4.6.1 Kommunikationsarbetet
Cradlenet Norr startades år 2015 i Umeå av Laura Vidje och blev då det första forumet i regionen för cirkulär ekonomi. De evenemang som arrangeras i det lokala nätverket är framförallt frukostmöten och studiebesök, men även medlemsmöten (Vidje, 2019). På frukostmötena och studiebesöken uppskattar Vidje (2019) att det brukar komma 7-15
personer och under några fåtal större evenemang har det kommit ca 100 personer. Syftet med kommunikationen uppger Vidje (2019) är att ge inspiration, förmedla kunskap och skapa en mötesplats kring cirkulär ekonomi. Vidare betonas att Cradlenet Norr genom sina evenemang vill inge en känsla av att de miljöproblem som diskuteras i nätverket går att lösa (Vidje, 2019).
“Jag har alltid lagt vikt på att Cradlenet ska vara en mötesplats där vi pratar om
lösningarna. Jag vill inte ha ett forum till där man bara ta upp problemen. Vi får
ofta höra att folk går från våra möten med mestadels med ny stämning och en
känsla av att det går att lösa saker.” (Vidje, 2019).
Nätverkets målgrupp är en heterogen grupp som består av företag och privatpersoner, men de har även kontakt med Umeå universitet och andra institutioner. Vidje (2019) menar att det har varit svårt att tillgodose samtliga målgruppers behov då deras verksamheter skiljer sig åt. Däremot är den breda variationen av intressenter något som Vidje (2019) beskriver som värdefullt och har bidragit till att deras budskap har spridits i större omfattning. Hon menar att Cradlenet Norr har prioriterat den stora blandningen framför att anordna exklusiva medlemsevenemang eftersom det har lett till att fler personer deltar.
De kommunikationskanaler som Cradlenet Norr använder sig av är en maillista med ca 50 mottagare, egen blogg på Cradlenets hemsida och facebooksida. Utöver detta används även Cradlenets centrala kanaler. Information sprids i alla kanaler parallellt, vilket gör det svårt att veta vilken kanal som når mottagaren bäst. Vidje (2019) anser att Linkedin bör användas framför Facebook då den sistnämnda kanalen är överbelamrad med annan typ av information.
Enligt Vidje (2019) erhålls feedback från medlemmarna genom enkätutskick samt genom interpersonell kontakt i samband med evenemangen. Syftet med enkäterna är att undersöka vad medlemmarna efterfrågar; bland annat vilka studiebesök som är av intresse, vilka aktörer nätverket ska samverka med, typ av möten och vilka ämnen som skall beröras. Svarsfrekvensen har varit låg och var vid det senaste enkätutskicket svarade endast 16 % (Vidje, 2019). Resultatet av enkäterna indikerar dock en relativt enhetlig önskan om tema och utformning av framtida evenemangs. Vidje (2019) säger att den mest givande återkopplingen
erhålls under de diskussioner som uppstår under medlemsmöten. Man har fokuserat på att skapa ett klimat där diskussioner kan uppstå och deltagarna vågar uttrycka sin åsikt. Vidje (2019) betonar uppbyggnaden av relationer mellan deltagarna som central för att skapa trygghet och tillit.
“Vi har ett öppet klimat att diskutera. Men sånt kräver ju också att man träffas
många gånger och att vi lyckas bygga upp ett samtalsklimat som inger tillit till
varandra så att man vågar säga det man tycker. Det händer inte på fem minuter.
Så för mig har det framförallt handlat om att skapa relationer med människor så
att det finns tillit till varandra.” (Vidje, 2019).
4.6.2 Utmaningar
Cradlenet Norr har idag ingen formulerad kommunikationsstrategi, men är något som de arbetar med att utforma. Vidje (2019) menar att det finns ett behov av att ha en övergripande strategi som koordinerar och synkroniserar kommunikationsarbetet i hela Cradlenets organisation, vilket bör tas fram i Cradlenets centrala organ och sedan delas till de lokala nätverken. För att Cradlenet ska kunna hjälpa sina intressenter att genomföra cirkulära förändringar i sina verksamheter menar Vidje (2019) att strategin även bör innehålla presentationsmaterial som är målgruppsanpassat, med en tydlig indelning av primära och sekundära målgrupper.
En konsekvens av att det inte finns ett tillräckligt medlemsanpassat innehåll är att det idag upplevs som svårt att motivera varför intressenter ska bli medlemmar i Cradlenet (Vidje, 2019). På grund av detta har Cradlenet Norr inte fokuserat på att utöka medlemsbasen, utan istället haft evenemang öppna för alla. Detta menar Vidje (2019) kan vara en förklaring till att Cradlenet inte har fått den spridning och effekt kring cirkulär ekonomi i Sverige som de skulle kunnat få.
Vidje (2019) menar att kommunikationsstrategin som ska tas fram måste vara anpassad till Cradlenets ideella verksamhet; där tids- och personalbrist framförallt lyfts fram som en utmaning. Hon understryker att kommunikationen enkelt blir personberoende, vilket gör att
det är större sannolikhet att kommunikationsstrategin följs om flera personer driver nätverket och tillsammans sköter kommunikationen. Det finns också en nytta med att den som driver de lokala nätverket är medlem i Cradlenets styrelse för att på så sätt få större insyn i organisationens arbete (Vidje, 2019).
“Grejen är att det är ideell tid. Vi kan sätta upp fina dokument och riktlinjer, men
finns det ingen tid kommer man inte hinna med att utföra de sakerna. Man hinner
5. Analys
I detta kapitel presenteras analysen av det empiriska materialet. Kapitlet kommer att lyfta fram likheter och skillnader i respondenternas skildringar av hur kommunikationsprocessen ser ut inom respektive del av Cradlenet samt vilka utmaningar som är förknippade med dessa. Kapitlet är indelat efter de fem komponenter som tillsammans förklarar kommunikationsprocessen.