4. Skandinavisk utblick
4.3 Danmark
4.3.1 Historisk utveckling av laglottsinstitutet
Grunden för laglottsbestämmelsen i Danmark kommer från den germanska rätten.171 Historisk sett har släktarvet stått starkt i Danmark och släkten har haft rätt till hela arvlåtarens förmögenhet. Även efterlevande make/maka har haft rätt till arv men detta skedde med olika villkor. Genom kyrkan så infördes möjligheten för arvlåtaren att medan hen var vid livet testamentera vem som skulle ärva arvlåtarens tillgångar. Från början var kretsen personer som man hade rätt att testamentera till begränsad men allt eftersom vidgades kretsen till att även innefatta annat än religiösa, allmännyttig eller välgörenhetsändamål. Genom att kretsen vart man kunde testamentera växte så skapades det nya problem i hur man skulle göra avvägningen mellan släktens rätt till arv och arvlåtarens rätt att själv disponera över sina tillgångar. Avvägningen mellan dessa två rätter ledde till en kompromiss och laglott infördes.172
Genom Arveforordningen från 1845 så stadgades det olika regler för hur mycket en arvlåtare hade rätt att testamentera bort. Om arvlåtaren var gift och hade bröstarvingar hade arvlåtaren rätt att själv disponera över och testamentera bort 1/4 av sina tillgångar. Det samma gällde även om arvlåtaren inte var gift men hade bröstarvingar. Om arvlåtaren däremot var gift och inte hade några bröstarvingar så hade arvlåtaren istället rätt att testamentera bort 2/3 av sina 164 Lovvedtak 55 (2018–2019) Vedtak til lov om arv og dødsboskifte (arveloven) [cit. Lovvedtak 55]
165 Lovvedtak 55, 50 §.
166 Lødrup Oversikt over arveretten, s. 67.
167 Prop. 107 L (2017–2018) Lov om arv og dødsboskifte (arveloven) s. 93 f.
168 Innst. 252 L (2018–2019) Innstilling fra justiskomiteen om Lov om arv og dødsboskifte (arveloven), s. 9 ff. 169 Grunnbeløpet i folketrygden, ”https://www.nav.no/no/nav-og-samfunn/kontakt-nav/utbetalinger/grunnbelopet-
i-folketrygden” Hämtad: 2020-12-02.
170Motsvarande ca 1 440 000 SEK. 171 SOU 1925:43, s. 293.
172 Feldthusen, Rasmus Kristian, Lund-Andersen, Ingrid & Nielsen, Linda, Arveretten, 4 u., Gjellerup/Gads Forlag,
32 tillgångar. Om arvlåtaren varken var gift eller hade några bröstarvingar vid sin bortgång hade hen möjlighet att råda fritt över sina tillgångar.173
År 1963 infördes Arveloven och genom den ändrades så 1/2 av en arvlåtares tillgångar utgjorde laglotten för bröstarvingar och make/maka. Utav den 1/2 så ärvde make/maka 1/3 och bröstarvingar ärvde 2/3.
En revidering av 1963 års arvelov genomfördes vilket resulterade i införandet av nya ALD 2007. Genom införandet av den nya arveloven som skedde 2007 minskade laglotten från 1/2 av arvlåtarens kvarlåtenskap till 1/4. Anledningen till denna förändring av storleken av laglott för bröstarvingar och efterlevande make/maka gjordes med hänvisning till att bröstarvingar när de ärver ofta är medelålders och behovet av laglotten för att försörja sig inte finns på samma sätt nu för tiden. Familjekonstellationer har även förändrats och regleringen har ändrats för att inte vara i vägen när man vill skydda nya förhållanden vid arv.174 Ytterligare en ändring som skedde 2007 var att det särskilda laglottsskyddet som funnits för bröstarvingar under 21 år, forlodsret, upphävdes. Anledningen till att den upphävdes var eftersom den sällan användes.175
I förarbetena till den nya ALD så övervägdes det noggrant om bröstarvingar skulle ha någon laglottsrätt överhuvudtaget. Det lyftes att bröstarvingar ofta är mellan 45–60 år när arvlåtaren avlider och då inte är i behov av laglott för sin försörjning. Att ha ett traditionsbaserad syn på arv där släkten ska tillvaratas genom arv är en förlegad syn i dagens moderna samhälle. Det bör därför nu vara upp till arvlåtaren att själv få bestämma hur hen vill fördela sin kvarlåtenskap. Men det framhölls att majoriteten av alla arvlåtare fortfarande ville att kvarlåtenskapen i första hand skulle gå till efterlevande make/maka och sedan fördelas lika mellan bröstarvingar. Även vikten av att skydda särkullbarns rätt så de inte blev bortprioriterade lyftes fram. I slutändan kom då utredningen dock fram till att det skulle vara för långtgående att ta bort laglotten helt, därför genomfördes en sänkning av laglotten till 1/4.176
4.3.2 Gällande rätt
