Estetiska dimensioner i språkundervisning

Rapport nr: 2011 ht 4955 Institutionen för

pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i Utbildningsvetenskap inom allmänt

utbildningsområde, 15 hp

Estetiska dimensioner i språkundervisning

Marleny Chávez Terrazas

Handledare: Fernando Bermudas

Examinator: Christian Abrahamsson

2 Sammanfattning

Mitt examensarbete grundar sig i den erfarenhet som jag har skaffat mig under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i spanska och allmänt utbildningsområde som jag har haft de senaste tre åren och även från vikariat som ämneslärare. Erfarenheter om användning av olika metoder som grundar sig i estetiska dimensionen. Metoder som har förvandlat de monotona lektionerna till inlevelse rika och aktiva lektioner. Aktiva lektioner har gjort att eleverna utvecklat det muntliga spanska språket och också väckt upp och ökat elevernas intresse för det spanska språket och ämnet spanska.

De estetiska metoderna har haft en mycket viktig roll under de aktiva lektionerna. Genom dessa har eleverna blivit aktivt medvetna om utvecklingen av sitt muntliga språk och vad det kan innebära att kunna prata ett språk till, som spanskspråket.

Studien omfattar en teoretisk och en empirisk studie. Båda är baserade på mina egna planerade didaktiska lektioner.

För att komma fram till de slutsatser som jag visar i min studie har jag använt mig av observationer gjorda under lektionerna och intervjuer gjorda efter lektionerna och även filminspelning mest för att dokumentera elevernas muntliga utveckling och för att dokumentera den här studien.

Eleverna som har deltagit i studien tillhör åk 7-9. Eleverna tillhör de olika kommunala skolor där jag har gjort min VFU och även den friskola där jag nu arbetar nu som lärare i spanska.

Med mitt arbete vill jag uppmuntra lärare och lärarstuderande att i sitt arbete och framtida lärararbete använda de estetiska dimensions metoderna. Allt för att förvandla monoton undervisningen till en aktiv undervisning och även utveckla elevernas muntliga språk och kommunikation.

Nyckelord: Spanskspråket, medvetenhet om sitt muntliga språk, muntlig kommunikation,

aktiv undervisning, estetiska dimensioner.

