Det handlar om innanförskap - En kvalitativ studie av coachers möte med unga vuxna

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Det handlar om innanförskap

En kvalitativ studie av coachers möte med unga vuxna

It`s all about the inclusion

A qualitative study of coaches meeting with young adults

Tairah Ahmad

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-08-13

Examinator: Frida Wikstrand

SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET

3

Sammanfattning

Mitt syfte är att studera hur coacherna i min studie förhåller sig till begreppet utanförskap, samt vilka färdigheter de använder sig av för att motivera unga vuxna som befinner i det som kallas för utanförskap. Jag använder mig av sociologiska och psykologiska teorier som presenterar Hodkinson & Sparkes karriärbesluts teori och Decis självbestämmandeteori. Teorierna anser jag vara relevanta imin forskning då de handlar om samhällets spelregler. Hodkinson & Sparkes förklarar samhällets spelregler utifrån habitus, kapital och fält. Dessa sociologiska begrepp har jag använt mig av för att förstå varför individer delas upp i ”utanförskap” och ”innanförskap”. Deci tydliggör hur självbestämmande har inverkan på motivationsprocessen och vad som avgör om motivationen ökar eller hämmas. Intervjumetoden är kvalitativ intervju med fem coacher på en organisation i Malmö. Coacherna jobbar med unga vuxna i olika situationer och som behöver olika stöd i sin vardag.

Huvudresultatet visade att samhällets negativa syn på utanförskap har förvärrat situationen och att det är ett ”innanförskap” som skapar utanförskap. Begreppet utanförskap är politiskt och används framför allt på utsatta områden, skolor i utanförskapsområden och på individer som inte är självförsörjande. Det finns olika teser om utanförskap och olika former av utanförskap. Begreppet utanförskap är också problematisk då det är stigmatiserande. Det är samhället som bestämmer vem som är innanför och utanför och inte själva individerna. Utanförskap är inte bara att hamna utanför arbetsmarknaden och utbildningen, utan det är något djupare än så och det är själva känslan som gör att man känner sig utanför. De unga vuxnas hela livssituation och bakgrund påverkar och är avgörande för karriärsbeslut. Individen måste kunna se en mening för att kunna hitta sin motivation. Omständigheter har en avgörande roll och likaså de tidigare erfarenheterna för att de unga vuxna ska kunna känna sig motiverade. Att samhället visar empati och är lyhörd är början till förändring för individen.

4

Förord

Jag vill börja med ett stort tack till Coacherna vilka delat med sig av sina värdefulla och innehållsrika erfarenheter.

5

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Disposition ... 10

2.Bakgrund ... 11

2.1 Vad är utanförskap ... 11

2.1.1 Att förebygga livslångt utanförskap... 11

2.1.2 Att uppleva utanförskap ... 12

2.2 Vad är New City?... 13

3. Tidigare forskning ... 14

3.1 Faktorer bakom unga vuxnas karriärbeslut ... 14

3.2 Elevers bakgrund och uppväxtvillkor ... 16

3.3 Institutioner och organisationer kan faktiskt bidra med personlig utveckling ... 17

3.4 Hur omgivning och möjligheter påverkar motivationen ... 19

3.5 Sammanfattning ... 21

4. Teoretiska utgångspunkter ... 23

4.1 Karriärbeslutsteori ... 23

4.1.1 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande ... 24

4.1.2 Handlingshorisont och fält ... 24

4.1.3 Brytpunkter och rutiner ... 25

4.2 Självbestämmande ... 26

4.2.1 Självbestämmande teori ... 27

4.2.2 Mänskliga behov ... 27

4.2.3 Inre och Yttre motivation ... 28

6

5. Metod ... 31

5.1 Metodval och metoddiskussion ... 31

5.2 Urval och undersökningsenheter ... 32

5.3 Datainsamling ... 32

5.4 Analysform ... 33

5.5 Etiska ställningstagande ... 34

6.Resultat och Analys ... 35

6.1 Coachernas utbildningsbakgrund och kompetens ... 35

6.2 De unga vuxnas bakgrund och organisationens stöd ... 36

6.3 Förhållningssätt till utanförskapet ... 38

6.4 Faktorer bakom motiverade och omotiverade handlingar samt utmaningar ... 41

6.5 Coachen som redskap ... 43

6.6 Sammanfattning ... 46

7. Diskussion ... 47

7.1 Resultatdiskussion ... 47

7.2 Metoddiskussion ... 49

7.3 Teoridiskussion ... 49

7.4 Studiens betydelse för SYV verksamhet ... 50

7.5 Vidare forskning ... 50

Referenslista ... 51

7

1.Inledning

”Man ska inte tro att motivationen är något som man kan injicera i personen, utan det är något som får växa fram själv” (Coach)

Det finns ungdomar som har ett jättestort kontaktnät på Facebook, känner massvis med folk och har mycket kontakter. De kan man ju inte kalla utanför. De är ju innanför någon annanstans. Sen är det också så att begreppet kan vara stigmatiserande och folk kan ta illa upp att bli kallade utanför eller bli placerade i utanförskap. Sanningen är den att det används på invandrarungdomar som bor på vissa delar av stan. Man säger inte det om ungdomar där jag kommer ifrån Småland utan jobb och 19 bast, då är man bara ung och arbetslös. Utanförskapet har blivit någonting, dels är det nedvärderande och sen så stämmer det inte ihop med verkligheten (Coach)

I citaten ovan kan man se en av coachernas synsätt i arbete med unga vuxna som tillskrivs utanförskap. Citaten är från coacher jag intervjuat i en organisation som arbetar med unga vuxna i Malmö.

Fahlgren (2009) menar att begreppet utanförskap tillskrivs individer som inte är självförsörjande och lever på olika bidragsformer. Det politiska syftet med begreppet utanförskap beskriver Fahlgren som att skapa fler jobb och öka delaktigheten i samhället. Vidare förklarar Fahlgren att det finns olika formers utanförskap och en stor riskgrupp är ungdomar som står utanför arbetsmarknaden eller lider av psykisk ohälsa.

Mot denna bakgrund har jag valt att göra mitt examensarbete inom detta område då jag kommer ta upp unga vuxnas problematik angående utanförskap. Jag kommer att avgränsa min studie till Unga vuxna som saknar utbildning och arbete, då utanförskap är väldigt brett ämne och det finns olika sorters utanförskap. Jag genomfördemin studie i en organisation i Malmö där coacherna jobbar med unga vuxna i behov av stöd. Vad som lockade mig att göra en studie inom detta område var när jag under min verksamhetsförlagda tid år 2010 var på

8

Drömmarnas hus i Malmö och kom i kontakt med coacherna inom New City projektet. New City coacherna menade att ungdomarna är i centrum i sitt eget liv och är experter på sitt eget liv. Med hjälp av rätt stöd kan ungdomen hitta sin motivation till att nå sina mål. De var starkt kritiska till begreppet utanförskap.

Amundson och Harris- Bowlsbey och Niles (2009) anser att vissa klienter har haft tidigare negativa erfarenheter av vägledare i andra verksamheter. Att besöka en vägledare kan därför påminna klienterna om problem de fått möta på i det förflutna. Baserat på tidigare erfarenheter så kan det förekomma att klienterna är varsamma gällande vägledare och vägledningsprocessen. Enligt Lindh (1988) står många klienter inför val av utbildning eller arbete under vägledningen. Alla som befinner sig mellan val eller i förändring söker inte vägledning eftersom många kan uppleva själva processen som utmanande. Många klienter kan dock hamna i en situation där de ofrivilligt måste besöka en vägledare, t.ex. kan det enligt Lindh handla om att personen riskerar att förlora sin försörjning, i form av t.ex. aktivitetsstöd, om inte individen deltar i processen. Detta kan medföra att de flesta inte kan välja en utbildning och yrke efter sin önskan. Otillräckliga kunskaper om sig själv och omvärlden kan medföra osäkerhet, klienten är omedveten om vilka krav och kvalifikationer ett arbete eller utbildning ställer. Människor tvingas in i situationer som rör deras utbildning eller arbete när vägledning egentligen ska handla om möjligheter.