Bröstarvingars laglott finns stadgat i 5 § ALD. Förutom att laglotten är begränsad till 1/4 finns även en beloppsbegränsning precis som i norsk rätt. Beloppsbegränsningen återfinns i 5 § stk 2 ALD och är satt till 1 000 000 kr.177 En sådan beloppsbegränsning måste dock framgå uttryckligen i testamente för att gälla.178 Beloppsbegränsning infördes för att lösa problem som kan uppstå vid generationsskiften av näringsverksamhet.179 Även efterlevande make/maka är skyddade genom laglott i Danmark. Precis som för bröstarvingar så är denna laglott 1/4 av arvlåtarens kvarlåtenskap, något som stadgas i 10 § ALD. Om arvlåtaren efterlämnar sig både make/maka och bröstarvingar så får de dela på laglotten och har då således rätt till 1/8 var av arvlåtarens kvarlåtenskap. Om arvlåtaren var gift vid sin bortgång och inget testamente var
173 Feldthuen, Arveretten, s. 134. 174 Feldthuen, Arveretten, s. 134 f. 175 Kulin Olsson, Arvsrätt, s. 307. 176 Feldthuen, Arveretten, s. 20 f. 177 Motsvarande ca 1 350 000 SEK. 178 Feldthuen, Arveretten, s. 23. 179 Feldthuen, Arveretten, s. 135.
33 upprättat så är det fastställt i 9 § ALD att bröstarvingar och efterlevande make/maka ärver 1/2 var. Om arvlåtaren inte var gift vid sin bortgång och inte skrivit något testamente är det istället arvlåtaren barn som ärver allt, 1 § ALD.
Som i den norska laglottsregleringen finns även i Danmark möjlighet för arvlåtaren att binda arvet till bröstarvingar genom båndlæggelse. Möjligheten för detta regleras i 53–58 §§ ALD. Genom bindande av laglotten så undantas en arvinge rätten att själv disponera och råda över arvet. Dock kan aldrig avkastningen från arv bindas. Arvlåtaren har möjlighet att binda en bröstarvinges arv fram till dess att bröstarvingen fyller 25 år. För att kunna binda arvet så måste det bli godkänt av en förvaltningsavdelning som godkänts av justitieministern. Genom att arvet är bundet så är även arvet skyddat från arvtagarens borgenärer under hela arvtagarens liv. Bindandet av arvet kan upplösas om justitieministern godkänner det och detta kan ske om det är en välfärdsfråga för arvtagaren, om värdet av arvet är ringa eller om det är uppenbart att återhållsamheten inte längre tjänar ett rimligt syfte. Det är inte bara laglotten som kan bindas utan även den disponibla kvoten kan arvlåtaren välja att binda, både för bröstarvingar och för efterlevande make/maka.180
Även i Danmark finns en beloppsregel som ger efterlevande make/maka rätt till ett minimum i arv från arvlåtaren. I Danmark benämns detta suppleringsarv och ger efterlevande make/maka rätt till 600 000 kr181 vilket återfinns i 11 § stk 2 ALD. Rätten för efterlevande make/maka att
få ut denna summa kan inte fråntas genom testamente. Den går även före bröstarvingars rätt att få ut sin laglott vilket betyder att om arvlåtaren efterlämnar sig 600 000 kr eller mindre så har efterlevande make/maka rätt att ärva allt och bröstarvingar inget, oavsett vad som kan stå skrivet i ett eventuellt testamente.182
Det finns även möjlighet för efterlevande make/maka att istället för att ärva sin make/maka enligt arvelovens regler kunna välja sitta i oskiftat bo. Att sitta i oskiftat bo betyder att den efterlevande maken/makan ges nästan full dispositionsrätt och har möjlighet att förbruka och sälja egendom enligt egna önskemål, så länge det sker till marknadspris. Efterlevande make/maka får däremot inte konsumera eller skänka bort sådana summor som står i uppenbart missförhållande till kvarlåtenskapens storlek.183 Efterlevande make/maka kan alltså välja att antingen ärva arvlåtaren enligt den legala arvsordningen och så också fritt råda över arvet eller att sitta kvar i oskiftat bo men då också ha begränsad äganderätt till kvarlåtenskapen. Efterlevande make/maka kan välja att sitta i oskiftat bo om det endast finns gemensamma bröstarvingar. Om arvlåtaren efterlämnar särkullbarn krävs deras samtycke för att den efterlevande maken/makan ska få sitta kvar i oskiftat bo. Det finns möjlighet att lösa ut särkullbarn men ändå kunna sitta kvar i oskiftat bo med de gemensamma bröstarvingarna. Om särkullbarnet skulle vara omyndig vid arvlåtarens död har efterlevande make/maka rätt att sitta kvar i oskiftat bo om vårdnadshavaren till särkullbarnet samtycker till det. Det krävs att bröstarvingar överlever den efterlevande maken/makan för att sen ha rätt att få ut sin del av arvet från ett oskiftat bo.184 Efterlevande make/maka kan när som helst välj att skifta boet. Ett 180 Feldthuen, Arveretten, s. 151 ff.