3

Innehållsförteckning

Estetiska dimensioner i språkundervisning ... 1

1. INLEDNING ... 1

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

1.1.1 Syfte ... 2

1.1.2 Frågeställningar ... 2

2. BEGREPPSFÖRTYDLIGANDE ... 3

2.1 Muntligt språk... 3

2.2 Muntlig kommunikation ... 3

2.3 Muntlig övning ... 3

2.4 Estetiska dimensioner ... 4

2.5 Aktivt lärande ... 4

3. TIDIGARE STUDIER OM ÄMNET ... 6

3.1 Läroplaner och kursplaner för moderna språk ... 6

4. MET0D ... 7

4.1 OBSERVATIONS METODEN ... 7

4.1.2 Redovisning av observationer ... 7

4.2 INTERVJU METODEN ... 7

4.2.1 Redovisning av intervjumetoden ... 8

4. 3 URVAL ... 8

4.3.1 procedur ... 8

4.3.2 Didaktiska metoder ur estetiska dimensioner ... 9

5. GENOMFÖRANDE AV STUDIER ... 11

5.1 Datainsamling ... 11

5.1.1 Didaktisk lektions planering ... 12

5.1.2 Didaktiska lektions planering ... 17

5.1.3 Didaktiska lektions planering åk 8 ... 20

5.1.4 Didaktisk lektionsplanering åk 9 ... 21

5.1.5 Didaktiska lektionsplaneringen ... 24

5.2 DATA ANALYS ... 31

5.2.1 Observationsanalys ... 31

5.2.2 Intervjuanalys ... 32

4

5.2.3 Metodanalys av estetiska Dimensionsmetoder ... 32

5.2.4 Gestaltningsmetod ... 33

5.2.5 Interaktiv metod ... 33

5.2.6 Videofilmanalys ... 33

6. Resultat ... 34

7. Avslutning ... 34

Referenslista ... 35

Bilaga 1 ... 36

Bilaga 2 ... 37

1

1. INLEDNING

Under min praktik och mitt arbete som lärarvikarie, har jag mött och upplevt elevernas motivationslösa attityder inför spanskundervisningen. Det var inte få gånger som jag har hört att spanska lektioner var tråkiga och meningslösa. Elevernas blick riktades konstant mot klockan med förväntan att lektionen skulle sluta snart. Lektionerna baserade sig på kursböckerna ”Amigos: 1, 2, 3 och 4” som är komponerade i två delar, en som är själva textboken och den andra som är övningsbocken. Textboken är indelad i kapitel, varje kapitel innehåller en berättelse om någon händelse eller samtal mellan två eller flera personer.

Samtalsdelen har som komplement en CD skiva för att eleverna skall lyssna samtidigt som de läser texten och repetera efter. Meningen med CD skivan är att eleverna skall träna på att förstå hur vissa svåra ord låter och därefter träna den fonetiska delen i språket. Men vad händer egentligen i elevernas tänkande, när de hör röster som de inte förstår, med ett ljud som i början kan vara intressant att lyssna till och kanske låter familjärt men efter några sekunder blir det bara ljud utan innehåll. Vad spelar det för roll hur många ord eleverna går igenom, när alla dessa ord inte kommer till användning? Kvalitetsgranskningen i moderna språk som genomförts i 40 skolor visar att eleverna har små möjligheter att tala språket på lektionerna

Trots den tydliga ambitionen som finns i den svenska nationella skolplanen och även på europeisk nivå EU att språkkunskapen skall förstärkas och ökas samt vikten av att språkkunskapen skall betonas.

Det var få tillfällen som eleverna kunde delta aktivt i lektionerna genom att se film och diskutera handlingen efteråt eller när de tävlade i grupp. Då märkte man direkt att eleverna njöt av att bli utmanade och att lektionen var intressant.

Med de ovan nämnda utgångspunkterna vill jag genomföra en empirisk studie och med hjälp av observationer och intervjuer som instrument, dokumentera hur olika estetiska dimensionsmetoder och de innehållsrika texter som finns i kurslitteraturen ”Amigos” kan förvandlas från de passiva texterna till inlevelserika lektioner och göra att eleverna medverkar aktivt under lektionen genom att delta med alla sina sinnen och sitt förstånd i spansklektioner.

Och vidare utveckla det muntliga språket.

Vi tror helt enkelt att det är möjligt att på en basis av empiriska undersökningar komma i närheten av det som kallas objektiva sanningar3.

1 Skolinspektionen, kvalitetsgranskning i undervisning av moderna språk: rapport 2010:6 2 EU, Gemensam europeisk referensram för språk lärande, undervisning och bedömning, 2001 3 Esaiasson, P. Metodpraktikan, 2011, kapitel 1

2 De estetiska dimensioners metoder kommer att byggas och hämtas samt anpassas från och till elevernas verkliga upplevelser och erfarenheter. För att den inhämtade kunskapen med hjälp av de olika metoderna sedan skall användas i elevernas vardagsliv.

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 1.1.1 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka om eleverna som läser spanska kan utveckla det muntliga språket om de deltar medvetet och organiserat på aktiva lektioner där elevernas uppgifter är att förvandla de passiva texter som de har i kursboken Amigos till inlevelserika texter. De aktiva lektionerna kommer att byggas på estetisk dimensions metoder som t.ex.

gestaltning, drama, filmer, bilder, berättelser och musik. Allt detta anpassat till texterna som finns i kurslitteratur Amigos 1,2,3 och 4

1.1.2 Frågeställningar

Mina frågeställningar är följande:

 Kan estetiska dimensions metoder hjälpa eleverna att utveckla deras muntliga språk?

 Hur upplever eleverna de aktiva lektionerna och metoderna?

Efter att jag har presenterar utgångspunkterna för min studie vill jag klargöra vad som

menas med muntligt språk, estetiska dimensioner, aktivt lärande och vidare visa vad som

tidigare studier inom ämnet kommit fram till.