Enligt FoU i Väst (2010) har samhällsförändringarna påverkat vuxenblivande. Etableringsåldern har förskjutits upp i åldrarna till följd av en tuff arbets-och bostadsmarknad. Utbildningarna var kortare och inträdet till arbetsmarknad skedde tidigare och den stora majoriteten av 21-åringar var självförsörjande under 1990-talet. Numera har åldern för självförsörjande unga vuxna förskjutits upp till 27 och 28 års ålder. Alla valmöjligheter har inte gjort det lätt precis och gruppen unga vuxna har mycket olika kunskaper om att hantera alla valmöjligheter. Det kan sätta ännu större press på den som är i en redan pressad situation. Frågor som är viktiga inför vuxenblivande är: vad ska jag bli och vad ska jag välja och hur ska jag få plats på samhällets arena. Osäkerhet och ångest kan förekomma i en sådan situation. Det är viktigt att ha någon att dela sina tankar med. De unga vuxna som inte har lösningen kan hamna i psykisk ohälsa eller förlora fotfästet i samhället.

9

Fahlgren (2009) menar att det finns en risk med att placeras i facket utanförskap om individen inte uppfyller samhällets krav på innanförskap. Med andra ord menar Fahlgren att man hamnar i samhällets utkant och är inte delaktig i samhället som politikerna menar. Politikerna anser att begreppet ska användas för att kunna ta bort ett problem i samhället. Politikerna satsar på att minska på arbetslösheten så individer kan bli självförsörjande och på så sätt hamna i så kallad ”innanförskap” (Fahlgren, 2009). Det är samhällets plikt att se till att dessa unga vuxna syns och hörs och att deras potential kommer fram. Som studie- och yrkesvägledare anser jag att det är viktigt att ha kännedom om begreppet utanförskap som individer tillskrivs politiskt. En studie- och yrkesvägledare ska kunna ha de rätta färdigheterna och förhålla sig till hur unga vuxna ska kunna hitta sin motivation att nå sina mål. Redan i tidigt skede bör skolan vara uppmärksam för att kunna förebygga otillräckliga betyg och omedvetenhet om framtiden. Som studie och yrkesvägledare anser jag att unga vuxnaär en viktig grupp i samhället. Vi får inte ta ifrån individers deras talang och motivation på grund av regelsystem som samhället är baserat på, d.v.s. det som anses vara normalt i samhället. Det är inte självklart att alla individer kan bli självförsörjande eller att alla har möjlighet att studera vidare, ha fast bostad, jobb och allt som samhället ser som ”innanförskap”.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att studera hur coacherna förhåller sig till utanförskap som begrepp och hur de arbetar med unga vuxna som tillskrivs utanförskap.

Frågeställningar

 Hur talar coacherna i studien om utanförskap?

 Vilka färdigheter beskriver coacherna att de använder sig av i sitt arbete?  Vilka faktorer anser coacherna kan stimulera eller hämma motivationen?

10

1.2 Disposition

Bakgrundsfakta presenteras i kapitel 2 och handlar om det politiska begreppet utanförskap samt organisationer/verksamheter som arbetar med unga vuxna i samhällets utkant. I kapitel 3 presenterar jag tidigare forskning. I kapitel 4 redovisas teorierna för att förklara samhällsproblem, det är sociologiska teorier om klass, kön och habitus samt individens kulturella och sociala bakgrund. I kapitel 5 redovisas metod jag använt mig av för att göra min undersökning. I kapitel 6 presenteras resultat och analys där coachernas svar redovisas samt analys av svaren. Slutligen kommer diskussion i kapitel 7.

11

2. Bakgrund

För att skapa inblick i min studie så har jag i detta kapitel belyst olika författares perspektiv kring begreppet utanförskap. Jag har även kortfattat presenterat New City projektet i Malmö där jag hade min verksamhetsförlagda utbildning.

2.1 Vad är utanförskap?

2.1.1 Att förebygga livslångt utanförskap

Mattila (2012) anser att utanförskap har många uttryck och likaså när man upplever sig leva i utsatthet. Vi kan se det i vårt samhälle där missbruk, psykisk ohälsa, arbetslöshet, bostadsbrist och långtidssjukskrivningar förekommer och även kriminalitet och andra destruktiva beteenden. Rent konkret skulle man kunna beskriva utanförskap som att individen upplever sig vara utanför samhällets önskvärda regler samt grupper, det vill säga en social gemenskap eller det som anses vara normalt i samhället. Mattila anser att även om vi ifrågasätter företeelsen utanförskap som vi ser i samhället, samt tar avstånd från begreppet så pekar Mattila på bristande möjligheter för en individ att ingå i den så kallade ”normaliteten”. Individen har inte själv valt utanförskapet vilket har negativa konsekvenser för både individen och samhället.

12

Mattila förklarar att vuxenvärldens agerande mot barn och ungdomar har stor påverkan. Ju tidigare föräldrarna visar engagemang desto bättre är det. Med tiden då barnen och ungdomarna växer upp så kan de på egen hand med rätt stöd börja förstå och förhålla sig till sin livssituation med en känsla av sammanhang. De kan då skaffa sig grunden att bli trygga i sig själva för att bli självständiga individer. Det är långt ifrån alla barn som får stöd och hjälp från omgivningen som hade varit önskvärt. Det är vuxenvärldens och samhällets ansvar att se till att barnens uppväxtmiljö är trygg och att omgivningen tillgodoser barnens behov. Barn och ungdomar utgör en stor del av nätverk i samhället och är omgivna av olika aktörer och organisation, både offentliga och statliga. Samhällsaktörerna kan med sina insatser motarbeta framtida utanförskapet där risken är stor för att misslyckas med innanförskap.

2.1.2 Att uppleva utanförskap

Vetenskapsjournalisten Fahlgren (2009) skriver i boken Att uppleva utanförskap om politikernas användande av begreppet utanförskap. Begreppet handlar då just om arbetsliv och välfärd i Sverige. I regeringens syn ingår vissa grupper i begreppet utanförskap och det kan då handla om förtidspensionerade, sjukskrivna, öppet arbetslösa, personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, undersysselsatta samt latent arbetssökande. Politikerna använde sig av begreppet i syfte att öka självförsörjning, delaktighet i arbetslivet och samhället hos olika grupper. Detta präglade2006 års valrörelse. Begreppet utanförskap kan ses från olika synvinklar. Första definitionen handlar om medborgarskap och mänskliga rättigheter där majoriteteten är flyktingar och papperslösa invandrare. Individen står utanför samhället när den saknar rättigheter och skyldigheter. Socialt och ekonomiskt utanförskap är den andra definitionen på begreppet utanförskap. Gemensamt för dessa grupper är att de inkluderas i ”utanförskap” på så sätt att de försörjer sig genom olika former av ersättningar som socialförsäkringar, arbetslöshetsersättningar eller andra bidragsformer. Den tredje definitionenav begreppet kan vara att individen upplever sig vara utanför en gemenskap och det kan handla om mobbning på arbetsplatsen eller skolvärlden. Individer med psykisk ohälsa kan uppleva sig vara utanför samhället och olika mänskliga möten. Den fjärde definitionen av utanförskap handlar om segregation när det gäller bostad och olika former av hemlöshet. Ett självvalt utanförskap är den som existerar inom konsten, litteraturen och filmen där

13

samhället kritiseras. Begreppet är en del av olika företeelser och det politiska syftet med begreppet utanförskap är att skapa fler jobb och öka delaktigheten i samhället. Risken finns att gruppen individer som har sjukdom, funktionsnedsättning eller arbetsskada och som inte är självförsörjande av dessa anledningar också kan få stämpeln ”utanförskap” på sig. Stora grupper lever i hemlöshet och utan fast bostad vilket särskilt drabbar barnen och en stor riskgrupp i samhället är ungdomar som står utanför arbetsmarknaden eller som drabbas av psykisk ohälsa.

2.2 Vad är New City?

I svenska ESF-rådets hemsida (u.å) finns det fakta om New City projektet som arbetade för att bryta unga vuxnas utanförskap. Projektets mål varatt underlätta för unga vuxna att få jobb med hjälp av rätt stöd och nätverk. New City samarbetade med flera myndigheter som till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, MKB, Södra Innerstadens SDF, Rosengårds SDF, Malmö Stad, Utbildningsförvaltningen, med flera. New City hjälpte unga vuxna komma i kontakt med dessa myndigheter. New Citys syfte var att underlätta för unga vuxna att få kontakt med arbetsgivare och att få in en fot in i bostadsmarknaden samt motverka fördomar om unga vuxna utan arbete och utbildning. De ville stärka de unga vuxna självkänsla genom att skapa en bra relation till dem. New City strävade efter att arbeta med ungdomar som hamnat långt utanför samhället. Coacherna var själva unga och det var ett redskap för att nå ut till andra unga. Erfarenheterna visade att unga coacher blev ett framgångsrikt alternativ för att nå ungdomarna på deras arenor. Ett annat viktigt redskap var att skapa en god relation mellan coacher och ungdomar. Detta möjliggjorde för dem att nå sina mål: att få bostad och jobb med mera. Att New City var fri från tvång var till stor betydelse för coachernas arbete.

