5. Analys & Diskussion
5.3 Corona-pandemin
I och med att vi i skrivande stund befinner oss i pandemins aktiva stadie så kan framtida utfall av studien variera och skilja sig från vad som har skrivits i denna rapport. Vad vår studie däremot redovisar är effekter som pandemin har skapat.
Under corona-pandemin har kommersiella fastigheter och verksamheter inom dessa fastigheter tagit mest skada ekonomiskt. Detta i och med att pandemin gör att människor håller mer avstånd ifrån varandra, begränsade antal får vistas i butiker, restauranger och andra allmänna butiker får inte ha lika långa öppettider som innan. Många känner att det är säkrare och smidigare att beställa saker via nätet, detta är exempelvis kläder och mat. I och med detta har många företag blivit digitaliserade och gått över mer och mer till e-handel, vilket gör att kommersiella fastigheter som bland annat har butiker eller kontor inte bara får det svårare att få in hyresgäster, utan även få in hyresgäster som kan klara av att betala hyrorna.
Det har visat sig att butiker i Stockholm Central Business District (CBD) och centrala butiker i andra storstäder som Göteborg har klarat sig bättre och framtida efterfrågan på varorna i dessa butiker verkar vara stadig. Digitaliseringen har inte bara lett till att den kommersiella marknaden har förlorat efterfrågan och motverkat fastighetsmarknaden, utan den har bidragit till att föra samhället framåt. Utan digitaliseringen under en pandemi som denna skulle det nog bli svårt för Sveriges ekonomi att stabiliseras och för företag att kunna klara sig. Hade det exempelvis varit för runt 100 år sedan så hade ekonomin med större sannolikhet kraschat. Digitaliseringen var redan i rörelse och många butiker förväntades redan innan pandemin att övergå till näthandel. Pandemin gav dock digitaliseringen en enorm knuff i framtiden och trenden av e-handel har accelererat ordentligt sedan år 2019. I och med e-handelns
uppåtgående trend så kan vi förmodligen förväntas se lägre efterfrågan på butiker i framtiden. Pandemin lär nog sätta sina spår och inbyggda vanor och smidigheten med e-handel kommer säkerligen att fortsätta i samma riktning. Så som det verkar så kommer pandemin inte att krascha landets ekonomi eller fastighetsmarknaden överlag. Ett vaccin är i skrivande stund tillgängligt för många i befolkningen och corona-pandemin kommer förhoppningsvis inte att vara allvarlig i samma grad och restriktionerna kommer sannolikt att minskas. Så som skrivet under den analytiska delen av subprimekrisen i samma avsnitt så skulle denna pandemi behöva vara mycket mer spridbar och dödlig för att kunna göra en katastrofal effekt på Sveriges ekonomi.
6. Slutsats
Utifrån informationen vi har samlat in och granskat så kan vi se vissa tydliga kopplingar till hur dessa olika kriser har påverkat den svenska fastighetsmarknaden. De finansiella kriserna har börjat med en stor ökning av krediter som flödat in på fastighetsmarknaden som bidragit till prisökningar. Dessa i båda fall utan att beakta återbetalningsförmågan samtidigt som spekulationen på fortsatt ökade tillgångspriser lett till att riskerna blivit sekundära och låneprocessen varit för enkel för att bankerna har velat låna ut mer pengar. Här skiljer sig dock krisen vi går igenom idag sig åt.
Den stora finansiella kris vi hade i Sverige för över 30 år sedan kom att börja hos bankerna för att sedan som i de flesta kriserna, skada resterande parter i det finansiella systemet. Fastighetsmarknaden var fylld av glada dagar när bankerna kunde bedriva sin verksamhet på ett friare sätt och ekonomin gick på högvarv. Detta tog sitt slut när lånen inte gick att betala tillbaka och marknaden kyldes av, då stod många med lån större än den underliggande tillgången, fastigheten. 90-talskrisen hade en stor påverkan på hela fastighetsmarknaden men främst var det den kommersiella delen som bestod av stora spekulationer och prisuppgångar som hade tuffast period efteråt med många konkurser.
Vad gäller den amerikanska bolånekrisen så kan det utläsas att det i stor grad var de amerikanska bankernas fel och oförsiktighet. Lån gavs ut till många som idag hade ansetts som obehöriga och med svag kreditvärdighet. Detta medförde till effekter som spred sig till den svenska ekonomin och även drabbade fastighetsmarknaden i stor grad. Då den
amerikanska ekonomin är så stor så innebär det oftast att när den tar skada så följer andra länder även i samma fotspår och får tar en viss form av ekonomisk skada. Detta visade sig i den svenska ekonomin genom att arbetslösheten ökade, transaktioner i fastighetsmarknaden avstannade och till följd av detta så blev det mycket hårdare kontroller för att få ta ett lån för bland annat bostäder.
Corona-pandemin har varit svår att förebygga och orsakades till skillnad från ovan nämnda kriser inte av ekonomiska skäl, utan av att det är en spridande sjukdom. Pandemins effekter har spridit sig i samhället och försvagat ekonomin. Den del av fastighetsmarknaden som har tagit mest skada är den kommersiella, där smittan medför att restriktioner måste sättas för att minska spridningen. Detta gör att mindre besökare får vara i butiker, restauranger och andra typer av verksamheter som ingår i kommersiella fastigheter. Detta har resulterat i att många butiker inte kan tjäna in sin hyra och tvingas stänga ner. I sin tur gör detta att de kommersiella fastigheterna får minskad inkomst och då kommersiella fastigheter är beroende av
hyresintäkter innebär det ett försämrat kassaflöde. Den kommersiella fastighetsmarknaden har alltså påverkats genom minskade inkomster.
Pandemin har dock fört samhället framåt genom digitalisering, vilket har ökat graden av e-handel. Detta kan ses som en negativ synpunkt för den kommersiella fastighetsmarknaden men som en positiv för vissa företags överlevnad. Detta kan göra att den kommersiella branschen kan förbereda sig och tackla framtida efterfrågan i samband med digitaliseringens ökande tempo.
Desto fler kriser som genomgåtts, desto bättre blir vi på att tackla framtida problem och utveckla framtida strategier för att snabbt kunna anpassas och fortsätta att utvecklas precis som vi gör under denna kris.
Vi befinner oss för närvarande i Covid-19 krisen och den lär stanna kvar ett tag, hur lång tid är svårt att bedöma. I och med denna faktor kan rapporten inte sammanfatta helt och hållet vad krisen kommer att göra med fastighetsmarknaden framöver och hur det slutlgiltigen kommer att ändra marknaden.