3

2. BEGREPPSFÖRTYDLIGANDE

2.1 Muntligt språk

Muntliga språket är det viktigaste instrumentet i människan tillvaro. Genom språket kan hon förmedla sina tankar, kunskap och känslor. Redan som nyfött barn använder barnet ett språk byggt av olika ljud för att bli hörd, sedd och förstådd. Det muntliga språket är format av olika ljud som bildas i människans talapparat.

Vi har en talapparat som medger att många olika och komplicerade ljud kan framställas, hörselorgan som medger urskiljandet av ljuden och en hjärna som inte bara är i stånd att styra tal- och hörselprocesserna utan också kan ge ljuden ett innehåll – betydelse.4

När ett barn lär sig tala sker det på ett omedvetet sätt utan att tänka eller analysera vilken eller vilka ordklasser det använder. Detta händer inte när man lär sig ett främmande språk om man lär sig i relativt vuxen ålder. Inlärning av ett nytt språk kräver medvetenhet om det egna modersmålet för att vidare förstå det nya språkets uppbyggnad och de fonetiska ljud nyanserna.

2.2 Muntlig kommunikation

Den muntliga kommunikationen syftar till att utbyta tankar, känslor, åsikter och kunskaper.

Den muntliga kommunikationen sker mellan två eller flera människor som förmedlar varandras tankar som förvandlats till ord och meningar. Kommunikationen sker genom ett ömsesidigt utbyte av ord och meningar, alltså man växlar mellan rollen som talare och lyssnare.

Tanken kläds i ord som vidarebefordras till lyssnaren genom att talarens talorgan bringas att framställa ljud som, i form av ljudvågor, fortplantas genom luften till lyssnarens hörselorgan. Det som lyssnaren uppfattar tolkars i hans hjärna och ger, förhoppningsvis, upphov till en tanke som påminner om den som talaren ville förmedla.5

2.3 Muntlig övning

Muntlig övning syftar till att lära sig uttala de olika nya ljuden och betoningsnyanser som det främmande språket har. Det sker genom olika muntliga övningar såsom att träna ord för sig eller i meningar i form av samtalsövning eller högläsning samt repetitions övningar, som t.ex.

repetera efter lärarens högläsning. Även det gäller när eleverna hör en CD skivan som

4 Lundström-Holmberg, Eva & Af Trampe, Peter: Elementär fonetik 1987 sid: 15 5 Elementär fonetik sid: 11

4 innehåller texter i form av samtal, berättelser och till och med sånger. Allt detta för att kunna använda det främmande språket på ett lämpligt sätt och kunna kommunicera obehindrat.

Min studie kommer att bli koncentrerad på muntliga övningar och kommunikation där elever kommer att aktivt delta i övningsprocessen.

2.4 Estetiska dimensioner

Estetiska dimensioner reflekteras över det aktiva lärandet. Människan har genom tiderna skapat kunskap efter dem behov som hon har haft för att överleva. Och genom sin kreativitet och tänkande har hon löst sina behov. Imaginationen stannar inte bara som en föreställning/fantasi utan den förvandlas till ett aktivt beteende och uppfinner olika medel och metoder för att imaginationen blir en händelse som lämnar spår i människans liv och omvandlas till erfarenhet och kunskap med olika innebörder. Som till exempel människan vet vad det betyder att vara glad eller ledsen om hon förstår vad hon läser eller skriver men de flesta gånger behöver hon bara se ett sorgligt eller glatt ansikte för att förstå känslorna som hon äger. Och det gäller i alla språk, med kroppen och uttryck kan man sända olika budskap.

På samma sätt blir lärandet aktivt när elevernas passiva lärande blir aktivt. Då blir kunskapen inte bara abstrakt, utan istället blir den konkret och verklig och allt detta kallas estetiska dimensioner utifrån metoder som är baserade på människornas erfarenhet och fantasi från uppenbara händelser.

I stället för hårddata behöver vi idéer och i stället för att kalkylera behöver vi vara kreativa[…] Eleverna lär sig ett innehåll, utvecklar en begreppsapparat och förvärvar ett språk genom upptäcktsorienterad inställning till lärandet6.