14

3. Tidigare forskning

I detta kapitel presenterar jag forskning om unga vuxna som befinner sig i samhällets utkant. Här presenteras även vilka insatser som görs för att kunna hjälpa unga vuxna. Här belyser forskningen vilken bakgrund och förhållanden de unga vuxna kommer ifrån och vilka erfarenheter de har med sig samt hur de kan få den rätta hjälpen att nå sina mål. Litteratur som jag anser ha betydelse för min studie kommer presenteras i detta kapitel. Litteraturen gestaltar ungdomarnas situation i utanförskapsområden och hur de upplever sina möjligheter att bli motiverade. Jag har använt mig av tidigare forskningar av Lidström (2009) som presenterar vilken bakgrund unga vuxna har och vilka förhållanden de kommer ifrån, samt vad som gjorde att de befinner sig där de är idag. Stigendal (2004) presenterar skolan i utanförskapsområde och problematiken med att få eleverna bli delaktiga i samhället. Beck (2015) presenterar vilka insatser som läggs på unga vuxna för att de ska bli självförsörjande och vilket stöd de får av vuxna omkring sig. Katznelson (2016) presenterar hur unga vuxna kan motiveras samt olika perspektiv om vad motivation är.

3.1 Faktorer bakom unga vuxnas karriärbeslut

Lidströms (2009) forskning handlar om hur unga vuxnas karriärsbeslut påverkas av kön, social och kulturell bakgrund. Lidström har använt sig av Bourdieus och Hodkinsons teorier under sin studie för att förstå unga vuxnas brytpunkter. Forskningen handlar om övergång från skola till arbete och vilka faktorer som spelade roll. Det empiriska materialet sammanställdes från kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna Lidström nyttjat i sin studie är följande: Hur skildras den egna etableringsprocessen i retrospektiv? Vad utmärker

15

handlingshorisonterna vid intervjutillfället? Vilka innebörder har möten med karriärvägledning? Vilka skillnader avseende bostadsort, etnicitet och kön finns i dessa frågor – och hur kan de förstås?

Lidström förklarar vidare att kön, social och kulturell bakgrund har en avgörande betydelse för att vissa hamnar i ett utanförskap. Unga vuxna uttrycker sig om att de lärt sig nytt beteende inom handlingshorisont i sin ungdomstid. De upplever det som givande och möjligt efter att ha inskaffat sig ny form av kapital. Dessa kapital är ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt. Unga vuxna menar att man får dra ner på sina önskningar om en viss utbildning och yrke då man möts av motgångar som de upplever har att göra med deras bakgrund. De påpekar att deras kulturella och sociala kapital inte tillfredsställer deras önskan om ett visst mål. Det slutar med att unga vuxna får börja om från början med att etablera sig på arbetsmarknaden. Vidare leder detta till mindre kvalificerade jobb med dålig lön. Angående etableringsprocessen så har unga varit i nödsituationer och tillfälligheter då det gäller arbetsmarknad. Medan utbildningen uppfattades som att göra karriärutveckling. Släktingar, vänner, bekanta och förebilder har varit mycket betydelsefulla för många av de unga vuxna i övergången från skola till arbete. De värdesätter sociala relationer där föräldrar och syskon kan ge ekonomiskt stöd och på så sätt ge möjligheter till att etablera sig i arbetsmarknaden. Tidigare dåliga erfarenheter från arbetsplatser och utbildningar gör att de unga flyr från liknandesituationer. Unga uttrycker hur väsentligt det är för dem att vara självförsörjande då detta ger trygghetskänsla och leder till personlig utveckling. Handlingshorisonterna ser annorlunda jämfört med när de var yngre då de ställer mer krav på sig nu. När det gäller karriärvägledning så är vissa tillfredsställda medan andra föredrar en karriärvägledning som är baserad på individens önskan och mål. De unga kan uppleva att vägledare kan ha ett annat mål än vad den unga har. Utifrån Hodkinson och Sparkes karriärteori så samspelar olika aktörer med varandra. När aktörerna har olika mål så uppstår det konflikter där de unga blir förlorarna, då de inte har samma makt och resurser. Studien visade att unga som är nya i Sverige har betydligt svårare med etablering. Bakgrundsfaktorer som kön, klass, bostadsort och etnisk bakgrund ger inte samma villkor för alla unga.

16

3.2 Elevers bakgrund och uppväxtvillkor

Stigendal (2004) menar att samhällsförändringen har bidragit till framväxten av utanförskap och det kan då handla om utanförskapet i många sammanhang. Boken Framgångsalternativ är samhällskritisk i fråga om begreppet utanförskap och innanförskap. I sin bok ger han goda exempel på hur pedagogiska tillvägagångsätt kan minska andelen underkända elever. Stigendal har i sitt projekt samarbetat med skolor i utsatta stadsdelar i Sverige. Han genomförde gruppintervjuer och enkäter med elever, personal, skolledningen och föräldrar. Syftet med intervjuerna var att ta reda på vilka värderingar individerna har om framgångsalternativ där kvalitativa och kvantitativa intervjuer genomfördes. Frågeställningarna är följande: Vad betyder det att eleverna måste tillägna sig en viss kunskaps- och kompetensbas för att kunna leva i samhället? Hur vet man att elever tillägnat sig det man vill att de ska tillägna sig? Vad är det för slags samhälle som är uppbyggt i den nuvarande betygsnormen?

Författaren använder sig av samhällsteoretikern Gramscis begrepp hegemoni. Begreppet består av högsta utvecklingsskede för integration. När medborgare är aktiva i sin delaktighet i nationssamhället så talas det om hegemoni. En gemensam” Vi”- identitet uppstår när alla samhällsmedborgare är delaktiga. Det gäller inte enbart etniska svenskar utan även arbetare, socialdemokrater, familjeförsörjare, fattiga, maktlös etc. Enligt Stigendal har många människor hamnat utanför till största delen på grund av de relationer och situationer som grundar det svenska samhällslivet. Stigendal menar att om det finns utanförskap, finns det även innanförskap, annars hade man inte pratat om utanförskap. Hur kan då skolan bearbeta denna negativa utveckling? Han anser att skolan och samhället utanför borde samarbeta. Föräldrarnas engagemang påverkar elevers motivation och betyg. Barnens bakgrund och uppväxtvillkor har en avgörande roll i hur deras betyg påverkas. Andelenunderkända elever är högt i förortsområden.

Framgångsalternativ visar att utanförskap kan motverkas redan så tidigt som i skolan. Man kan börja redan i skolan med att slussaeleverna in i samhället. Föräldrarnas engagemang i skolan är också betydelsefull för eleverna. Eleverna hade mycket lite erfarenhet av demokratiska processer och när det gäller deras åsikter så finns det ingen frihet för det, de inte är vana vid det. Det krävs lärare med kompetenser. Pedagogerna hävdar att de är bra på

17

att ge eleverna framtidstro men vet inte riktigt var de ska börja. Trots dåliga betyg så upplever pedagogerna att eleverna ser väldigt optimistisk på framtiden. Pedagogerna startar från ett ställe där många elevers föräldrar inte har arbete. Eleverna känner sig dömda i förväg när de får betyg och på så sätt blir de omotiverade och ser skolan som en förvaringsplats. Social utveckling försvåras mellan elever och lärare vilket ger känslan av hopplöshet för både elever och lärare. Betygen medför konsekvenser mellan utanförskapsskolor och innanförskapsskolor vilket skapar ojämlikhet. Det har inget att göra med elevernas etniska bakgrund eller bostadsområde, utan ojämlikheten har med betygen att göra. Både personalen och elever med utländsk bakgrund missgynnas.

3.3 Institutioner

och organisationer kan faktiskt bidra med

personlig utveckling

Beck (2015) undersöker situationen för ungdomar Not in Education, Employment, or Training (NEET), d.v.s. ungdomar som inte studerar, arbetar eller har sysselsättning. Forskningen har gjorts i samarbete med en högskola som samarbetar med lärande utbildningsinstitutioner/organisationer för att erbjuda en rad program och kurser speciellt för NEET ungdomar.Artikeln undersöker även institutioner eller organisationer som förmedlar utbildning/lärande. Institutionerna/organisationerna stödjer ungdomar till att hitta sina intressen och förverkliga sina mål, men även att ungdomar får utbildning och utveckling som möjliggör för dem att bli en del av arbetsmarknaden, med andra ord att inta innanförskap. Författaren presenterar resultaten av en kvalitativ studie kring lärande av tidigare NEET ungdomar där huvudsyftet med projektet är att förstå hur ungdomar kan uppmuntras tillbaka till lärande och undersöka framtidsmöjligheterna som är tillgängliga för dem. Intervjufrågorna var bakgrundsspecifika om institutionen och den typ av arbete som utförs av utbildningsinstitutioner/organisationer. Huvudfrågorna lyder så här: NEET ungdomars resa medan de var under lärprocessen; och relationer, värderingar och attityder hos de unga, samt vikten av relationer med utbildningsinstitutioner/organisationer, föräldrar och kamrater.

