Läget i Sverige

Det anses vanligen finnas tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige; högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism.

Beskrivningen av dessa miljöer i det följande är hämtade från aktuella offentliga publikationer. Vi har således inte själva kartlagt miljöerna eller gjort egna kategoriseringar eller bedömningar.

Enligt Säkerhetspolisen har antalet individer i de våldsbejakande extremistiska miljöerna i Sverige på några år ökat från hundratal till omkring 3 000. Två tredjedelar av dessa finns inom våldsamma islamistiska extremistkretsar medan övriga hotaktörer finns i höger- och vänsterextrema miljöer. Säkerhetspolisen följer kontinuerligt alla tre extremistmiljöerna och bedömer löpande vilket hot de utgör i termer av avsikt och förmåga. (Se Säkerhetspolisen, Så mycket har extremistmiljöerna vuxit, 2017-07-03.)

Våldsbejakande islamistisk extremism

I dagsläget bedömer Säkerhetspolisen att den våldsbejakande isla-mistiska extremismen utgör det största hotet. Det beror bl.a. på den uttalade avsikten och förmågan aktörerna har att allvarligt skada staten Sverige, orsaka stora påfrestningar på samhället och injaga fruktan i befolkningen. Det beror också på antalet personer som attraheras och inspireras av det ideologiska budskapet och upp-maningar som till exempel sänds av organisationer som Islamiska staten (IS) eller al-Qaida. (Se Säkerhetspolisens årsbok 2017, s. 63.) En relativt stor mängd människor har de senaste åren rest till konfliktområden för att ansluta sig till en organisation, tränas för strid eller ingå i ett stridande förband. Enligt en forskningsrapport från Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid För-svarshögskolan från 2017 har cirka 300 individer rest från Sverige för att ansluta sig till terroristgrupper i Syrien och Irak under perioden 2012–2016.

Enligt Säkerhetspolisen är de flesta svenskar som ansluter sig till terroristgrupper unga män mellan 18 och 30 år, födda i Sverige med minst en förälder född utomlands. Flera saknar eller har låg inkomst.

De flesta reser till Syrien för att ansluta sig till IS. De som reser är ofta oerfarna och har ett begränsat kontaktnät och begränsat extre-mistiskt umgänge. Även om de flesta som reser är unga män, utför även kvinnor och barn liknande resor. (Se Säkerhetspolisens årsbok 2016, s. 32 f.)

Under de senaste åren har resandet till konfliktområden överlag minskat. Nedgången är sannolikt resultatet av flera faktorer, där-ibland den skärpta kontrollen av den turkiska gränsen och det faktum att IS har pressats tillbaka i Irak och Syrien. Antalet vändande från konfliktområden har däremot ökat. De som åter-vänder har i de allra flesta fall samlat på sig ny kunskap och nya kontakter. Flera av dem återvänder med stridserfarenhet och har skaffat sig en förmåga att utföra allvarliga våldsbrott och kanske även en avsikt att begå attentat. De som återvänder från konfliktområden kan få en upphöjd status inom våldsbejakande extremistmiljöer och kan inspirera andra att ansluta sig eller begå terroristbrott i Sverige.

Några som återkommer är besvikna på IS och sin vistelse i krigs-området, medan andra är traumatiserade av sina upplevelser. (Se Säkerhetspolisens årsbok 2017, s. 65.)

Under de senaste åren har IS uppmanat sina anhängare att avstå från försök att ta sig till det självutnämnda kalifatet och i stället agera i sina hemländer och utföra terroristattentat med alla tillgängliga medel. En effekt av denna uppmaning har setts under senare tid med flera större eller mindre omfattande attentat i Europa, Mellanöstern, Nordafrika, Asien och Nordamerika.

Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT, se mer om NCT nedan) bedöms terrorhotet mot Sverige 2018 från islamistiskt motiverad terrorism utgöra ett förhöjt hot, nivå tre på en femgradig skala.

