Coachen som redskap

Coacherna berättar att de inte har motivationshöjande samtal, de jobbar efter en lösningsfokuserad samtalsmodell. Syftet med modellen enligt coacherna är att diskutera möjligheter och den är bra att använda med ungdomar och människor. Utgångspunkten med modellen är att alla människor har resurser och genom modellen kan man synliggöra dessa resurser. Man vill helst undvika att prata om problem och svårigheter men om de unga vuxna vill prata om problemen så självklart gör coacherna det genom att lyssna och bekräfta dessa. Men coacherna pratar helst inte om problemen utan istället om målen och vilka steg man kan ta för att nå målen. Coacherna försöker lyfta fram och synliggöra ungdomarnas starka sidor och kompetens. Coacherna beskriver att ungdomarna är så vana vid att bli sedda som en börda för samhället och då är det tänkt att coacherna ska vara motvikt till det. Coacherna vill

44

ge dem känslan av att vara starka individer. Enligt målsättningen så ska det också jobbas efter den här modellen. Modellens syfte är inte att placera eller forma in individen efter en viss modell utan att hitta individens verktyg. Det är att hitta individens möjliga vägar genom lösningsfokuserat samtal, genom att lyssna aktivt och lyfta fram styrkor. Hodkinson & Sparkes (1997) har hävdat att individens beslutsfattande sker inom handlingshorisont, vilket är en arena. I denna arena kan habitus och strukturer på arbetsmarknaden kan påverka besluten. Bourdieus har förklarat att olika aktörer som vägledare, studenter, arbetsgivare, föräldrar och utbildningssituationer avgör möjligheter att nå mål. Resurser som ekonomiska, sociala och kulturella kan vara olika uppdelade för alla, valmöjligheterna är inte samma för alla. Författarna menade att samma resurs kan vara positiv, negativ och neutral beroende på vilket sammanhang det används i. I resultat framgår det att coacherna jobbar efter lösningsfokuserad samtalsmodell som har syftet att ta fram ungdomars styrkor. De menar att alla människor bär på resurser och modellen ska synliggöra dessa resurser.

Coacherna vill tala om vilka steg man ska ta till målen. Precis som Becks (2015) förklarade så föreslog coacherna ungdomarna att börja om på nytt, det vill säga börja med ett rent ark. Coacherna ville medvetet ställa bort problem som ungdomarna hade upplevt. Detta gav ungdomarna styrkan att övervinna eventuella problem med sina förmågor eller attityder och på så vis fokuserade de på resurser. Möjligheten att börja om på nytt möjliggjorde början av nya känslor vilket fick ungdomar bli självmotiverade.

Coacherna berättade att handledningen i lösningsfokuserad metod var till nytta för att man fick tips av varandra genom att utbyta erfarenheter. Handledningen hölls en gång i månaden i en och halv timme. Man reflekterar olika situationer med handledaren. Handledningen har också använts för processer inom grupparbeten. Det kan då handla om hur man kan jobba bättre med varandra och det har speciellt varit till hjälp för kontakter med ungdomar.

Coach D uttrycker:

”Sen är det så att vi jobbar med lösningsfokus som metod, men det är olika ungdomar som

kommer till oss och det de vill ha hjälp med, då är det inte alltid det funkar med lösningsfokus som metod. Vi måste vara flexibla liksom”

Coacherna berättar att deras bemötande har stor betydelse för att ungdomar kommer till dem. Eftersom coacherna hela tiden tänker på sitt bemötande och är varma i kontakten så är det självklart att ungdomar vänder sig till coacherna. En annan faktor som beskrivs som kärnan

45

i det hela är att coacherna på organisation inte är myndighetspersoner som kontrollerar, det är inte obligatoriskt. Här kan man prata av sig och bara vara sig själv berättar coacherna. Coacherna öppnar dörren och serverar kaffe. Att coacherna är i jämlik ålder som ungdomarna är faktorer som har avgörande roll för att bättre förstå ungdomars situation. Det finns varken belöningar eller straff som till exempel att socialbidrag dras in, allt sker efter individernas vilja. Deci et al (1991) har tidigare förklarat att inre motivation är ett beteende som tillfredsställer individen och motiverar människors engagemang i aktiviteter som intresserar dem. Här har individen egen vilja som upplevs meningsfullt. Däremot styrs yttre motivation av ett beteende som inte är frivilligt, eftersom konsekvenserna har en avgörande roll. I mitt resultat framgår det att ungdomar känner sig fria i sitt val att besöka organisationen, då varken straff och belöning existerar. Samtidigt som coacherna har ett varmt bemötande och inte är myndighetspersoner som kontrollerar.

Coach A uttrycker:

”Vi har ingen agenda som vi driver. Vi har inget schema som vi måste genomföra utan ungdomarna får väldigt mycket utrymme och det kan vara läskigt för vissa att helt plötsligt upptäcka att man har röst och att man kan formulera vad man har behov av och vad man vill”

46

6.6 Sammanfattning

Coachernas definition av begreppet utanförskapet är att det är stigmatiserande och används av politikerna för att peka ut en viss grupp. Begreppet är mycket brett och komplicerat. Allt tyder på att det är innanförskapet som skapar utanförskapet. Hodkinsons & Sparkes är karriärbeslutsteorier förklarar flertal gånger hur habitus, fält och kapital möjliggör för vissa individer att hamna i innanförskap och hur den utesluter vissa individer från att inta ett innanförskap. Innanförskap beskrivs med andra ord som samhällets normer. Utanförskapet är en upplevelse och kan upplevas av en person som även är sysselsatt. Det finns olika formers utanförskap och coacherna vill helst inte använda sig av begreppet. Men de blundar inte för att unga vuxna som kommer till dem behöver stöd av olika anledningar och inte bara när det gäller utbildning och arbetsmarknad. Angående motivation så sa coacherna att visa respekt och lyssna är början till att skapa tillit och att motivation är något som kan byggas med tiden. Ena dagen kan den unga vuxna vara motiverad och den andra dagen omotiverad. Det beror på mycket, omständigheterna, familjen och hur man mår. Coacherna använde sig inte av motiverande samtal utan istället använde de sig av lösningsfokuserad samtalsmetodik där de lyfte fram styrkor hos individen och menade att alla individer bär på styrkor. Tidigare forskningar med NEET ungdomar har belyst problematiken med att habitus, kapital och fält har stor påverkan och även att politikernas påtryckningar om att få dess unga vuxna i sysselsättning. Unga vuxna har tidigare haft negativa erfarenheter och upplever att deras sociala och kulturella bakgrund gör dem till en samhällsbörda.

De känner sig många gånger ofrivilligt motiverade eller så hämmas motivationen pga. tidigare erfarenheter. Coacherna i min studie menar att politikerna bär ansvaret för samhällsproblematiken.

47