18

Vidare förklarar Beck betydelsen av att bygga relationer för att öka självkänslan och positiva attityder. Bildandet av personliga relationer förekommer i små grupper som utbildningsinstitutioner/organisationer arbetar med, högst 10–15 NEET ungdomar. Att bygga en god tillit är nyckeln till ett gott samarbete och därför är det viktigt att ha ett respektfullt bemötande. Vissa av handledarna berättade att de hade en moderlig relation till ungdomarna, som att fixa frukost och plocka efter dem, och de manliga handledarna byggde också upp en familjerelation där de skapade balans mellan stöd och förväntningar. En av dem hade jobbat inom militären och påpekade att han var lite frispråkig men att det skapade god kontakt med ungdomarna. I två fall hade handledarna lånat ut pengar till NEET ungdomar och pengarna återbetalades vid båda tillfällen. Den kvinnliga handledaren var i kontakt med ett antal av "hennes" tidigare NEET ungdomar och fortsätter att hjälpa och stödja dem i livsförändringar. Relationernas varaktighet kan många gånger ersätta bristen på stöd i familje- och vänskapskretsar. Ett ytterligare exempel som överskrider gränserna kan inträffa där stöd och vård omfattar att hjälpa till med att delta och genomföra kursen eller programmet. Respondenterna rapporterar att de hjälpte till med arbetsansökningar, gav tillgång till sociala eller professionella nätverk, följde med ungdomarna till möten och stöttade dem i deras personliga utveckling. Evans (refererad i Beck 2015) förklarar att personlig rådgivning är nödvändig för beslutsprocesser angående framtida karriärer och livsval och framhävs främst i egenskaper som självförtroende och tilliten till ens egna förmåga. Handledarna föreslog att börja med ett rent ark och medvetet ställa bort problem som ungdomarna kan ha upplevt. Detta ger ungdomar möjlighet att övervinna eventuella problem med sina förmågor eller attityder vilket tidigare har resulterat i frustation. Beck (2015) fortsätter med att utbildningsinstitutioner/organisationer talade om behovet av personlig och social utveckling bland NEET ungdomar. En hel del av litteraturen om NEET-ungdomar diskuterar behovet av "mjuka färdigheter", somsocialt och personligt kapital eller förväntningar i motsats till ambitioner. Även om dessa färdigheter och självkänslan inte kan uppnås direkt så ges möjligheter till positiva lärandemiljöer och grunden till utveckling. Möjligheten att börja om på nytt utvecklar nya "känslor" i olika sociala relationer och det är viktigt med stöd om man hamnar i gamla vanor. Sociala relationer utvecklas och gruppmedlemmarna hjälper varandra, känner igen styrkor och svagheter, lär sig att vara toleranta mot varandra vilket har resulterat i att många ungdomar blir självmotiverade.

19

Det finns utmaningar för utbildningsinstitutioner/organisationer i att vara realistiska under vägledningssamtalet vilket innebär att diskutera möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. Ungdomars idéer om sin framtida sysselsättning visade sig ofta vara orealistiska, eller så krävdes det stora förändringar som att flytta och genomföra en livsstilsförändring vilket kunde hämma motivationen hos ungdomar.

Att arbeta med NEET ungdomar och uppleva arbetslöshet i samhällen där de vuxit upp ger en annan förståelse och skapar empati hos utbildningsinstitutioner/organisationer. Handledarna i dessa organisationer kan leva sig in i NEET ungdomars svårigheter och se verkligheten som NEET ungdomar lever i och därmed förstå att NEET ungdomar behandlas annorlunda.

3.4 Hur omgivning och möjligheter påverkar motivation

Katznelsons (2016) artikel Rethinking motivational challenges amongst young adults on the

margin handlar om hur unga vuxna som befinner sig utanför arbetsmarknad och utbildning

kan bli motiverade att söka till en utbildning. Författaren har gjort en kvalitativ undersökning med en grupp elever och individuella intervjuer också. Studien byggdes på två frågeställningar. Den första frågeställningen är, vad ger unga vuxna önskan att fortsätta delta i studier? Andra frågeställningen är, vad anser unga vuxna kan motivera dem och vad fungerar för dem för att vara beredd på studier och vilka utmaningar upplever dem? Negativa erfarenheter från skolvärlden leder till att dessa unga vuxna är omotiverade och det kan leda till avbruten skolgång, frånvaro och etcetera. I Europa är utbildning fortfarande en lösning på NEET problemet. Unga vuxna känner sig tvingade att just genom utbildning bli delaktiga i samhället och ha en meningsfull tillvaro. Omgivning, möjligheter och perspektiv har stor påverkan på motivationen hos unga vuxna. Artikeln belyser också utmaningar med att motivera den här gruppen unga vuxna. I forskningen har man följt unga vuxna i Danmark mellan 18 - 30 års ålder som är utanför arbetsmarknaden. Regeringen har satt upp en plan för att få unga vuxna att utbilda sig. Forskningen har visat att unga vuxna inte känner sig motiverade att tänka på utbildning då de blir övertalade att utbildningen är den enda vägen. I Danmark har fokus på utbildning blivit på extrem nivå och många politiker satsar på att få

20

unga vuxna in i utbildningsvärlden och motverka att få unga vuxna att avbryta sina studier. Många aktörer som jobbar med den här gruppen unga vuxna påstår att det finns brist på motivation som gör det svårt att få in dem i utbildningsystem. Att lägga fokus på att motivera unga vuxna till utbildningen sker inte utan utmaningar. Utmaningar kan vara till exempel känslan att inte utvecklas, brist på möjligheter, uppfattning om irrelevans och sammanhang. Katznelson presenterar fem motivationsmodeller, den nödvändiga motivationen som till exempel att man behöver jobb för att försörja sig. Här säger ungdomarna att de måste utbilda sig för att få ett jobb så de kan försörja sig. Detta skapar frustation och de blir arga på systemet. Relationsmotivation innebär att ungdomarna får känslan av att vuxna bryr sig om dem och det får dem att utvecklas i sitt lärande. Här kan ungdomarna bli relationsmässigt motiverade genom att ha fått goda relationer med vuxna i närmiljön. Dock kan motivationen brista i jämförelse med andra motivations modeller. Till exempel lärande motivation då ungdomarna har svårigheter i ett visst ämne. Här kan det brista om ungdomarna upplever att de inte utvecklats kunskapsmässigt. Perspektiv motivation bygger på identitetsfasen som ungdomen befinner sig i och handlar om val och inriktning i karriären. Här kan utmaningen vara att man är ovetande om sitt val och sin framtid. Praktiserande motivation kan innebära att man har dåliga erfarenheter från skoltiden. Utmaningen kan vara att man inte är så studiemotiverad. Katznelson menar att fokus på motivationsprocessen bör ligga på individualisering eftersom det ger unga vuxna känslan av tillräcklighet menar författaren. Galloways (refererad i Katznelson 2016) menar att det inte finns någon klar definition på begreppet motivation. Många teoretiker har olika uppfattningar kring begreppet motivation. Murray och Atkinsons (refererad i Katznelson 2016) förklarar att deras teori har sina rötter i psykologin och utvecklar förståelsen om motivation som en personlig inre egenskap vilket är knutenindividuellt. Motivation är något som kan ändras med tiden och vilken plats man befinner sig i. Bandura, Schunk & Deci (refererad i Katznelson 2016) hävdar att motivationen påverkas genom samspel med andra i ens omgivning. Deci beskriver motivation som mänskliga behov och menar att individens motivation blir påverkad utifrån externa faktorer. Katznelson menar att faktorer som kan påverka motivationen kan vara social fobi, stress, låg självkänsla och dessa unga vuxna har rädsla för att misslyckas. Perspektiv på motivation bör kopplas med vilken identitetsfas den unga vuxna befinner sig i. Att veta vad man vill och vilka valmöjligheter som finns. För vissa unga vuxna så begränsas deras motivation genom

21

att de inte ser några valmöjligheter till att nå sina mål. Resultatet visar att valmöjligheter har stor påverkan. Unga vuxna söker meningsfullhet och inte bara utvecklas personligt utan inom den akademiska världen också (Katznelson, 2016).