Vänster- och högerextrema grupper

De politiska extremistmiljöerna utgörs av personer, grupper och organisationer som drivs av en politisk övertygelse och som upp-manar till eller själva använder våld, hot och trakasserier för att för-ändra samhället. I delar av de höger- och vänsterextrema miljöerna är brott en del av den politiska kampen.

Den våldsbejakande högerextrema miljön, även kallad vit makt-miljön, består av individer, grupper och organisationer som på lång sikt strävar efter ett etniskt homogent samhälle och ett styrelseskick som baseras på svensk etnicitet. Den våldsbejakande vänstermiljön, även kallad den autonoma miljön, består av individer och grupper som kämpar mot olika former av vad som uppfattas som fascism och förtryck. Inom miljön finns en långsiktig vision om ett klasslöst samhälle fritt från auktoriteter och hierarkier. (Se NCT, Helårs-bedömning 2018, s. 3.)

Även om avsikten att allvarligt skada staten Sverige finns inom de högerextrema och vänsterextrema miljöerna, är uppmaningarna till terroristhandlingar inte lika tydliga i dessa miljöer som i de vålds-bejakande islamistiska kretsarna och sker inte heller i lika stor om-fattning. Trots det utgör de höger- och vänsterextrema miljöerna ett relativt allvarligt hot mot demokratin och enskilda individer efter-som de vid sidan av opinionsbildande yttringar och aktiviteter regel-bundet och systematiskt använder våld, hot och trakasserier för att hindra människor från att mötas, utföra sina uppdrag och uttrycka sina åsikter. (Se Säkerhetspolisens årsbok 2017, s. 63.)

Enligt NCT kommer valrörelsen 2018 sannolikt att leda till ökad våldsanvändning från och mellan den våldsbejakande högerextrema miljön och den våldsbejakande vänsterextrema miljön. NCT bedömer dock att terrorhotet 2018 mot Sverige från politiskt motiverad terrorism utgör ett lågt hot, nivå två på en femgradig skala.

Ensamagerande gärningspersoner

Ett ytterligare potentiellt hot mot Sverige är s.k. ensamagerande gär-ningspersoner. Dessa individer kan ha olika ideologiska bevekelse-grunder, men har det gemensamt att de inte tillhör etablerade grup-per eller nätverk. De ensamagerande planerar och utför attentat ut-ifrån eget uppsåt. Gärningspersonerna agerar således sällan på någon

annans särskilda uppdrag, men uttalanden från vissa ledare kan upp-fattas som ett legitimerande av attentat. Det kan understrykas att begreppet ensamagerande är ganska vagt och huruvida en gärnings-person är att betrakta som ensamagerande eller vägledd av någon terrororganisation kan i det enskilda fallet vara svårt att avgöra.

Ett antal attentat har under de senare åren genomförts i väst-världen av ensamagerande aktörer. I Sverige har ensamagerande gärningspersoner inspirerade av våldsbejakande islamistisk ideologi vid några tillfällen genomfört eller planerat att genomföra attentat.

Som exempel kan nämnas självmordsattentatet på Bryggargatan i Stockholm i december 2010 och dådet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017. Det finns också ensamagerande gärningspersoner som motiveras av rasistiska föreställningar. Attentaten som genomfördes av Anders Behring Breivik i Oslo och på Utöya i juli 2011 är exempel på dåd utförda av en ensamagerande aktör inspirerad av högerextrem ideologi.

Enligt Säkerhetspolisen kommer det mest troliga attentatshotet mot Sverige under 2018 från en ensamagerande aktör med en vålds-bejakande islamistisk ideologi. Motivbilden för ensamagerande aktörer med våldsbejakande islamistisk ideologi är ofta komplex och omfattar både personliga sårbarheter och drivkrafter och ideologi, det sistnämnda ibland som fernissa. Attentaten är ofta småskaliga med enkla medel och måltavlan ofta civil. (Se Säkerhetspolisens årsbok 2017, s. 46.)