2.5 Aktivt lärande

Aktivt lärande kan definieras på olika sätt: enligt Kyriacou (1998) definieras som aktivt lärande elevens vilja att självständigt söka efter information om ämnen som just då studeras för att fördjupa sin kunskap om ämnet. Det kan vara enskilt eller i grupp.

Active learning refers to any activities where pupils are given a marked degree of autonomy and control over the organization, conduct and direction of the learning activity. Most usually such activities involve problem-solving and investigational work and may be individualized or involve small group collaboration7

6 Steingrímsdóttir, María: Storyline och aktivt lärande att stärka den estetiska upplevelsen. 2006

7 Ur Alerby, Eva & Elídóttir, Jórunn: Lärande konst- betraktelser av estetiska dimensioner i lärande, 2006 sid 50

5 Aktivt lärande definieras också som elevens passiva lyssnade till lärarens katederundervisning och som sedan ändras till ett mer aktivt lärande där elever lever sig in i själva ämnena med alla sina sinnen som Eisner (2002) uttrycker det.

Inviting students to use their imagination means inviting them to see things other than the way they are. And, of course, this what scientists and artists do; they perceive what is, but imagine what might be, and then use their knowledge, their technical skill, and their sensibilities to pursue what they have imagined8.

I min studie kommer jag att ha denna definition som utgångspunkt för min undervisning i alla de aktiva lektioner som studien kommer att omfatta.

8 Ibid.

6

3. TIDIGARE STUDIER OM ÄMNET

Inlärning av det muntliga språket har varit fokuserat från olika utgångspunkter. Det finns studier om: Drama i språkundervisning (Angelika Carlsson, 2001). Hon använder sig av drama för att uppmuntra eleverna att använda engelska på ett mer realistiskt och konkret sätt.

Hon medger att det är inte bara språkkunskapen som blir bättre utan även relationer mellan elever och lärare utvecklas till sin fördel. En annan studie handlar om: Dokumentation av elevernas muntliga färdighet i moderna språk.

Frida Askeviks studier grundar sig på hur svårt det är att dokumentera elevernas muntliga språkutveckling och hon rekommenderar till de blivande lärarna att använda den digitala versionen av ESP (Europeisk språkportfölio) för att dokumentera och bedöma elevernas muntliga utveckling. I studien Grammatiken i praktiken

syftar författaren Sara Stark till elevernas förmåga att tillämpa grammatiska kunskaper i muntlig kommunikation. Och med hjälp av enkäter och intervjuer kommer hon fram till att bara en mycket liten procent av dem tillfrågade eleverna kan tillämpa grammatiska kunskaper i muntlig kommunikation. Även eleverna medger att de använder betydligt mer sina grammatiska kunskaper skriftligt och inte muntligt. Utöver de ovan nämnda studierna finns en undersökning som heter skolinspektionens i kvalitetsgranskning i moderna språk

som bekräftar bland annat de relativt små möjligheter till muntlig övning som finns.

3.1 Läroplaner och kursplaner för moderna språk

I läroplaner och kursplaner för moderna språk har betonats vikten av att utveckla muntlig och skriftlig kommunikation redan i Lgr 62 till den aktuella Lgr 2011. I Lgr 62 stor skrivet att

”Undervisning bör därför i alla stadier i största möjliga utsträckning bedrivas på det främmande språket, varigenom varje lektion blir en serie naturliga hör- och talövningar”

. I den aktuella Lgr 2011 anges att syftet är att ”genom undervisning skall elevernas ges möjligheten till en allsidig kommunikativ förmåga. […] att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift”

Efter att jag har redovisat några av de tidigare studierna om muntligt språk och även vad som står skrivet i läroplanerna och kursplanerna för moderna språk vill jag nu gå vidare till de kommande punkterna. Jag återkommer de ovan nämnda studier och läroplaner när tiden är inne.

