Dagens utlämnande från Polismyndigheten

Polismyndigheten bistår i det förebyggande arbetet mot terrorism genom att stödja andra samhällsaktörer. Detta sker huvudsakligen genom informationsdelning (se Polismyndighetens redovisning till regeringen, Ju2017/08798/PO, varifrån en stor del av beskrivningen nedan hämtats). Polismyndigheten lämnar således i dag ut informa-tion kopplad till det förebyggande arbetet mot terrorism till kom-munala aktörer. Detta sker enligt Polismyndigheten oftast inom ra-men för det generella brottsförebyggande arbetet på lokal nivå med medborgarlöften och samverkansöverenskommelser av olika slag.

Information delas i olika lokala samarbetsforum såsom brottsföre-byggande råd, sociala insatsgrupper och SSP (som består av skola, socialtjänst, polis och eventuellt fler samverkansparter) samt i lokal

samverkan med civilsamhället. Polismyndighetens samverkan med kommunala myndigheter sker vanligtvis genom regelbundna möten på månads- eller veckobasis. Vid dessa möten, vars struktur skiljer sig åt mellan olika kommuner, diskuteras normalt det aktuella läget inom kommunen. Mötena har till syfte att hålla de inblandade verk-samheterna uppdaterade om utvecklingen i kommunen, inte bara vad gäller våldsbejakande extremism och eventuella terrorhot utan även gällande kriminalitet och näraliggande risker i övrigt. Den informa-tion som delas vid dessa möten kan avse såväl generell och över-gripande information som uppgifter kopplade till grupperingar eller enskilda individer. Inom SSP sker samverkan kring unga personer i skolåldern. Inom sociala insatsgrupper samverkar myndigheter främst kring ungdomar, men det förekommer även att vuxna kan ta del av insatserna. Sociala insatsgrupper drivs under ledning av social-tjänsten och arbetssättet medför att hjälp och stöd samordnas kring en individ. Arbetet innebär att socialtjänst, polis och andra myndig-heter och aktörer använder sin samlade kompetens för att stödja unga som behöver samhällets stöd för att upphöra med sin krimi-nalitet. Inom en social insatsgrupp delas information om en ung person med stöd av den unges och/eller vårdnadshavarnas samtycke.

SSP och sociala insatsgrupper är sedan tidigare etablerade sam-verkansformer och har alltså inte tillkommit just för att förebygga våldsbejakande extremism eller terrorism.

Polismyndigheten har framhållit att områden där våldsbejakande extremism förekommer ofta har en omfattande och komplex problembild som kan innefatta organiserad brottslighet, gäng-konflikter, upplevd otrygghet, social oro och parallella maktstruk-turer. Där är samverkan mellan polis och berörda aktörer en förut-sättning i det dagliga arbetet. Att kommun och polis redan tidigare har en fungerande brottsförebyggande samverkan bidrar till att få en fungerande samverkan kring att förebygga också våldsbejakande extremism. Enligt Polismyndigheten har de senare årens satsningar på kommunpoliser och områdespoliser bidragit till att skapa bättre förutsättningar för en mer enhetlig och formaliserad samverkan när det gäller det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

För att stödja den lokala polisverksamheten har Polismyndigheten

tagit fram nationella riktlinjer för lokalt brottsförebyggande arbete avseende våldsbejakande extremism.¹

Enligt Polismyndighetens uppfattning finns det en efterfrågan på information från Polismyndigheten hos kommunala aktörer. Huru-vida det efterfrågas information beror dock i stor omfattning på hur bra samverkansarbetet fungerar på den lokala nivån i stort. I de fall det finns en bra brottsförebyggande samverkan efterfrågas också mer information. Det upplevs dock att det ofta finns en övertro på att Polismyndigheten har tillgång till mer information än vad den faktiskt har.

Utlämnande av generell information

Den informationsdelning som förekommer för att förebygga terrorism sker till stor del på en generell och övergripande nivå genom delgivning av lokala lägesbilder som beskriver t.ex. hur om-fattande problematiken är och var problemen är lokaliserade. Gene-rell och övergripande polisiär information används på så sätt för att sprida kunskap om vilka problem med våldsbejakande extremism som finns i en kommun och blir en gemensam utgångspunkt för be-slut och åtgärder. Att ta fram lokala problembilder anges i strategin mot terrorism vara en förutsättning för att kunna förebygga terro-rism (se skr. 2014/15:146 s. 42).

