DATA ANALYS

Under lektionens processer har mina observationer och intervjuer koncentrerat sig på elevernas muntliga språk, attityd inför övningen och samtal. Och även metodens funktion i utveckling av elevernas muntliga språk.

5.2.1 Observationsanalys

Mina observationer har hjälpt mig att se elevernas muntliga kapacitet, brister och attityd.

Elevernas muntliga kapacitet vilar på deras ordkunskap och vilja att försöka prata trots att de känner sig osäkra vid meningsbildningar.

Deras svårigheter i spanska ligger i uttalet, grammatik, ordförråd och ordföljden när de pratar och problemen är mindre när de skriver.

UTTAL. Eleverna har svårigheter att få rätt uttal vid vissa konsonanter som t.ex. LL, som på svenska låter som bara L, t.ex. lama istället för llama vars fonetiska uttal på Sv. är Jama och på spanska uttalas LL som J på Sv. Och även J på spanska uttalas som H på svenska och detta gör att deras uttal blir inte helt korrekt. Detta är också en generell svårighet för de flesta som lär sig spanska och inte är uppfödda med språket. Utöver det finns det ytterligare några andra konsonater (t ex niño) som har mycket olika fonetik i elevernas svenska modersmål och det kan vara orsaken till svårigheten. Men de flesta konsonanter låter som på svenska.

GRAMMATIKEN. Den spanska grammatiken skiljer sig från den svenska när det gäller att använda de personliga pronomenen. På svenska man böjer inte verb efter de personliga pronomen som på spanska, t.ex. Tengo betyder Jag har, grundformen på Sp. är tener = har på Sv. Ordet tengo är verbböjningen av första personen på Sp. yo = jag på Sv. När eleverna bygger en negativ mening är ofta att ordföljning fel, t.ex No quiero = vill inte på Sv. Eleverna när de pratar, har den svenska ordföljden, Quiero no stället No quiero. Vid skriftlig framställning så har eleverna lättare för att få rätt spansk ordföljd. Trots svårigheterna med uttalen och grammatiken, man förstår vad eleverna menar och säger. Om de skulle vistas i ett spansktalande land är jag säker att de flesta inte skulle ha något problem för att bli förstådda av andra spansktalande.

ORDFÖRRÅD. Elevernas ordförråd har enligt mina observationer i de muntliga presentationerna blivit betydligt större. Eleverna använder mera ord i konversationerna och mycket sällan söker de sig till sina anteckningar om de känner sig osäkra. Istället de hjälper varandra och frågar mig på spanska Cómo se dice? Hur säger man? när de gör sina muntliga presentationer.

I varje muntlig övning har jag markerat minst 20 olika ord som konversationerna bör innehålla för att se om eleverna kommer ihåg orden och har lärt sig att använda dem. De flesta

32 elever har använt mer än 70 % av orden, några få elever under 50 % och 1- 4 elever 100 % av de markerade orden. Eleverna med 100 % är de elever som har de högsta betygen i de flesta ämnena.

ATTITYD. Elevernas attityd har varit utgångspunkten för att verkställa de didaktiska planeringarna och använda de olika metoderna. Genom mina observationer kunde jag förstå också hur jag skulle anpassa metoderna till de blyga och till de mer utåtriktade eleverna. De blyga elever blir mycket ofta osynliga bland eleverna när de är många i en klass. Men de blyga elever är i de flesta fall mer kunniga än många av de utåtriktade eleverna som kanske pratar bort tiden. De arbetar tyst men är mycket koncentrerade och när de har behov av hjälp man kan se det i deras blick eller passivitet. Dem blyga tar mindre plats och de diskret påkallar lärarens uppmärksamhet när det gäller att svara eller att fråga. För det mesta svarar dem rätt om man jämför med utåtriktade elever. Därför har jag byggt upp grupparbeten med en blandning av blyga och utåtriktade men även indelat uppgifterna inom grupparbetet för att inte försumma de blyga t ex vid muntlig presentation av övning eller samtal.

