Anna Sjögren
Coronapandemin påverkar sedan mars 2020 barn, unga och deras familjer på många sätt. Sjukdom, oro för att bli smittad och att smitta, begränsade sociala kontakter och rådet att stanna hemma vid minsta förkylningssymtom har förän-drat tillvaron i många familjer. De ekonomiska konsekvenserna av minskad rörlighet och ekonomisk aktivitet till följd av smittläget och rådande rekom-mendationer har också inneburit att många föräldrar liksom övriga arbetstagare har varslats, permitterats, förlorat sina jobb, eller tvingats jobba hemifrån.
För många familjer och barn innebär detta ökad stress, men också ökad risk för konflikter och kanske separationer. Det sociala skyddsnät av vänner och släk-tingar som ofta omger barn har dessutom inte varit lika tillgängligt till följd av social distansering. Samtidigt har barns förskole- och skolmiljö påverkats av sjukfrånvaro bland såväl lärare som barn. Gymnasie- och högskolorna övergick under våren till distansundervisning. Därtill ställdes nationella prov och hög-skoleprov in. Under hösten 2020 har undervisning på plats varvats med distans-undervisning och det har aviserats att de nationella proven ställs in även under vårterminen 2021.
Många ungdomar och studenter har själva förlorat sina extrajobb och fått sina utlandsutbyten, studier och resor inställda eller uppskjutna. Utsikterna att resa och jobba innan man går vidare till högre studier har för många grusats och fler än någonsin söker sig till högskolan, med ökad konkurrens om studieplatser som följd. För unga som lämnar utbildningssystemet och träder in på arbetsmark-naden har det dessutom blivit svårare att överhuvudtaget hitta ett jobb.
Syftet med denna rapport är att i fem kapitel belysa vilka konsekvenser den rådande coronapandemin kan förväntas ha för barn och unga idag, men även på längre sikt, utifrån tidigare forskning, aktuella uppgifter om pandemins och till-gänglig statistik. I kapitel 2, skrivet av Hanna Mühlrad och Anna Sjögren, dis-kuteras pandemins betydelse för barns uppväxtmiljö och möjliga konsekvenser för barns humankapitalutveckling.1 Där diskuteras omfattningen och effekterna av påvisad smitta och sjukdom bland barn och föräldrar, betydelsen av smitta och oro i fosterstadiet, oro i hemmet och föräldrars arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. I kapitel 3, skrivet av Björn Öckert, görs en uppskattning av pandemins
1 Humankapital är ett samlingsbegrepp för kunskaper, färdigheter och hälsa.
konsekvenser för barns och lärares frånvaro i förskolan och grundskolan. På basis av forskning om effekterna av närvaro och frånvaro i skolan samt betydel-sen av undervisningsgruppens storlek görs sedan en bedömning av hur den ökade frånvaron under pandemin kan förväntas påverka barns lärande och framtida inkomster. I kapitel 4, skrivet av Caroline Hall och Martin Lundin, diskuteras konsekvenserna av att bedriva undervisning på distans i gymnasieskolan, hög-skolan och vuxenutbildningen, med utgångspunkt i tidigare forskning om hur digitala hjälpmedel och distansundervisning påverkar studieprestationer. Kapitel 5, skrivet av Helena Holmlund, fokuserar på hur ungdomars efterfrågan på utbildning påverkas av ekonomiska kriser. Mot bakgrund av nationalekonomisk teori om ungdomars utbildningsbeslut, presenteras aktuell statistik över sök-trycket till högre utbildning, samt en sammanfattning av resultaten från tidigare forskning. Det sjätte kapitlet, som är skrivet av Mattias Engdahl, diskuterar konsekvenser av ekonomiska kriser för ungas arbetsmarknadsinträde och pre-senterar några förklaringsmodeller för varför konjunkturläget vid inträdet på arbetsmarknaden kan påverka unga på sikt. Kapitlet resonerar också om vad vi kan förvänta oss till följd av den nuvarande krisen. I ett avslutande kapitel sam-manfattar Anna Sjögren några av de lärdomar och slutsatser som följer av tidigare kapitel.
Författarna till de olika kapitlen har haft frihet att utforma och välja inriktning utifrån ett givet tema. Eftersom forskningen på många områden är omfattande har ambitionen inte varit att göra heltäckande litteraturöversikter över allt som berör barn och unga under coronapandemin. I stället har vi valt att lyfta fram centrala resultat och referenser, gärna från en kontext lik den svenska.2 När vi sommaren 2020 påbörjade arbetet med rapporten visste vi inte i vilken utsträck-ning det skulle finnas någon relevant, tillförlitlig och tillgänglig statistik och forskning om coronapandemin och dess effekter på barn och unga. Det har visat sig att det på vissa områden finns och då har vi sett det som angeläget att presen-tera denna som en bakgrund och utgångspunkt för genomgången av forsknings-läget.
Den aktuella statistik och forskning som presenteras har som regel hämtats från myndigheters och organisationers hemsidor samt från aktuella forsknings-studier som undersöker pandemins effekter.3 Även mediauppgifter används i viss mån, i den utsträckning de hänvisar till källor som av författarna bedöms
2 Urvalet av studier har inte varit systematiskt. Det grundar sig på författarnas bedömning av vilka studier som speglar rådande konsensus i litteraturen, om sådan finns, och vilka studier som författarna bedömer som relevanta och trovärdiga i detta sammanhang.
3 I vissa fall har författarna också fått tillgång till aggregerade uppgifter från t.ex.
Graviditetsregistret. I avsaknad av nationell statistik om frånvaro bland lärare och elever i skolan har uppgifter från Skola24 och Previa använts.
vederhäftiga. Flödet av ny statistik och forskning som berör pandemin är stort och vi har under hösten (november-december 2020) behövt sätta en gräns för när vi har möjlighet att ta in nya uppgifter. Det är också en grannlaga uppgift att bedöma vad som håller tillräckligt god kvalitet innan forskarsamhällets gängse granskningsprocesser är klara, varför denna nya forskning refereras i begränsad utsträckning. Målsättningen har emellertid varit att med hjälp av tidigare forsk-ning och aktuella uppgifter lyfta fram aspekter av barns och ungas uppväxtvill-kor, utbildning och vuxenblivande som påverkas av rådande coronapandemi
Det kommer att dröja innan det är möjligt att kvantifiera konsekvenserna för barn och unga av coronapandemin och utvärdera åtgärder och insatser som för-anletts av pandemin. Förhoppningen är att de områden som vi belyser i rappor-ten, och den forskning som redan finns, kan utgöra en grund att stå på när politik ska utformas för att hantera pandemins konsekvenser och reducera dess negativa effekter på barn och unga.
2 Effekter på barns uppväxtmiljö och