181 Motsvarande ca 800 000 SEK. 182 Feldthuen, Arveretten, s. 26. 183 Feldthuen, Arveretten, s. 65 f. 184 Feldthuen, Arveretten, s. 57 ff.
34 oskiftat bo kan också upphöra om den efterlevande maken/makan skulle gifta om sig, om ett särkullbarn blir myndig och inte längre vill ge samtycke till oskiftat bo, om ett särkullbarn avlider och dess arvingar vill få ut arvet, om efterlevande make/maka inte uppfyller sin försörjningsplikt över särkullbarn eller om efterlevande make/maka har missbrukat sin förfoganderätt till det oskiftade boet.185
Generellt har den nya ALD blivit mottaget väl i Danmark och den anses inte ha gett upphov till några större problem i praktiken.186
4.4 Sammanfattning
Vad som har framkommit ovan i kapitel 4 är att både den norska och den danska arvsrätten grundas från den germanska rätten. I den germanska rätten är legala arvsordningen huvudregeln och testamentsfriheten är undantaget. Hur stor del som utgör laglotten skiljer sig mellan länderna, i Norge utgör laglotten 2/3 medan i Danmark så utgör den 1/4 (eller 1/8 om arvlåtaren efterlämnar sig en make/maka). Båda länderna har även en beloppsbegränsning av laglotten för bröstarvingar. Denna begränsning infördes i Danmark 2007 och är i både Danmark och Norge just nu 1 000 000 kr. I Norge finns det även en möjlighet för bröstarvingar som inte fått en fulländad uppfostran att skyddas extra genom forslottsrett om en förälder avlider. Detta fanns tidigare i Danmark men den regleringen togs bort när den nya ALD infördes 2007. Däremot finns det i båda länderna möjlighet att binda laglotten för bröstarvingarna. Att binda laglotten innebär bland annat att bröstarvingarna inte får fri förfoganderätt över det och att arvet är skyddat mot bröstarvingarnas borgenärer. I Norge finns det också en möjlighet att göra bröstarvingar helt arvlösa om bröstarvingen har begått ett brott mot arvlåtaren.
Efterlevande make/maka är skyddade på flera sätt i både Norge och Danmark. För det första kan efterlevande make/maka välja att sitta kvar i oskiftat bo, alltså att efterlevande make/maka inte ärver allt men får nästan full dispositionsrätt över kvarlåtenskapen. Efterlevande make/maka skyddas även genom en beloppsregel som betyder att de minst ska få ut fyra prisbasbelopp i Norge eller 600 000 kr i Danmark. Rätten att få ut denna summa går före bröstarvingars rätt till laglott.
Arvslagen ändrades i Danmark 2007 och har mottagits väl. Arvslagen i Norge är däremot från 1972 och har mottagit en del kritik kring om laglotten borde finnas kvar eller inte. En utredning har gjorts och en ny arvslag ska införas i Norge 2021. Ingen förändring av laglotten kommer däremot ske förutom att beloppsbegränsningen av bröstarvingars laglott justeras utefter dagens penningvärde och ändras från 1 000 000 kr till 15 prisbasbelopp.
185 Feldthuen, Arveretten, s. 54 f.
186 Bormann, Anne Louise & Trabjerg, Ib Hounsgaard, Dansk arveret – erfaringer efter arveloven af 2008,
35