9 Askevik, Frida: Dokumentation av elevernas muntliga färdighet i moderna språk 2009 10 Stark, Sara: Grammatiken i praktiken 2006

11 skolinspektionens rapport: skolinspektionens i kvalitetsgranskning i moderna språk 2010:8 12 citerad ur Tornberg, Ulrika: Språkdidaktik, 2009, sid. 136

13 Lgr 2011, 3.6 Moderna språk s.76

7

4. MET0D

Den här studien kommer att grunda sig på resultaten av alla mina observationer och alla de intervjuer gjorda med eleverna under och efter de aktiva lektionerna.

4.1 OBSERVATIONS METODEN

Jag vänder mig till observations metod inspirerad i Galileo Galileis studier som grundar sig i systematiska observationer av hans praktiska experiment baserad i hans och andras teorier.

Alla observationer som jag kommer att göra blir knytas an till de empiriska estetiska dimensionsmetoderna på de aktiva lektionerna. Enligt vetenskapsfilosofi, ”en något annorlunda, men lika allmän, formulering är att kunskaper om den empiriska verkligheten måste vara grundade på iakttagelser”

. Mina iakttagelser och observationer kommer att utgå från följande frågor; vad skall observeras? hur skall observeras? Och vad vill jag veta?

Observationen kommer att vila på elevernas muntliga utveckling, ord kunskap, grammatiska kunskap, ord förståelse och uttalet. Trots att i boken Metodpraktikan finner jag den följande meningen, ”Enkelt uttryckt ligger betoningen vid observationsstudier på icke-verbala data och inte på språkliga utsagor”

tar jag observationsmetod som nödvändig för min studie.

4.1.2 Redovisning av observationer

Jag kommer att redovisas mina observationer ur de kommande utgångspunkterna:

 Hur mår eleverna när de deltar aktivt på lektionerna?

 Hur bygger eleverna de meningar när de pratar?

 Har eleverna svårigheter, vid verbböjning på de personliga pronomen eller vid tidsböjning?

 Hur många ord av de som de har lärt sig, använder dem i den muntliga övningen?

4.2 INTERVJU METODEN

Den här metoden kommer jag att använda som komplement till observationsmetoden.

Intervjuer kommer att riktas till eleverna efter varje aktiv lektionen. Syften med intervjuer är att undersöka elevernas upplevelse, lärandet, erfarenhet samt omdöme kring den använda metoden under den aktiva lektionen. Och den informationen kommer eleverna att få innan lektionen har börjat. Frågorna som skall göras, kommer att göras med observans och på ett lämpligt språk så dem intervjuade eleverna känner sig trygga och beredda att ge sitt omdöme och kritiskt granska den använda metoden.

14 Bengt Molander: Vetenskaps Filosofi, 2003, sid. 91

15 Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & L. Wängnerud: Metodpraktikan 2011, sid. 344

8 Om intervju ska ske med en bestämd person bör man ta kontakt […]

förklara varför man vill intervjua just henne/honom samt i vilket sammanhang och på vilket sätt intervjun ska användas.16

Svaren på intervjun kommer jag att analysera för att vidarekoppla på till nästa aktiva lektion och metoden som ska användas då. Intervjun kommer att ske efter varje lektion och använd metod.

4.2.1 Redovisning av intervjumetoden

Intervjuer kommer att redovisas ur de följande utgångspunkterna.

 Hur upplever eleverna de aktiva lektionerna?

 Vad tycker eleverna om den använda metoden?

4. 3 URVAL

Jag har valt att min studie skall grundas på två grupper av elever och två skolor. Den ena är en kommunal skola och den andra är en privat skola. I den första skolan finns i varje klass mellan 24-29 elever och i den andra skolan finns mellan 15-20 elever. Alla har valt att läsa spanska som modernt språk.

Min studie skall vända sig att undersöka eleverna som tillhör årskurserna 7-9 utan att notera elevernas genus eller sociala omständighet. Och inte heller förkunskaper i spanskspråket. I båda skolorna skiljer sig åt elevernas kunskap i spanska. Vissa elever kan mycket mer än andra elever oavsett skola.

I de kommunala skolorna har jag praktiserat under min utbildning och även arbetat som vikarielärare.

För att genomföra den här studien har jag haft kontakt med min handledare i den kommunala skolan. I båda skolorna har jag kontaktat elevernas föräldrar genom e-mail samt eleverna för att fråga om deras samtycke för att verkställa studien

. Enligt etiska principerna för observation, intervjuer och videoinspelning

.

