Bedömningen ska utgå från barnets perspektiv och se till barnets bästa. (Fall 13, Förvaltningsrätten i Härnösand dom 2020-12- 30 i mål nr 5191-20, s.7)
Diskursanalys av föräldraförmåga i rättssfall: ett ”child protection” paradigm vs ett ”child welfare paradigm”
Det är omöjligt att inte bli starkt berörd av vad barnen har berättat om hemförhållanden. Det är barn som beskriver en vardag fylld av både fysiskt och psykiskt våld. De känner en djupt grundad rädsla för sin pappa och att de kommer att bli dödade om de behöver återvända till honom. De har också en befogad oro för att bli bortgifta och utförda från Sverige i detta syfte…. Ansökan inte bara bör utan måste bifallas för att barnen ska få det skydd de behöver. (Förvaltningsrätten i Växjö dom 2020-12-18 i mål nr 5168-20 och 5170-20, s.4)
Den psykoterapeut som modern träffar en gång per vecka är tveksam till moderns förändringspotential. Moderns mående och psykiska ohälsa inverkar negativt på hennes förmåga att tillgodose barnens särskilda behov. (Förvaltningsrätten i Malmö dom 2020-12- 30 i mål nr 15446-20, s. 4)
Barnen har hemma upplevt hot, kränkningar och allvarligt våld mellan föräldrarna. Varken modern eller fadern har förmått skydda barnen från våldet föräldrarna emellan. Båda föräldrar brister i sin förmåga att hjälpa barnen hantera det våld de upplevt och saknar insikt i hur våldet mellan dem påverkar dem. Detta har haft förödande konsekvenser för barnen som uppvisat tydliga tecken för att de inte mår bra. (Förvaltningsrätten i Malmö dom 2020-12-30 i mål nr 15446-20, s. 5)
Det har kommit fram att (modern) brister i stimulans och vägledning samt i den känslomässiga omsorgen för (barnet). (Barnet) har fått anpassa sig mycket efter (moderns) dåliga psykiska mående och hennes behov. (Modern) har haft svårt att hantera sina känslor. När hon är arg och irriterad på andra, blir hon känslomässigt otillgänglig och även skrämmande för barnet. (Moderns) övriga situation med egen kognitiv och neuropsykiatrisk problematik är en riskfaktor i sig. Hon har försummat sin medicinering och varit irriterad på utredningshemmets personal som har påmint henne om medicinerna… (Modern) har en viss insikt i sina svårigheter, men hon har inte förmått att varaktigt ta till sig av stöd och behandling. Detta är ett uttryck för att hon sätter sina egna intressen före (barnets) behov. (Fall 4, Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12-23 i mål nr 8147-20, s.3)
Förvaltningsrätten konstaterar att det av utredningen i målet framgår att (moderns) förmåga att ta hand om (barnet) har varit starkt kopplat till hennes psykiska mående. I utredningshemmets rapport beskrivs flera tillfällen då hon, när hon haft ett bra mående, på ett tillfredställande sätt har kunnat tillgodose (barnets) behov och vara en omsorgsfull förälder. (Modern) har under utredningstiden fått en neuropsykiatrisk diagnos, som innebär att hon i hög grad har ett behov av en miljö som är lugn och förutsägbar. Att utredningshemmet inte har kunnat tillgodose henne en sådan miljö har framgått av underlaget i målet. Personalen vid utredningshemmet har också påpekat att miljön på utredningshemmet inte har varit den bästa för att stötta (moderns) föräldraförmåga…Förvaltningsrätten bedömer, med tanke på karaktären av (moderns) svårigheter att miljön vid utredningshemmet troligtvis varit en faktor som i hög grad påverkat hennes mående… Det är en brist i utskottets utredning att (moderns) föräldraförmåga inte har utretts under förhållanden som är bättre lämpade utifrån hennes egna svårigheter. (Fall 4, Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12- 23 i mål nr 8147-20, s.9-10)
”det med tillräcklig grad av säkerhet är utrett att de missförhållanden i form av fysisk och psykisk misshandel som barnen och mamman har berättat om faktiskt har förekommit”. (Förvaltningsrätten i Växjö dom 2020-12-18 i mål nr 5168-20 och 5170-20, s.6)
Betydelsen av kön
Bristande föräldraförmåga som moderns dåliga mående
Modern anger sig inte vilja medicinera för sitt mående. Barnen utsätter varandra för oroväckande sexuella handlingar och modern är oförmögen att bryta dessa pga. sitt mående. Modern förmår inte att ta hand om, eller skydda, barnen på egen hand. (Fall 1, Förvaltningsrätten i Malmö dom 2020-12-30 i mål nr 15446-20, s. 3-4)