3.5 Sammanfattning

Lidströms (2009) forskning handlar om vändpunkter i ungas liv och handlingshorisonter där de agerar utifrån ekonomiska, kulturella och sociala kapital. Övergången från skolan till arbete följer unga vuxna och hur de etablerar sig i arbetsmarknaden. Hos Stigendal (2004) finner jag skillnaden från mitt undersökningsområde att Stigendal tar upp problematiken mellan skolan och samhället. Han menar att det är viktigt att utbildningsväsendet är välfungerande, på det viset går det att motverka utanförskap. Likheten mellan min och Stigendals forskning är att båda handlar om hur man kan ta sig ur utanförskap. Stigendal menar för att kunna vara driftig i samhället så ska man kunna det svenska språket. Allt handlar om att kunna klara sig i samhället, det vill säga att vara i ett innanförskap för att inte hamna i ett utanförskap. Elever med godkända betyg har en framtid i samhället. Resultaten visar att det finns dåligt samarbete mellan skolan och samhället. Det behövs pedagoger med kompetens. Föräldrarnas stöd har stor betydelse för elevernas inflytande. Katznelson (2016) och Becks (2015) studier handlar om politikernas påtryckningar om att få Unga vuxna i samhällsmarginalen att söka sig till utbildningar och yrken, men även det som arbetsmarknaden efterfrågar. Författarna tar upp hur detta kan påverka motivationsprocessen. Vissa blir ofrivilligt motiverade då de inte har ett val, besvikelse och frustation uppstår. Katznelson menar att motivation beror på i vilket identitetsfas de unga vuxna befinner sig i. Låg självkänsla och stress kan påverka motivationen och den personliga utvecklingen. Beck tar upp att bygga goda relationer till unga vuxna och vinna deras tillit är receptet till framgång. Likheterna som jag ser med tidigare forskning och min studie är att det framhävs att omständigheter och de unga vuxnas tillvaro har en stor del i motivationsprocessen. Samspelen mellan familjen, skolan och den unga vuxna har en avgörande roll. Unga vuxna behöver stöd och förståelse för att kunna bli motiverade. Omständigheterna kan antingen öka

22

eller hämma motivationen vilket tidigare forskningar har upplyst. Att vinna de unga vuxnas tillit med hjälp av att bygga god relation har en stor betydelse. Unga vuxnas dåliga självbild kan påverka motivationsprocessen, då motivation också kan orsakas av inre psykologiska faktorer. Kunskap och färdigheter behövs för att nå dessa unga vuxna.

23

4. Teoretiska utgångspunkter

I teorikapitlet har jag använt mig av sociologiska och psykologiska teorier och begrepp vilka jag kommer ha med under arbetets gång. Teorierna kommer jag förankra till mitt empiriska material där jag intervjuat coacher på New city. Hodkinson & Sparkes är författarna till karriärbeslutsteori och Decis är författaren till självbestämmande teori. Teorierna kommer presenteras i detta kapitel då jag anser demvara väsentliga för att analysera och förstå min forskning.

4.1 Karriärbesluts teorier

Författarna Hodkinson & Sparkes (1997) har använt sig av en modell om karriärbeslutsfattande som integreras av tre dimensioner. Den första dimensionen belyser praktiskt rationellt beslutsfattande, den andra dimensionen belyser samspel med aktörer inom utbildning och arbetsmarknaden och den sista dimensionen brytpunkter och perioder. Teorin handlar om ungdomars val av karriär. Karriärbeslutsteorierna belyser även individens handling i samhället och uppväxtmiljö som till stor del formar individen. Teorierna förklarar individens habitus, kulturella och sociala bakgrund.

24

4.1.1 Pragmatiskt rationellt beslutsfattande

Hodkinson & Sparkes (1997) menar att de unga är rationella i sina val. Unga kan påbörja och avvisa ett yrke baserad på tidigare erfarenheter de har med sig i bagaget. Det kan vara tidigare anställningar och timanställningar. De sociala nätverken har ett enormt inflytande i ungas beslutsfattande. Släktingar och bekanta kan komma med råd och tips angående jobb och yrken. Besluten är inte helt rationella för de unga då även känslor och sinnesstämning är med i bilden. Hodkinson & Sparkes har använt sig av Bourdieus begrepp Habitus som menar att individens handling och tro alltid är förankrade med kulturell och social bakgrund. Klasstillhörighet, genus, och social bakgrund har inflytande på individens värderingar. Individens vetskap om sin omvärld speglar individens habitus. Sedan barnsben har individen med sig ett mönster som de använder sig av för att förstå sina upplevelser. När individen möts av nya upplevelser förändras även vetskap om omvärlden som de har med sig. Individen kan inte undgå sina tidigare erfarenheter och habitus vilka ha har en stor inverkan i individens beslutsfattande. Karriärbeslut kan bara förstås i termer av livshistorierna hos dem som gör dem, där identitet har utvecklats genom interaktion med betydelsefulla kontakter och med kulturen där individen har levt och lever i som får individen att göra pragmatiskt rationella beslut (Hodkinson & Sparkes, 1997).

4.1.2 Handlingshorisont och fält

Enligt Hodkinson & Sparkes (1997) sker individers beslutsfattande inom en handlingshorisont, vilket är en arena där individer genomför en handling och tar beslut. Habitus och strukturer för möjligheter på arbetsmarknaden påverkar handlingshorisonten. Både habitus och möjlighetstrukturer på arbetsmarknaden har ett sammanhang. Båda ger intryck av vad som kan vara tillgängligt och lämpligt som påverkar besluten, möjligheterna är samtidigt subjektiva och objektiva. Handlinshorisonten möjliggör och sätter gränser för vår syn på omvärlden och val vi kan göra inom den. Genus har heller ingen betydelse så länge individen inte anser ett yrke vara relevant för denne. En mansdominerande eller kvinnodominerande utbildning/yrke har ingen påverkan på individen då utbildningen/yrket inte upplevs som den rätta. Det kan handla om att yrket eller utbildningen inte stämmer in med individens habitus. En anledning till att vissa unga starkt avvisar karriärvägledning är

25

att råd som dem får ligger utanför deras horisonter. Det stämmer inte in på deras syn om sig själva eller deras föreställning om karriärmöjligheterna. Enligt Bourdieu har olika aktörer som vägledare, studenter, arbetsgivare föräldrar och utbildningsintuitioner olika kapital som avgör deras möjligheter att nå sina mål. Det kan vara resurser som ekonomiska, sociala och kulturella och dessa resurser kan vara olika uppdelade för alla. På så vis har inte alla aktörer på fältet lika möjligheter. Samma resurs kan vara positiv, negativ eller neutral, beroende på det sammanhang inom vilket det används. Alltså kan dreadlocks vara en positiv resurs för en ung man som vill tillhöra ett Rastafari band, men negativt för att få ett jobb i en bank. För skogsarbetare kan det vara neutralt, det vill säga ingen skillnad i resultatet

.

Andra spelare har mer makt i anställningsfältet än vad unga har, de har ofta mer kapital och kan utöva mer makt än unga människor. Det vill säga de är mer resursfulla spelare som bestämmer spelreglerna. Till exempel har en arbetsgivare makten att anställa och avskeda. Utbildningsleverantörer förstår systemet bättre än de unga och har brett närverk med kontakter vilket unga saknar. Vissa föräldrar har tillgång att arbeta genom sina egna nätverk, även om andra inte har det. På så sätt har unga människor också resurser och kan utöva ett betydande inflytande på sina egna framtid (Hodkinson & Sparkes,1997). Hodkinson (2002) klargör det centrala i karriärteorin om att karriärbeslut och progression äger rum i interaktion med varandra beroende på individens handlingshorisont. Termen horisont förklarar Hodkinson som uppsyn. Bourdieus fältkoncept ger en bättre förståelse för vad som också ofta ses som en extern miljö eller arbetsmarknad. Det centrala i fältteori är att sociala miljöer är dynamiska, komplexa och består av interaktiva och växlande krafter. Sysselsättningsfältet kan utifrån geografiskt läge medföra komplexa interaktioner mellan arbetsgivare och utbildningsinstitutioner. Socialstruktur som klass, kön, etnicitet och ålder har stor betydelse i sysselsättningsfältet. Dessa krafter samverkar med varandra och är relationella. Individens karriärbeslutsfattande och karriärutveckling är en integrerade del i dessa krafter (Hodkinson, 2002).

