Butiken som alstrade flest bilkunder som dessutom i snitt rest längre än kunderna vid de andra butikerna var ICA Kvantum Mobilia som ligger strax utanför staden. Butiken mitt inne i centrum var den som flest av de kunder som deltog i undersökningen valde att cykla eller gå till.
Det visade sig att ICA Malmborgs Tuna och ICA Malmborgs Clemenstorgets kunder inte bara handlar för mindre pengar än vad ICA Kvantum Mobilias kunder gör per köptillfälle men även att de handlar betydligt oftare.
Vad som är en bra butik ur miljösynpunkt är en ytterst svår fråga att besvara. Bortsett från hur många som kör bil till butiken spelar även resans längd, val av bil, antalet inköpstillfällen och butikens totala kundantal roll för hur stor miljöpåverkan blir för affären.
När människor har nära till matbutiken innebär det ett minskat behov av att använda bilen. Detta visade ICA Malmborgs Tuna och ICA Malmborgs Clemenstorgets kunder där den övervägande delen av deras kunder valt att cykla eller gå.
Det finns idag mycket få butiker som erbjuder hemkörning av varor men en av butikerna som ingick i undersökningen, ICA Malmborgs Clemenstorget, har just detta. Det här skulle kunna vara en del av lösningen på problemet med de många onödiga bilresorna som görs till och från mataffären. Samtidigt som man genom en samordnad leverans av matvaror till många olika hushåll drar ner på antalet bilresor slipper kunderna att lägga tid på att åka och handla. Eftersom de flesta människor har tillgång till antingen telefon, fax eller internet, som är det enda som krävs för att kunna beställa matvaror, är det något de flesta kan göra. Systemet för att kunna utveckla denna typ av handel finns med andra ord redan. Det som krävs är att butiksinnehavarna satsar på hemleveranser och att en större efterfrågan från kunderna skapas. En anledning till att det är så få som efterfrågar hemkörning av varor kan vara att få känner till att den här servicen finns.
Resultatet visade att de flesta som väljer att cykla eller gå inte har längre än runt 3 km till matbutiken. Vill man att människor ska färdas miljövänligt till mataffären, det vill säga genom att cykla eller gå bör man alltså se till så att de har max 3 kilometers färdväg till butiken. Varför en så liten andel av ICA Kvantum Mobilias kunder valde att cykla eller gå
40
kan ha berott på att fler av dem hade ett avstånd på över 5 km till butiken från hemmet än övriga butikers kunder angivit. Även tillgången till bil har spelat en stor roll då vi såg att 89,5 procent av ICA Kvantum Mobilias kunder angett att de alltid eller oftast hade tillgång till bil medan 52,6 procent av ICA Malmborgs Clemenstorgets kunder och 67,5 procent av ICA Malmborgs Tunas kunder angett detsamma. Har man tillgång till bil är det med andra ord så att man i större utsträckning väljer bilen till matbutiken trots ett kort avstånd. Därför borde en minskad tillgång till bil och kortare avstånd till mataffären leda till minskade avgasemissioner och därmed en friskare miljö.
Ska man planera städer utifrån ett utglesnings- eller förtätningsperspektiv? Det finns både fördelar och nackdelar med båda, sett ur ett miljöperspektiv vad gäller människors
resmönster. Resultaten i denna uppsats har bland annat visat att butiken inne i centrum av staden (ICA Malmborgs Clemenstorget) har fler kunder som cyklar eller går än vad butiken i utkanten av staden (ICA Kvantum Mobilia) har. Detta talar för att en tätare stad skulle främja resmönster som inte har en skadlig miljöpåverkan.
Frågan om vilken betydelse matbutikers lokalisering utgör för butikens miljöpåverkan är komplex. Det är svårt att säga hur beteendet hos kunderna skulle förändras om exempelvis mataffärerna utanför stadskärnan hade försvunnit. Det är inte säkert att människor skulle köra mindre bil till mataffären bara för att de har möjligheten att cykla eller gå. Invanda beteenden kan ta lång tid att förändra och människor är inte alltid villiga att ändra sitt gamla beteende bara för att förutsättningarna ser annorlunda ut. Men med allra största sannolikhet spelar valet av matbutikers placering roll för hur många som väljer att färdas dit med bil.
Lättillgängligheten för bilar till butiken har vi sett spelat roll i den här undersökningen. Världen är i förändring och förhoppningarna om en bensinfri miljö är stora. Att enbart förtäta städer skulle innebära att invånarna i städerna fick allt mindre grönytor och parker att röra sig i. Därmed är det svårt att uttala sig om vilken typ av planering (förtätning eller utglesning) som är den rätta.
Vår förhoppning med detta arbete är att belysa problematiken kring hållbar stadsplanering mätt utifrån mataffärers lokaliseringar.
41
REFERENSER
Böcker och tryckt material
Berglund Kristina, John Sjöström och Birger Åström (2004) Hela staden – från mellanrum till
stadsrum. Stockholm: Edita
Bryman, Alan. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Djurfeldt Göran, Rolf Larsson och Ola Stjärnhagen (2003) Statistisk verktygslåda –
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Eliasson, Annika (2006) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur Halvorsen Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Hammarström, Ulf (2002) En kontroll av utsläppsmodeller genom jämförelse av EMV med
COPERT III. Väg- och transportinstitutet.
Nergaard, Karin et al. (2006) Tätortsnära externa affärsetableringar- tillgänglighet och
utsläpp. Borlänge, Vägverket, Trivector Rapport, 2006:83
Nyström, Jan. (2003) Planeringens grunder. Lund: Studentlitteratur,
Tuija, Hilding-Rydevik. (2005) Spelet om staden. Stockholm: Formas
Internetkällor
Dagens Nyheter (2007) Biltur till mataffär miljöbov. Hämtat: 2008-05-21. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=637433
Dickson Caroline (2004) Miljökvalitetsmålen. Hämtat 2008-05-26 http://www.regeringen.se/sb/d/2055
Eriksson Göran (2008) LundaMaTs under åren 1999-2004. Hämtat: 2008-05-26 http://www.lund.se/templates/Page____371.aspx
42
Lunds kommun (2005) Lunds kommun folkmängd i stadsdelar 2005. Hämtat 2008-05-14. http://www.lund.se/upload/LuS_06_9.pdf
Lunds kommunkontor ( 2006) Gunnesbo. Hämtat 2008-05-14
http://www.lund.se/upload/Kommunkontoret/Staben/Stadsdelar/Stadsdel_06_pdf/Gunnes_06. pdf
Lunds översiktsplan -98. Hämtat 2008-03-24. http://www.lund.se/templates/Page____35757.aspx
Malbert B. et. Al (2004) Stadens hållbara utveckling och urbana strukturer: En syntes av ett
forskningsprogram. Chalmers Tekniska Högskola: Göteborg. Hämtat: 2008-03-16.
http://www.arch.chalmers.se/tema/byggd-miljo/personal/jh/suus_syntes.pdf
Naturvårdsverket (2003) Fakta om maten och miljön, Rapport 5348. Hämtat 2008-04-20 http://www.middagsfrid.se/miljofokus.aspx
Sammanfattning av regeringens proposition 2004/05:150. Svenska miljömål – ett gemensamt
uppdrag. Hämtat 2008-05-26 http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/76/46/57b8b44b.pdf
Muntliga källor
Butikschef på ICA Malmborgs Clemenstorget, Lund Butikschef på ICA Malmborgs Tuna, Lund
43