(Moderns) instabila tillstånd kan vara förenat med direkt livsfara för (barnet). (Fall 3, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2020-12-11 i mål nr 22312-20, s. 6)
(Barnet) har fått anpassa sig mycket efter (moderns) dåliga psykiska mående och hennes behov. (Modern) har svårt att hantera sina känslor… Att (moderns) mående har gått upp och ner har gjort det oförutsägbart och otryggt för (barnet). (Fall 4, Förvaltningsrätten i Uppsala dom 2020-12-23 i mål nr 8147-20, s. 3, 9)
(Modern) saknar insikt i hur hennes mående påverkar (barnet) och de har en dysfunktionell relation där (barnet) tar mycket ansvar, bl.a för sin mammas mående (Fall nr 7, Förvaltningsrätten i Falun dom 2020-12-04 i mål nr 5468-20, s. 3)
(Barnet) har sagt att hon inte kan bo hos (modern) eftersom (modern) har stora problem … det är överenskommet att (barnet) ska bo hos (fadern) eftersom (modern) inte mådde bra psykiskt under en period. (Fall 12, Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2021-01-15 i mål nr 25548-20, s. 3, 5)
En utredning med anledning av (moderns) psykiska ohälsa och orosoanmälningar från polisen gällande bl.a. missbruket genomfördes…(Fall 13, Förvaltningsrätten i Härnösand dom 2020-12-30 i mål nr 5191-20, s. 3)
Det finns en oro kring (moderns) dåliga mående som påverkar barnen negativt (Fall 8, förvaltningsrättens dom s. 5)
Bedömning av mödrars vs fäders föräldraförmåga:
(Modern) brister i fråga om den grundläggande omsorgen om barnen. Förutom i fråga om struktur, rutiner och gränssättning i vardagen brister hon även när det gäller bl.a. stimulans, vägledning och känslomässig omsorg… Bristerna är stora och har funnits under lång tid.. (modern) har haft insatser under flera år.. ändå har det inte lett till nödvändiga förändringar….hon har vistats med sina yngre barn i en olämplig miljö.. (modern) har medgett att hon har svårt att upprätthålla städningen, men anser numera inte att det finns andra brister. (Fall 8, Kammarrätten i Sundsvall dom 2021-03-25 i mål nr 109-21, s. 3, 7) (Fadern) brister i fråga om bl.a känslomässig omsorg, stimulans, gränssättning och vägledning. Familjebehandlaren som har observerat honom i hans hem har sett dessa brister vid mer än ett tillfälle. Hon har också sett att det i vissa situationer är (fadern) som startar konflikterna med barnen. Han har svårt med den egna känsloregleringen, blir ofta arg och har inte tagit till sig av vad familjebehandlaren har sagt. Det har skett en positiv utveckling i förhållande till hur det var när det var som sämst i familjen men situationen är fortfarande allvarlig. (Fadern) har inte skyddat barnen från att utsättas för de brister som han vet finns hos (modern). Han har i stor utsträckning överlåtit ansvaret för barnen på sin mamma och hennes sambo. (Fall 8, Kammarrätten i Sundsvall dom 2021-03-25 i mål nr 109-21, s. 3-4) (Fadern) har haft omfattande insatser från socialtjänstens öppenvård. Han använder sig dock fortfarande ofta av bestraffningar, hot om bestraffningar och höga röster.. Man är även orolig för att (fadern) inte kan behärska sina känslor och utövar våld mot barnen genom att ta för hårt i dem och slå dem. Barnen har satt ord på detta (Fall 8, Förvaltningsrätten i Falun dom 2020-12-29 i mål nr 5469-20, s.3)
Utredningen i målet talar alltså för att det finns flera brister i föräldrarnas omsorg om (barnen). Vad gäller (modern) är bristerna så stora och avser så många olika behovsområden att det skulle finnas en påtaglig risk för barnens hälsa och utveckling om de hade haft sitt huvudsakliga boende hos henne. Under de senaste åren har de dock haft sitt huvudsakliga boende hos (fadern). Han har sedan årsskiftet 2016/2017 inte haft några insatser från socialtjänsten. Även om det finns oroväckande uppgifter rörande hans omsorgsförmåga ger utredningen inte stöd för att bristerna hos honom är så omfattande att det finns en påtaglig risk för att barnens hälsa och utveckling skadas i hans vård.
Vad som framkommit om (faderns) sätt att ta i barnen är vidare en uppgift som framstår som allvarlig… Även om många uppgifter är oroväckande …bedömer förvaltningsrätten att nämnden inte har visat att brister är av en sådan omfattning och allvarlighet att de i nuläget kan sägas medföra en påtaglig risk för (barnens) hälsa och utveckling. Förvaltningsrätten