Enligt Polismyndigheten finns det normalt inte några sekretess-problem vid utlämnande från myndigheten av generell och övergri-pande information, eftersom sådan information kan ”tvättas ren”

från uppgifter som är sekretessbelagda till skydd för allmänna eller enskilda intressen.

Utlämnande av uppgifter om individer

Polismyndigheten delar också med sig av information om enskilda individer. Delgivning av sådan information sker dock i en mer be-gränsad omfattning. Det är beträffande dessa slags uppgifter som det uppstår sekretessfrågor, som i vilken omfattning uppgifterna får och bör lämnas ut. Detta eftersom uppgifter om enskilds personliga och

1 PM 2016:52, Polismyndighetens riktlinjer för lokalt brottsförebyggande arbete avseende

ekonomiska förhållanden omfattas av sekretessreglering till skydd för enskilds intressen enligt 35 kap. 1 § OSL. Sekretessen gäller hos Polismyndigheten med ett omvänt skaderekvisit, dvs. med en pre-sumtion för att uppgifterna omfattas av sekretess.

Individinformationen har i många fall kommit Polismyndigheten till handa från Säkerhetspolisen, som på olika nivåer lämnar infor-mation till Polismyndigheten om personer i de olika våldsbejakande extremistmiljöerna. Informationsdelningen sker inom ramen för de båda myndigheternas nära samverkan. Polismyndigheten har en sambandsman placerad vid Säkerhetspolisen som bl.a. säkerställer att underrättelseinformation delas mellan myndigheterna. Även i de regionala underrättelsebilderna (RUB) delger Säkerhetspolisen in-formation om individer i de olika våldsbejakande extremistmiljö-erna. Det kan understrykas att informationsdelningen sker främst för myndigheternas egna brottsbekämpande syften och att Polis-myndigheten sprider erhållen information internt inom myndig-heten. Det är dock endast en mindre del av den information som överlämnas från Säkerhetspolisen som det kan finnas anledning för Polismyndigheten att lämna vidare till kommunala aktörer inom ramen för det förebyggande arbetet mot terrorism. Ofta utgör in-formationen underrättelseinformation, dvs. hör inte till någon ut-redning om ett konkret brott (förundersökning). Det ligger därmed i sakens natur att uppgifter kan vara mer eller mindre tillförlitliga och svårtolkade. Redan detta medför att det finns skäl för Polis-myndigheten att vara återhållsam med vidareförande av informationen utanför den brottsbekämpande sektorn av hänsyn till såväl effektivi-teten i den egna verksamheten som berörda enskildas intressen.

Den informationsdelning som sker avseende enskilda individer i det förebyggande arbetet mot terrorism avser huvudsakligen in-formation som skulle kunna användas för att motverka radikali-sering och rekrytering till extremist- och terroristgrupper samt för att påverka individers avsikt att begå eller stödja terrorist-brottslighet. Uppgifterna kan exempelvis avse en individ som Polismyndigheten ser att det finns anledning för andra aktörer att intressera sig för eftersom denne har mycket kontakter med perso-ner som misstänks för rekrytering till terrorism eller eftersom personen uppehåller sig i ett visst område.

Som framgått ovan ska Polismyndigheten enligt strategin mot terrorism, när det är möjligt och lämpligt, även uppmärksamma re-levanta samhällsaktörer på individer som kan behöva stöd och hjälp med att lämna våldsbejakande extremistiska rörelser. I Polismyndig-hetens riktlinjer för lokalt brottsförebyggande arbete avseende våldsbejakande extremism anges att polisen ska delta i avhoppar-verksamhet genom att förmedla information om individer som vill hoppa av till rätt aktörer. Oftast är den aktören socialtjänsten i den kommun där individen är folkbokförd (se PM 2016:52 s. 27). Sådan informationsdelning sker också under förutsättning att avhoppar-verksamhet förekommer inom kommunen.

Polismyndigheten har angett att utlämnande av sekretessbelagd information om individer med anknytning till våldsbejakande extremism aktualiseras i olika sammanhang och att det inte sällan är med anledning av att det kommer förfrågningar från olika kommu-nala verksamheter om sådan information. Det är alltså inte regel-mässigt så att Polismyndigheten på eget initiativ tar upp frågan.

7.2.3 Lokala aktörer som mottagare av information