5.2.2 Intervjuanalys

Intervjuer har skett efter varje använd metod. Alla intervjuer har skett gruppvis och antal elever har varierat mellan 3 – 7. Frågorna har handlat om den använda metoden. Exempel på fråga. Vad var bra med metoden? Vad var mindre bra? Dåligt? Hur kan man förbättra metoden? Svaren har generellt sett varit höga betyg för metoderna. Vid flera tillfällen har de önskat upprepa metoden. Särskilt goda omdömen har eleverna lämnat för metoder som att laga mat som t ex Banana Split, att gestalta upplevdes engagerat t ex Romeo och Juliet, att sälja i deras cafeteria på spanska. Mindre bra har varit sångerna som finns i kursboken Amigos. Eleverna hade inget emot att sjunga i sig men sångtexterna var ointressanta och det var inte moderna sånger och modern musik. Undantag dock för Tengo Ambre ( Jag är hungrig) som har en mer rockig melodi.

5.2.3 Metodanalys av estetiska Dimensionsmetoder

Inför planering av de olika metoderna har jag försökt att planera tiden, gruppstorlek, material, till och med elevernas attityd inför metoden. Planeringen har också varit olika med hänsyn vilka skolor och klasser jag har haft. Många gånger har det varit svårt med metodplanering då det varit stora klasser. Som t ex en metod som var planerad för en lektion och det krävdes två lektioner för att genomföra den. Det har också varit svårigheter vid de tillfällen då min handledare på skolan inte har trott på mitt planerade genomförande. Dels åberopades att tiden inte skulle räcka till och dels om det fanns utrymme för materialkostnaderna inom skolans budget. Det har hänt att jag har betalat ur min egen kassa bara för att se om metoden skulle fungera (t ex matlagning). I min nuvarande skola sedan hösten 2011 så finns pengar för extra materialkostnader. De två kommande analyserna gör jag till de grundläggande metoderna som är gestaltning och interaktiva metoden och inte i de

33 mindre metoderna som också ingår i dessa två som t ex katederundervisning, grupparbete, dikter, musik m fl metoder som jag detaljerat har redovisat i mina didaktiska lektionsplaneringar.

5.2.4 Gestaltningsmetod

Gestaltningsmetoden var den metod som eleverna tyckte i särklass bäst om. Genom gestaltning kunde eleverna spela olika roller som gjorde att dem tränade mycket mer det muntliga språket. Metoden upplevdes också som en fri aktivitet trots att den från min sida var mycket välplanerad. Det blev utrymme för eleverna att egen insats och påverkan på vad som skulle utföras. Samspelet mellan de blyga och de utåtriktade förbättrades genom nya kommunikationsvägar mellan eleverna. T ex kunde det gälla om den blyga var säljare i cafeteria och den utåtriktade var köpare så det förekom fråga och svar. Och när dem inte kunde svara helt rätt dem hjälpte varandra. De blyga eleverna blev inte längre så osynliga. För mig i lärarollen så kunde jag få mer tid för att lyssna till deras muntliga spanska.

5.2.5 Interaktiv metod

Med hjälp av interaktionsmetoden har eleverna ökat sin förmåga att samarbeta i grupp och deras muntliga språk har blivit mer påtagligt och aktivt hos alla elever. Jag kan konstatera att just alla elever har gått framåt på det sätt som nyss beskrevs. Interaktionsmetoden har också medfört att eleverna har kunnat förmedla det muntliga budskapet på spanska inte bara mellan lärare och elever och mellan elever och elev utan till och med till föräldrar och andra i publiken. Metoden kräver dock mycket planering om man vill att den skall kunna genomföras på ett bra sätt och ge bra resultat för eleverna och indirekt läraren. Det krävs tålamod inför elevernas tillkortakommanden och bestämd vilja för att klara genomförande. De blyga och utåtriktade kan nå varande bättre och samspela i arbetet i skolan. De elever som är ointresserade av skolan och uppträder slött blir mer aktiva och intresserade och stör inte undervisningen lika mycket som tidigare. Dem blir oavsett om dem vill det eller inte mer involverade att delta aktivt i undervisningen.

5.2.6 Videofilmanalys

Vid två tillfällen har jag använt mig av videofilminspelning. Första gången gestalta affären i klassrummet och den andra gången var för att dokumentera föreställningen Romeo & Juliet och som också är en bilaga till denna studie i Estetiska dimensioner i språkundervisning. Den första gången eleverna såg den första inspelningen blev eleverna kritiska mot sitt uttal och rättade sig själva. Vid visningen av Romeo & Juliet så skrattade man bara och ingen bekymrade sig om uttalet utan nu var fokus på hur de hade uppträtt.

34