4.3.1 procedur

Jag informerade på e-mail till föräldrarna och muntligt till eleverna, att min studie skall riktas till elevernas muntliga utveckling i spanskspråket och att allt undersökningsmaterial och resultat skall vara konfidentiellt och materialet skall bara användas till vetenskaplig forskning och inte för något annat.

16 Sture Långström & Ulf Viklund: Praktisk lärarkunskap 2006, sid. 154

18 De fyra kraven är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, www.vr.se ).

9 Studien skall genomföras under lektionstid och enligt kursplanen och kurslitteratur. Och allt material som skall användas kommer att bekostas av skolan och min person.

 Observationen skall göras på eleverna när de deltar i den aktiva lektionen. Och även i grupp när eleverna samarbetar och hjälper varandra med att rätta uttalet eller att använda rätt ord.

 Intervjuerna skall göras i grupp, för att fråga om den använda metoden.

 Videofilmatiseringen skall göras bara under några aktiva lektioner och inte annars.

Den skall fokusera på elevernas muntliga framställning och på det kroppsspråk de använder när de talar spanska.

Observationer och intervjuer kommer att vara anonyma och videofilmatiseringen skall bara användas för att dokumentera elevernas muntliga utveckling och för att eleverna själva kan se sina framgångar och tillkortakommanden i deras muntliga utveckling. Allt detta enligt god praxis vid forskning men video

. Undersökningsmaterial kommer inte att offentliggöras.

Den skall bara användas under presentation av studien för att visa på användningen av metoder och visa på resultat och inte mer.

4.3.2 Didaktiska metoder ur estetiska dimensioner Gestaltande metoder:

Gestaltning uppmanar oss att arbeta med vara sinnen för att beskriva upplevelser, känslor, karaktärer, leva in sig i en roll, skapa, vara kreativ och ge inlevelse till en text, en sång eller en dikt. Enligt Lindström och Pennlert

Att ge elever tillfälle att gestalta undervisningens innehåll i olika form kan bidra till en vitalisering av skolarbete och ge kunskapen ytterligare liv, djup och mening. Genom upplevelser fördjupar eleverna sitt lärande

Interaktiva metoder

Läraren och eleven har en konstant kommunikation och det kan vara i direkt samtal med eleven, samtal i grupp, frågor och svar mellan lärare och eleven och även mellan elever.

Grupparbete, pararbete och projektgrupp uppmanar till en interaktiv kommunikation mellan eleverna och också med lärare. Interaktiv kommunikation behöver inte vara muntlig den kan också vara skriftlig. Det kan man se när eleven skriver vad han/ hon uppfattat från lärarens instruktion.

19 HSFR, Allmänt om forskning med video Sid: 4

20 Lindström, Gunnar & Pennlert, Åke Lars, Undervisning i teori och praktik 2006 sid: 64

10 Vid möten kommunicerar vi både verbalt och icke verbalt och för läraren handlar det om att försöka stimulera elevernas tänkande, kommunikation och aktivitet kring undervisningens innehåll21

21 Ibid.

11

5. GENOMFÖRANDE AV STUDIER

Studien kommer att ske under en månad och i tre år. Varje klass kommer att ha bestämd estetisk dimensions metod:

5.1 Datainsamling

Datainsamlingens material kommer att redovisas i två helt planerade didaktiska lektioner, den första och den sista som exempel. De andra planerade didaktiska lektionerna kommer att finnas som bilagor. Bara metoddelarna skall användas till studieanalys. Detta på grund av att varje lektions didaktiks planering har nästan samma struktur och det skulle vara monotont med mycket omtagning.

Den första lektionen kommer eleverna att gå igenom ett specifikt kapitel från kursboken Amigos. Det valda kapitalet skall innehålla ord och grammatik som eleverna kommer att utnyttja under den aktiva estetiska metoden. Under den första lektionen skall eleverna arbeta med texten, ordkunskap och grammatiska övningar. Dem kommer att arbeta enligt lärarens handledning. Men redan under den här första lektionen kommer de estetiska metoderna att introduceras i form av spel och berättande röst och gestaltning.

