Cradlenet har en rad olika kommunikationskanaler som används inom organisationen, där både hemsidan, Facebook, Linkedin, Twitter och nyhetsbrev används av Cradlenet Centralt och de lokala nätverken. Majoriteten av dessa kan enligt Rogers och Agarwala-Rogers (1976) klassificeras som massmediala då Cradlenet står som avsändare och meddelandet skickas ut till flera mottagare, exempelvis hemsidan och nyhetsbrev. På sociala medier finns ett potentiellt utrymme för interpersonella diskussioner i kommentarsfälten, vilket är målet med Facebookgruppen men har enligt Togård (2010) inte uppnåtts än. Vidare kommunicerar
Cradlenet via sina evenemang, vilka enligt Rogers och Agarwala-Rogers (1976) kan klassificeras som ett interpersonellt medium.
I valet av kommunikationskanal bör målgruppen och organisationens förutsättningar tas i beaktning (Weatherill, 1997) samt närvaro av brus som kan störa kommunikationen (Rogers & Agarwala-Rogers, 1976). Inom Cradlenet finns det olika uppfattningar om vilka kommunikationskanaler som är bäst att använda. Cradlenet Väst tycker att det är för mycket brus i Facebook vilket gör att information kan försvinna i mängden, något som även Cradlenet Norr instämmer med och menar att Linkedin är bättre anpassad för yrkesverksamma personer. Mailutskick används frekvent i hela organisationen vilket Cradlenet Syd anser vara den mest effektivt då mail är en frekvent använd kommunikationskanal inom näringslivet där deras medlemmar främst verkar. Således använder de olika delarna i Cradlenet liknande kommunikationskanaler, med det finns olika åsikter som vilken kommunikationskanal som är bäst vilket kan vara ytterligare en konsekvens av avsaknaden av en kommunikationsstrategi och skilda åsikter vad deras syfte med kommunikationen är.
Andreasen och Kotler (2008) trycker på vikten av meddelandets paketering för att förmedla sin organisations budskap, där innehållet måste anpassas till mottagaren. En kommunikationsbrist som Tabrizi (2019) lyfter fram är att Cradlenet inte förmedlar ett tillräckligt starkt meddelande då de idag främst delar andra organisationers information. På grund av detta upplever han att Cradlenet inte fyller någon speciell funktion, utan medlemmarna kan erhålla denna information på annat sätt. Vidje (2019) menar dock att Cradlenet Norr differentierar sig från andra organisationer inom området då de under sina evenemang fokuserar på att blanda information om cirkulär ekonomi med att förmedla en lösningsorienterad känsla till deltagarna. Detta styrks av teorin då Fill (2011) menar att ett meddelande som balanserar information och känsla är starkare än ett meddelande som endast förmedlar information. Genom att utforma ett meddelande som inkluderar en känsla kan således kommunikationsprocessen effektiviseras då budskapet snabbare tas in av mottagaren. Detta är något som bör tas i beaktning vid utformandet av en ideell organisations
kommunikationsstrategi, då syftet är ofta att förändra kognitiva attityder och beteenden (Doung, 2017).
5.3 Mottagare
Mottagarna är den viktigaste delen i kommunikationsprocessen (Rogers & Agarwala-Rogers, 1976) och Andreasen och Kotler (2008) förklarar att det primära för avsändaren är att identifiera och kategorisera sina målgrupper för att sedan utforma meddelandet. Vidare leder en lyckad målgruppssegmentering till att meddelandet är enklare att formulera och att kommunikationsprocessen blir mer effektiv (Andreasen & Kotler, 2008). Togård (2019b) uppger att de primära målgrupperna för Cradlenet Centralt är små och medelstora företag, därefter privatperson och institutioner. Cradlenet Norr och Cradlenet Väst går i linje med detta medan Cradlenet Syd uppger att de idag inte har några utstuderade målgrupper utan riktar sig till alla organisationer och yrkesverksamma personer inom hållbarhetsarbetet eller är intresserade av cirkulär ekonomi. Då företag kan variera kraftigt i karaktär kan Cradlenets nuvarande målgrupper ses som ospecificerade.