4.1.3 Brytpunkter och rutiner

Hodkinson & Sparkes (1997) förklarar att individer möts av brytpunkter under sitt liv. Under dessa perioder kan individens habitus förändras och individen bär med sig en ny habitus. Det

26

kan dyka upp slumpmässiga framgångar eller motgångar i individers livssituation som kan förändra hela livstillvaron. Effekten av brytpunkter på habitus varierar. Till exempel kan förlust av arbete eller förlust av en anhörig upplevas olika från individ till individ. Det är sannolikt att förhållandet mellan olika upplevelser och olika identiteter varierar från person till person. För vissa kan förlust av ett jobb vara mer förödande. Flertalet studier använder idén om brytpunkter och lägger mer vikt på brytpunkter än mellanliggande perioder av rutiner, ändå är brytpunkter oskiljaktiga från de rutinerna. Dessa rutiner har stor betydelse för karriärövergången och är bekräftande rutiner. Det innebär att de förstärker ett karriärsbeslutsom redan gått i handling, vilket ger resultatet att den nya identiteten utvecklas i stor utsträckning som för individen är önskvärd. Dessa bekräftande rutiner är en del av utvecklingen av identitet och habitus, på så sätt är olikheten mellan rutin och brytpunkt i stort sett godtycklig. Det är en kombinerad effekt av de två som är viktiga. En annan typ av rutin är motgångar där individen undergräver sina erfarenheter. Individen är missnöjd med sin identitet. Beslutet som individen blir missnöjd med får individen att ångra en handling. Individen kan i detta fall uppleva att den nuvarande erfarenheten är lämplig eller olämplig. Andra rutiner är socialiserande. Det vill säga de bekräftar en identitet för individen som var oönskad i första början. Individen lär sig med tiden att acceptera och förhålla sig till den nya identiteten (Hodkinson & Sparkes, 1997).

4.2 Självbestämmande

Deci et al (1991) förklarar innebörden av självbestämmande teori i utbildningsväsendet. Dess syfte är att främja elevernas intresse av lärande, tankar kring utbildning och tro på sin egen kapacitet och egenskaper. Resultaten är uppenbara i motivationsprocessen. Forskningen tydliggör dess effekt på hög kvalitet på inlärning och förståelse samt personlig tillväxt. Vidare ger författaren inblick i faktorer som ger upphov till inre motivation vilket leder till önskvärda utbildningar. Att bara vara anpassningsbar eller uppfylla sociala krav är en icke-optimalanpassningsform. Det kan till och med vara kontraproduktivtför personlig och social utveckling. Skolor representerar socialiserande inflytande som har en enorm inverkan på människornas liv och i sin tur på samhället. Idealiska skolsystem är de som lyckas främja

27

studenters entusiasm för lärande och prestation. De ger känslan av fria viljan för engagemang i utbildningssystemet. Det leder till att studenter att visa större flexibilitet i problemlösning, effektivitet, hämta in kunskaper och en stark känsla av personligt värde och socialt ansvar (Deci et al.,1991).

4.2.1 Självbestämmandeteorin

Lewin (refererad i Deci et al 1991) menar att när ett beteende är självbestämt är motivationsprocessen ett frivilligt val, men när det kontrolleras får den motsatt effekt. Flertalet motivationsteorier använder sig av begreppet avsikt i sin kärna. Deci et al (1991) fortsätter med att det finns bekymmer kring faktorer som leder till ett misslyckande med att främja individer i att engagera sig. Motiverade och omotiverade handlingar, med andra ord avsiktlig och oavsiktlig uppförande har beskrivits i olika termer. Till skillnad från de flesta andra teorier utgör självbestämmande en viktig skillnad inom beteende som är avsiktlig eller motiverad. Det skiljer sig mellan självbestämda och kontrollerade beteende. Motiverade handlingar är självbestämda i den utsträckning att de engageras helt och hållet och stöds av ens självkänsla (Deci et al., 1991).

4.2.2 Mänskliga behov

Bandura & m.fl. (refererad i Deci et al 1991) beskriver att flesta motivationsteorier fokuserar på mål eller resultat och på de verktyg som leder till önskade resultat. Deci fortsätter med att sådana teorier inte handlar om beteendets riktning, med andra ord processer som leder till önskade resultat. Vidare menar Deci att teorierna inte redogör orsaken till att vissa utfall är önskvärda. Av den orsaken misslyckas de med frågan om eget ansvar för handlingar. Till skillnad från andra teorier handlar självbestämmande om grundläggande psykologiska behov som är inneboende i människans natur. Teorin fokuserar i första hand på tre sådana medfödda behov: behov av färdighet, tillhörighet och autonomi eller självbestämmande. Färdighet innebär att man förstår hur man uppnår yttre och inre resultat och är effektiv i sin handling. Tillhörighet innebär att utveckla och interagera tillsammans med andra i sin sociala miljö.

28

Autonomi innebär att ta initiativ och ansvar för sina handlingar. Det finns flera anledningar till att begreppet behov inriktar sig till individens medfödda behov som är präglad av människans natur och handlar om motiverande handlingar hos människan. Motivation, prestation och utveckling ökas i sociala sammanhang, det ger människor möjlighet att tillfredsställa deras psykologiska behov av färdighet, tillhörighet och autonomi. För att uppfylla dessa tre behov krävs det att människors motivation är självbestämda snarare än kontrollerade (Deci et al.,1991).

4.2.3 Inre och yttre motivation

Deci & Ryan (refererad i Deci et al 1991) förtydligar att inre motivation är beteenden som tillfredsställer individen och motiverar människors engagemang i aktiviteter som intresserar dem. De gör det med fri vilja och upplever det meningsfullt, utan nödvändiga materiella belöningar eller bestraffningar. Deci et al (1991) menar att ett barn som läser en bok med glädje gör det i grunden för att den känner sig motiverad att läsa. Inre motiverande beteenden representerar mönstret av självbestämmande, de härstammar från jaget och är bekräftande. Yttre motiverande beteenden har yttre påverkan och utförs inte av fri vilja och eget intresse. Här har konsekvenserna avgörande betydelse i att inte utföra arbetet. Med andra ord är yttre motivation inte självbestämmande och är kontrollerande. Yttre motivation innefattar fyra typer och byggs kring begreppet internalisering. Vidare skriver författarna att internalisering är en process var människor formas genom reglering på grund av yttre faktorer. I självbestämmande teorin ses internalisering som en motiverande process. Vi tror att människor har en inneboende motivation utifrån de tre grundläggande behoven för att internalisera och integrera sig. Reglering av ointressanta aktiviteter är användbara för effektiv funktion i den sociala miljön och processen med internalisering och integration fortskrider. Självbestämmande teorin innebär att de fyra typerna av Yttre motivation som följs av internaliseringsprocessen har varit effektiva. Regleringsformerna präglar olika punkter på autonomi som beskriver i vilken utsträckning de har blivit integrerade. Yttre reglering avser beteenden för vilka individen handlar efter, till exempel erbjudandet om en belöning eller hotet om straff. En elev som gör ett uppdrag för lärarens beröm eller för att undvika konflikt

29

med föräldrarna regleras externt. Beteendet utförs på grund av en yttre press. Yttre reglering representerar den minst självbestämda formen av yttre motivation. Ofrivillig reglering beskrivs som att inta en position men inte acceptera en förordning.Sådan reglering innefattar internaliserade regler eller krav som pressar en att uppträda. Här blir det antingen belöning eller bestraffning. Beteenden är inte självbestämda. En elev som visar närvaro under en lektion gör det enbart för att inte få skuldkänslor eller ge dåligt intryck. Den här eleven regleras av ofrivillig reglering och har inte identifierat sig med förordningen, så det har inte blivit en del av jaget. Ofrivillig reglering har likhet med yttre kontroll även om den är en form av självbestämmande. Valet individen gör är inte riktigt frivillig.Identifierad reglering

,

denna reglering sker när personen har kommit för att värdera beteendet och har identifierat regleringsprocessen. Regleringsprocessen blivit bekräftad en del av individen så personen handlar frivilligt. Beteenden som regleras så anses vara mer autonoma eller självbestämmande än beteenden som regleras av externa händelser. Det vill säga identifiering gör det möjligt för personen att känna en känsla av val eller vilja att uppträda. Effekter av

externa händelser, här menar författarna att belöningar om priser och pengar ofta används i

hem och skolor för att motivera önskat beteende. Deci & Ryan (refererad i Deci et al 1991) förklarar att effekter på inre motivation har undersökts i flera studier. Studierna visade att när elever fick belöningar som bidrag, spelarutmärkelser eller priser för att delta i en intressant aktivitet tenderade de att förlora intresset för och vilja att arbeta på aktiviteten. Följden blev att belöningen uteblev. Nyttjandet av utlovade belöningar eller negativa konsekvenser används inom motivationsstrategi. Forskning om inneboende motivation och internalisering har konsekvent visat att även om dessa händelser kan tjäna till att styra beteende medan de är verksamma tenderar de också att undergräva egen motivation för intressanta uppgifter och att hindra internalisering av regler för ointressanta uppgifter. Enligt Deci el al (1991) används prestationsbedömningar för att pressa en målperson att tänka, känna eller uppträda på ett visst sätt. Andra externa händelser som utformats för att motivera eller styra människor - inklusive deadlines och tävling som på liknande sätt minskar inre motivation.

