Faktorer bakom motiverade och omotiverade handlingar samt utmaningar

Coacherna förklarar att deras syn på vad som kan motivera ungdomar handlar först och främst om vad ungdomarna varit med om, hur det ser ut omkring dem och i deras vardag. När det gäller dem som befinner sig i så kallad utanförskap så måste man vara extremt ödmjuk mot dem och lyssna på dem. Många av dem är mycket dämpade av det som har hänt i deras liv. Vissa har väldigt dåligt självförtroende och tror ju inte på sig själv. Att lyssna är det mest värdefulla sättet att nå ungdomarna. Coacherna har genom rundringning frågat ungdomarna vad de tyckte var ett gott bemötande och svaret var något så enkelt som att någon lyssnar. De sa inget om att lösningsfokus är en bra metod och inte heller om den fysiska miljön utan betonade bara just att någon lyssnar. Coacherna lägger stort värde på att lyssna och vara ärliga i kontakten med ungdomar. Coacherna berättar att deras syn på motivation är att alla människor har motivation inom sig. Människorna har inre kraft men av någon anledning så har den stannat upp. Det kan vara olika orsaker. Människor är experter på sina liv och bär på svaren men att coacherna kan vara deras vägvisare. Ungdomarna är experter på sina egna liv och bär på svaren berättar coacherna. Utmaningar som coacherna upplever är att det finns förväntningar på dem. Det ska vara snabba resultat och ungdomarna ska visa sig vara motiverade. En annan utmaning är att det är en frivillig organisation så man måste hela tiden jobba med sitt bemötande för annars når man inte ungdomarna och då finns det inget att bygga vidare på. Samtidigt så berättar coacherna att en av verksamhetens framgångsfaktorer är att de inte jobbar med tvång. En annan utmaning är tilltro till vuxensamhället och här finns utmaningar i alla former. Coach A berättar att den största utmaningen som coacherna upplever är att det finns otroligt dåliga självförtroenden och självbilder som många ungdomar bär på och den sitter djupt inrotat. Den dåliga självbilden förstärks hela tiden från olika håll, från media och skolan till samhället omkring en, att sudda bort deras dåliga självbild är en stor tuff utmaning. Genom att enbart uppmuntra ungdomarna blir det inte bättre för det är något som har byggts upp under stor del av deras liv. Tidigare

42

erfarenheter i ungdomens liv kan ha stor betydelse i hur det påverkar motivationen. Det kan handla om hur sviken ungdomen blivit av vuxenvärlden tidigare och hur ungdomen är som person. Det kan vara flera faktorer som spelar roll, som till exempel hur den som motiverar är och relationen mellan klienten och den som motiverar. Hodkinson & Sparkes (1997) har förklarat att brytpunkter i individers liv kan ha effekt på individen bär med sig ett nytt habitus. Framgångar och motgångar kan i individens livssituation orsaka stora förändringar i individens tillvaro. Individer regerar olika under perioder vid brytpunkter. I mitt resultat framgår det att tidigare erfarenheter har en betydelse i hur motiverad ungdomen känner sig. Omständigheter och valmöjligheter har en avgörande roll vid brytpunkter. Den inre styrkan hos ungdomen kan ha stannat upp av någon anledning under en period av brytpunkt. De har låg tilltro till vuxenvärlden på grund av tidigare erfarenheter och habitus förändras under framgångar och motgångar. Katznelson (2016) ansåg att tidigare dåliga erfarenheter från skolvärlden kunde hämma motivationen och därför var omgivningens stöd viktig.

Coach A uttrycker:

Den sociala biten som att ha människor omkring en som stöttar, det kan vara kompisar och familj, har en avgörande roll. Hur man har blivit uppfostrad och även hemmiljön kan spela roll. Hur omständigheterna ser ut runt omkring en och hur möjligheterna ser ut kan också begränsa motivationen. Man måste ju också se exempel och se att andra gör det och att det verkligen funkar. Det måste finnas en glädje och mening med det man gör.

Coach C uttrycker:

Jag vill inte prata om ungdomar i utanförskap eller inte i utanförskap. Jag tror det blir skillnad om man har driv med sig hemifrån eller om man är van att ta ansvar och att folk stöttar och tror på en. Ja här tror jag att det är väldigt stor skillnad och många av de jag träffar har inte det

Coach D och E avviker med att det finns förväntningar från ungdomarna om att coacherna ska fixa jobb åt ungdomarna. De har hopp om att coacherna fixar jobb fast organisationen finns som stöd för att fixa jobb. När coacherna inte kan fixa jobb så blir ungdomarna

omotiverade. Det finns ungdomar som tar åt sig och detta kan medföra problem och vara en utmaning. Coach D uttrycker ”man ska inte tro att motivationen är något som man kan

43

Vidare förklarar Coach D att motivation är en inre drivkraft hos individen som själv får växa fram och att det inte ligger i någon annans makt att motivera någon.

Precis som Deci et al (1991) ansåg så styr individens psykologiska behov motivationsprocessen. Det ska vara meningsfullt att göra något. Teorin fokuserar i första hand på tre sådana medfödda behov: Behov av färdighet, tillhörighet och autonomi eller självbestämmande. Färdighet innebär att man förstår hur man uppnår yttre och inre resultat och är effektiv i sin handling. Tillhörighet innebär att utveckla och interagera tillsammans med andra i sin sociala miljö. Autonomi innebär att ta initiativ och ansvar för sina handlingar. Det finns flera anledningar till att begreppet behov inriktar sig till individens medfödda behov som är präglad av människans natur och handlar om motiverande handlingar hos människan. Motivation, prestation och utveckling ökas i sociala sammanhang. De ger människor möjlighet att tillfredsställa sina psykologiska behov av färdighet, tillhörighet och autonomi. Författarna menar att det är viktigt att människors motivation är självbestämda snarare än kontrollerade för att tillgodose något av dessa tre behov.