Detta tyder på att Cradlenet följer det karaktäristiska draget för ideella organisationer att de har spretiga målgrupper (Pope et al., 2009; Dimitrov, 2008). Detta gör det också svårt att skapa meddelanden och använda kommunikationskanaler som tillgodoser mottagarnas olika behov av Cradlenet samt svårt att konkretisera deras mission i deras kommunikation. Cradlenet Norr och Cradlenet Väst framhåller denna utmaning och menar att det finns ett behov av att ta fram målgruppsanpassat kommunikationsmaterial med en tydlig indelning av primära och sekundära målgrupper.
Cradlenet Syd upplever istället att de kommunikativa utmaningar som är kopplat till mottagarna är att Cradlenet “pratar för de redan frälsta” (Necksten, 2019), vilket innebär att de som deltar på deras evenemang redan är intresserade eller har en förståelse av cirkulär ekonomi. Det finns inte resurser att aktivt söka upp mottagare som står utanför den cirkulära ekonomins tankesätt, vilket innebär att Cradlenet missar en potentiell målgrupp. För att nå ut till denna grupp krävs en annan kommunikationsstrategi än till deras nuvarande intressenter,
då Fill (2011) menar att man måste utgå från mottagarens förutsättningar. Denna grupp har en lägre förståelse för cirkulär ekonomi och kräver därför mer grundläggande information för att förstå motiven bakom en verksamhet baserad på cirkulär ekonomi.
5.4 Feedback
Feedback är enligt Andreasen och Kotler (2008) ett sätt för organisationen att få återkoppling på budskapets innehåll och en inblick i hur mottagaren har uppfattat informationen. Genom feedback kan kommunikationsprocessen mellan avsändare och mottagare utvecklas och förbättras så att kommunikationen sker mer effektivt (Rogers & Agarwala-Rogers, 1976). I Cradlenet erhålls emellertid feedback i liten utsträckning från medlemmar och intressenter. Två av de lokala nätverken, Cradlenet Syd och Väst, uppger att de idag inte samlar in feedback på ett strukturerat sätt. Deras återkopplingsprocess liknar varandras, då den främst består av interpersonell återkoppling på hur deltagarna upplever deras evenemang och innehåll. Denna feedback är i majoritet positiv, och är sällan en källa för konstruktiva förbättringsförslag. Enligt Tabrizi (2019) kan detta bero på hur formatet för återkopplingen ser ut idag. Eftersom återkopplingen endast sker genom spontana interpersonella möten med de medlemmar som vill, är det ofta de medlemmar som uppskattar Cradlenets arbete som ger feedback. De deltagare som är av annan åsikt kan tänkas hämmas i att ge återkoppling via interpersonella möten (Tabrizi, 2019). Cradlenet Norr uppger däremot att den interpersonella återkopplingen fungerar väl under medlemsmötena då deras öppna diskussionsklimat leder till att deltagarna känner trygghet och tillit till varandra, vilket resulterar i att konstruktiva åsikter om Cradlenet Norr kan framföras (Vidje, 2019).
Enligt Rogers och Agarwala-Rogers (1976) är ofta negativ feedback mest betydelsefull för att kunna förbättra kommunikationen. Flera ansatser har gjorts inom Cradlenet för att erhålla mer nyanserad feedback om vad intressenter uppskattar och efterfrågar, bland annat genom enkätutskick. På grund av låg svarsfrekvens har emellertid inte detta varit lika givande som Cradlenet hoppades på. Detta går i linje med Rogers och Agarwala-Rogers (1976) som lyfter fram fördelen med att använda interpersonella kommunikationskanaler; det skapar bättre
förutsättningar till feedback och skulle kunna gynna Cradlenet för att erhålla en bättre bild av vad deras medlemmar efterfrågar.
Ingen av respondenterna upplever att det finns direkta svårigheter att utvärdera resultatet av sin kommunikation, vilket annars är en vanligt förekommande utmaning för ideella organisationer (Aboramadan, 2018; Andreasen & Kotler, 2008; Sawhill & Williamson, 2001). Detta kan emellertid bero på att det idag inte finns ett strukturerat tillvägagångssätt att erhålla och ta till vara på feedbacken, utan att det oftast sker genom att evenemangsansvariga försöker att känna av hur deltagarna upplever Cradlenets arbete. Andreasen och Kotler (2008) menar att det är essentiellt för ideella organisationer att konkret utvärdera resultatet av sin kommunikation för att kunna utvecklas, varför Cradlenet bör ta detta i beaktning när de formulerar sin kommunikationsstrategi.