30

4.3 Sammanfattning

Hodkinson & Sparkes (1997) framhäver vikten av karriärbesluts teori där individens sociala ochkulturella bakgrund speglar individens habitus. Habitus avgör hur man klarar sig i olika fält. Sociala närverket har stor effekt i vilka beslut de unga tar i sin karriärval. Individens bakgrund och tidigare erfarenheter har en väsentlig roll i hur individen handlar i olika arenor. Andra aktörer har mer makt i olika fält då ungas närverk inte är lika stark. De unga kan också ha tillgång till resurser via sina kontakter och på så sätt komma in i arbetsmarknaden. Det förekommer brytpunkter som kan ändra individens habitus och dessa kan vara önskade och oönskade där individen utvecklas med ny habitus. Jag kommer använda mig av begreppet habitus, fält och kapital för att analysera mitt empiriska material, eftersom de visualiserar faktorerna till unga vuxnas karriärbeslut samt hur habitus, fält kapital påverkar deras handlingshorisonter. Decis självbestämmande teori kommer också användas i studien då den förklarar motivationsprocess, vad som orsakar motivationen samt faktorer som hämmar eller stimulerar motivation som coacherna talat om. Coacherna i studien talade om att omständigheter har en avgörande roll i individens motivationsprocess. Deci et al (1991) menar att självbestämmande teori bygger på att främja självbestämmandet, det vill säga ha en större valfrihet, mer självständig och större personligt ansvar. Självbestämmande ökar inre motivation hos elever vilket leder till önskvärda mål. De specifika stöd för självbestämmande är att erbjuda val, minimera kontroller, erkänna känslor och göra information tillgänglig som behövs för beslutsfattande, för att utföra måluppgiften. Till skillnad från andra teorier handlar självbestämmande om grundläggande psykologiska behov som är inneboende i människans natur. Teorin fokuserar i första hand på tre sådana medfödda behov: Behov av färdighet, tillhörighet och autonomi eller självbestämmande.

31

5. Metod

I detta kapitel beskriver jag mitt metodval för forskningen. Jag kommer förklara hur urvalen gick till och hur datainsamlingen samt analysdelen bearbetats. Jag kommer även att redovisa intervjumetoden som jag genomfört. Slutligen kommer etiska ställningstaganden diskuteras.

5.1 Metodval och metoddiskussion

Enligt Dahlen (2007) används kvalitativ metod för att kunna få en djupare förståelse. Kvalitativ metod är ett bra tillvägagångssätt ifall det nu skulle bli feltolkning mellan intervjuaren och informanten, här finns tillfälle att rätta till feltolkning. Dahlen anser att kvalitativ metod är anpassad efter informanternas egna erfarenheter, tankar och känslor. Målet med kvalitativ metod är att få kännedom om händelser som individerna varit med om. Kvalitativ metod ger en djupare kännedom om hur individen anpassar sig utifrån sin livssituation. Mitt ämnesval gjorde också den kvalitativa metoden mer relevant då det handlar om individers erfarenheter och värderingar. Larsen (2009) menar att nackdelen med den kvalitativa metoden kan innebära att informanterna kanske inte är lika öppna för att dela med sig och lyfta fram sina åsikter då intervjun sker öga mot öga. Informanternas beteende kan också påverka resultatet och på så sätt är inte resultatet värdefullt (Larsen, 2009). Dock så upplevde jag inte den känslan, eftersom coacherna kände till syftet med mitt arbete så såg jag ingen anledning i att de skulle vara försiktiga. Däremot så upplevde jag att de var väldigt öppna med att dela med sig om samhällsproblematiken som deras besökare dagligen får möta på och att de påpekade generaliseringar.

32

5.2 Urval och undersökningsenheter

Med tanke på min studie och syftet med studien, dvs synen på utanförskapet så valde jag att intervjua coacherna. Eftersom coacherna dagligen jobbade med ungdomar så ansåg jag att det även var lika innehållsrikt att enbart få ta del av deras kännedom om ungdomarnas situation och hur de bemötte verkligheten som ungdomarna dagligen befann sig i. Med hänsyn till att coacherna hade olika schema de jobbade efter så skedde intervjun enskilt. Då organisationen är frivillig att besöka så händer det att de unga kanske inte alltid dyker upp eller så kan det kanske helt enkelt bero på andra orsaker. Det var fem coacher som jobbade i organisationen och alla deltog i undersökningen. Coacherna var i samma åldersgrupp som unga vuxna de dagligen mötte. Val av organisationen gjordes med hänsyn till att organisationen inriktade sig på unga vuxna utan sysselsättning och att organisationen även var etablerad i ett utanförskapsområde. Enligt Larsen (2009) så väljer forskaren urval efter sin egen bedömning av hur urvalet kan påverka studien. Det kan handla om kön, ålder, utbildning, geografisk belägenhet etcetera.

5.3 Datainsamling

Jag använde diktafon för att spela in intervjuerna av den anledningen att jag ville ha med allt och alla små detaljer som jag annars kunde gå miste om ifall jag antecknade och därefter transkriberade jag resultaten omedelbart. Fokuset hade också blivit mindre på informanterna ifall jag hade antecknat. Eftersom jag var ensam intervjuare så var ljudinspelningen den bästa metoden. Enligt Larsen (2009) så är det inte lämpligt att anteckna eftersom man kan missa en hel del information. Intervjuguiden som jag brukat i min undersökning var skapad efter teorierna som jag studerat för att få fram syftet med studien och besvara frågeställningar. Syftet var också att jag skulle ställa öppna frågor som skulle leda till följdfrågor men även för att jag själv då är omedveten om svaren. Vidare menar Larsen att öppna frågor ger informanten frihet att svara hur den vill. Jag använde mig av både strukturerade frågor och ostrukturerade, det vill säga frågorna var fastställda men jag hade vissa stödord om jag nu

33

skulle komma ifrån ämnet så att det skulle bli enklare för mig att gå tillbaka. Då informanterna får svara hur de vill med öppna frågor är det bra att ha stödord som också jag kunde använda mig av. Larsen anser att kvalitativ intervju både kan vara strukturerad och ostrukturerad, med strukturerad menas att frågorna på intervjun är fastställda och med ostrukturerad menas att frågorna inte är fastställda utan man använder sig av stödord. Informanterna ska kunna prata fritt om ett ämne. Intervjun började med mjuk inledning där jag ville ta reda på om informanternas bakgrund, utbildning och arbetslivserfarenhet. Jag genomförde en intervjuguide (bilaga) med öppna frågor som var formad efter mina frågeställningar. Enligt Larsen är det vanligt att börja intervjun med att ta reda på om informanternas bakgrund, det ger bra intryck och är bra inledning för fortsatt intervju. Dock ska man vara medveten om vilket behov man har av denna information. Vidare skriver Larsen att intervjuguiden ska vara så relevant som möjligt till ens frågeställning för att det ska gå att utföra studien på bästa möjliga sätt och nå ett tillfredsställande resultat för studien.

5.4 Analysform

De ljudinspelade intervjusvaren som transkriberats visade att coacherna hade samma värderingar om begreppet utanförskap och hur man bemöter unga vuxna som tillskrivs i utanförskapet. Därför tyckte jag att tematisk tolkning var relevant för min undersökning. Dalen (2007) hävdar att tematisering är mycket användbar och är baserad på intervjuguiden som behandlar området. Forskaren väljer ut teman som har betydelse för intervjuguiden och när intervjuerna har transkriberats placeras materialet under teman för att därefter hitta kärnan i materialet. Det är en viktig del i analysen att belysa områden som många talat om. Jag har även använt mig av coachernas citat som jag ansåg vara betydelsefulla. Dalen (2007) menar att egna uttalanden är otroligt värdefulla och bör tas till vara. Vid analys av materialet så har jag använt mig av fenomenologi, det vill säga att jag har försökt sätta mig in i coachernas situation då de dagligen jobbar med unga vuxna i olika situationer. Dalen (2007) menar att fenomenologi kräver att som forskare måste man sätta sig in i människans värld. Det är den subjektiva upplevelsen som är kärnan inom fenomenologi (Dalen, 2007). De längsta intervjuerna varade i en timme och andra övriga mer än en halvtimme.

34

5.5 Etiska ställningstaganden

Jag har via e-post kommit i kontakt med coacherna och varit tydlig med att jag ska skriva ett examensarbete samt vilket ämne forskningen kommer att belysa. Efter coachernas skriftliga samtycke genomförde jag intervjun. Därefter kom vi tillsammans överens om tid och plats som passade dem. Innan intervjun var jag tydlig med att intervjun skulle vara ljudinspelad och det godkändes. Dalen (2007) hävdar att informanterna ska erhålla tydlig information om forskningens syfte. Den första kontakten bör ske via e-post. Forskaren ska också vara tydlig med vilka metoder som kommer att användas under intervjun och hur resultaten ska presenteras och förmedlas (Dalen, 2007). Jag var tydlig med att jag inte skulle namnge informanterna i minstudie. Dalen (2007) menar att eftersom den kvalitativa intervjun går ut på att informanten och forskaren möts personligen så bör informanten känna sig trygg med sin säkerhet, det vill säga att informanten är anonym. Av respekt så gick jag inte djupare in i intervjusvaren och det var för att coacherna har sekretess. Jag var också tydlig med mitt syfte med studien. Enligt vetenskap rådets etiska linjer så är individskyddslaget en viktig utgångspunkt vid forskning. Individer får inte utsättas för kränkning, förödmjukelse, psykisk eller fysisk skada. Forskningskravet är betydelsefullt och det är oetiskt att undgå frågor som handlar om samhällsproblematik, som till exempel människors hälsa och livsvillkor. Det kan även vara så att människor får kunskap om att förbättra sin livskvalitet och blir medvetna om samhällsresurser. En annan fördel kan vara att fördomar försvinner. Undersökningen kan handla om faktorer bakom mänskligt och socialt lidande, till exempel kriminalitet, alkoholism och liknande problem (Vetenskapsrådet, 2002). Larsen (2009) menar att det alltid kommer uppstå etiska dilemman oavsett vilken forskning det än gäller. Det kan då handla om att en frågeställning kan uppfattas som oetisk och många frågor kan dyka upp som till exempel är det rätt att ställa privata frågor.

35

6. Resultat och Analys

I detta kapitel redogörs resultat och analys. Här kommer resultatet från det empiriska materialet redovisas enligt olika teman men även citat kommer redovisas från coacher jag intervjuat. Resultat och analysdelen tydliggör mitt syfte med studien och frågeställningarna. Analys på det empiriska materialet görs med hjälp av de teoretiska modellerna och tidigare forskning.

6.1 Coachernas utbildningsbakgrund och kompetens

Coach A

Studerat socionomutbildning och jobbat med ensamkommande barn. Coach B

Studerat kurser i mänskliga rättigheter och jobbat med ungdomar i fritidssektorn. Coach C

Har magisterexamen inom socionomprogrammet och jobbat på arbetsförmedlingen med inriktning mot ungdomar.

Coach D

Studerat statsvetenskap och jobbat med ensamkommande flyktingbarn. Coach E

36

Samtliga coacher förutom Coach E har en akademisk utbildning med sig i bagaget som till exempel socionomutbildning, examen inom statsvetenskap, och kurser i mänskliga rättigheter. Coach E berättar att det är arbetslivserfarenheten som varit betydelsefullt för att kunna förstå barn och ungdomar. Coacherna med socionomutbildning och statsvetenskap berättar att deras utbildning har varit givande och lärorik, de har fått förklaring till varför samhället ser ut som det gör och även om orättvisorna i samhället. Deras arbetslivserfarenhet har också bidragit med nytta som de har haft med sig i bagaget innan de hamnat på verksamheten. Alla har jobbat med ungdomar innan de hamnat i denna verksamhet. Coach D förklarar att hen har mer förståelse för ungdomarna just för att hen själv en gång varit i samma situation. Coach A har en annan förklaring och uttrycker :

Jag tycker min utbildning har hjälpt mig i det praktiska arbetet med ungdomarna, genom att jag har stor förståelse för den samhällsproblematik som ligger bakom orsaken till att de är den de är idag. Att jag kan se att problematiken ofta är mångfasetterad och komplex och att det inte alltid handlar om individen utan att det kan vara en samhällsproblematik som gör att det ser ut som det gör.

6.2 De Unga vuxnas bakgrund och organisationens stöd

Coacherna berättar att målgruppen som verksamheten är inriktad mot är 18 till 24 år och det är främst ungdomar utan arbete och utbildning men givetvis är andra också minst lika välkomna. De säger aldrig nej till någon.

Coacherna jobbar främst med ungdomarna från stadsdelarna där behovet är stort. Ungdomarna kan behöva hjälp med att skriva cv och personligt brev och det kan finnas de som behöver stöd med att kontakta myndigheter. Det kan då vara att coacherna ska följa med till olika möten med myndigheter och så vidare. Vissa behöver hjälp med att söka bostad. Fokus ligger på ungdomar som har svårt att ta sig in i arbetsmarknaden, det vill säga de som inte har tidigare arbetslivserfarenhet och som heller inte har kontakt med arbetsförmedlingen och sociala myndigheter. Becks (2015) tidigare forskning med NEET ungdomar handlade om att vara en hjälpande hand för ungdomar. För att ungdomar ska kunna inta ett innanförskap förklarade Beck hur olika institutioner/organisationer stöttade ungdomarna med sysselsättning. Ungdomarna fick hjälp med att söka arbete och vägledning inför ett yrke

37

som var efterfrågad av arbetsmarknaden. Författaren förklarar vikten av vuxnas närvaro med ungdomarna, som till exempel att följa med till olika möten och verka som resurser. I den empiriska studien visar det sig att coacherna främst ville nå ungdomarna från förorten där behovet var stort och där ungdomarna var långt ifrån arbetsmarknaden.

Coacherna förklarar att behoven av stöd finns så klart även bland ungdomar utanför den här gruppen. Det finns också de som har fullständiga gymnasiebetyg och som har en tydlig bild av vad de vill men som fortfarande behöver lite extra stöd. Ungdomarnas situation är väldigt olika från individ till individ och det är svårt att generalisera, det är ganska brett, som till exempel så befinner de sig i olika situationer. Kontoret var tidigare belagd i den centrala delen av storstaden, men då nådde man inte ungdomarna som bodde i förorterna där behovet var stort, så man bestämde sig för att flytta organisationen till förorterna där ungdomarna bodde. Hodkinson & Sparkes (2002) menade att karriärbeslut och progression sker i samspel med varandra beroende på individens handlingshorisont. Här förklarar författarna att sysselsättning i ett visst geografiskt läge kan försvåra interaktionen mellan olika aktörer. Att vara i en miljö med starka resurser och växlande krafter kan leda till framgång. Eftersom kontoret tidigare var belagt i den centrala delen av storstaden så ville coacherna främja kontakten med ungdomarna genom att flytta till stadsdelar där ungdomarna bodde. Här kunde coacherna ge dem stöd och knyta kontakter med andra aktörer som coacherna dagligen hade kontakt med.

Coach D påstår även att majoriteten av besökarna är killar och att man även försöker nå tjejer. Det kommer även ungdomar med fullständiga betyg men som behöver lite stöd inför karriärvalet, men fortfarande är fokus på unga vuxna som har svårt för att ta sig in i arbetsmarknaden. Därför var det passande för organisationen att ha sina kontor i stadsdelar där behovet var stort. Hodkinson & Sparkes (2002) har beskrivit hur klass, kön, etnicitet och ålder kan försvåra sysselsättnings fältet i ett geografiskläge, vilket har orsakats av sociala strukturer. Detta kan försvåra interaktionen mellan olika aktörer som arbetsgivare, utbildningsleverantörer och etcetera. Detta kan bli ett hinder i att knyta eller skapa nätverk. I empirin tydliggör coach D att majoritet av besökarna är killar och att man jobbar för att nå tjejer. Coacherna är omedvetna om vad orsaken till detta är.