Vid de andra och tredje lektionstillfällena kommer eleverna att arbeta aktivt med hjälp av de estetiska metoderna. Då observationer äger rum, kommer jag att observera elevernas muntliga språk, elevernas motivation att använda språket, även språkets fonetik, ordkunskap, grammatik och elevens attityd och känsla när de pratar spanskspråket. Enligt Esaiasson

observationsbegreppet definieras som att observation handlar om icke verbala data (vad folk gör) utom på vad folk säger att dem gör. I min empiriska studie använder jag observationsmetoden för att observera elevernas muntliga språk för att definiera elevens kunskap i uttal, hörförståelse, ord och frasförråd.

Att t.ex. kunna tala, kommunicera muntligt, innebär ju samtidigt att man förstår vad samtalspartnern säger. Dessutom måste man ha ord och utryck till hands och med hjälp av grammatiska regler som gäller för språket måste man kunna förmedla det man verkligen vill ha sagt.

Den fjärde lektionen kommer att inledas direkt med den aktiva estetiska metoden och vid de tillfällena bör inte textboken finnas till hands. Jag förväntar mig att eleverna skall försöka komma ihåg minst 50 % om det inte är mer av de ord som de har använt under den andra och tredje lektionen. Jag kommer att observera och mäta elevernas ordförråd, den grammatiska meningsbildningen när eleven pratar språket och deras självsäkerhet i det muntliga språket.

22Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscasson, Henrik, Wängnerud, Metodpraktikan, 2007 s. 344 23 Tornberg, Ulrika. Språkdidaktik (2009) sid.24

12 Slutligen kommer eleverna att intervjuas om den använda metoden och sinnesstämning under proceduren.

5.1.1 Didaktisk lektions planering

Lektion 1 Åk 7

Me llamo Marcus (Jag heter Marcus)

Bakgrund

Klassen räknar med 20 elever som har valt spanska som moderna språk.

Kunskap i spanska är obefintlig.

Det är första terminen som de läser spanska. Och det enda de kan är hälsningsfraser.

De har spanska lektioner är två gånger per vecka. En lektion på 45 och det andra på 50 minuter

Kurslitteratur Amigos uno (vänner ett) plus en CD. Skiva.

Innehåll

Det här kapitlet innehåller samtal mellan två personer som har kontakt genom nätet. De börjar med att presentera sig, berätta hur gamla dem är, var dem bor, varifrån är dem. vilken sorts bostad dem har, vilka sorts djur har dem hemma och hur många språk dem kan prata.

Texten innehåller: siffror 1-20; ländernas namn; viktiga verb; pronomen; hälsningsfraser;

Syfte

Eleverna skall kunna ord som handlar om presentation, plats och rum, samt egendom. De skall kunna de tre regelbundna verb och dess böjning i de personliga pronomenen.

mål

Lära sig att muntligt och skriftligt presentera sig själv och berätta om sig själv på spanska när dem kommer i kontakt med någon som pratar spanska i omgivningen eller i utlandet.

Metod

Kateder, interaktions metoder och gestaltnings metoder.

Kateder metod

Jag presenterar kontexten genom att presentera mig själv muntligt innan jag skriver på tavlan mitt namn. Därefter frågar jag om eleverna förstått vad jag hade sagt. Deras mimik avslöjar att de inte har förstått.

24 Almqvist &Wiksell, Amigos uno 2003, sid.14

13

Gestaltnings metod

Jag repeterar presentationen men den här gången använder jag gestaltningsmetoden. Jag pekar på mig och säger:

Me llamo M… (Jag heter M…)

Soy de … (jag är från) och pekar på det land jag kommer ifrån i kartan som sitter på vägen Tengo … años (jag är … gammal)

Vivo en Uppsala (jag bor i Uppsala) och pekar på Uppsala i kartan.

Hablo español, sueco y un poco de inglés (jag pratar spanska, svenska och lite engelska) Tengo un perro (jag har en hund) och visar en hund på en bild.

Efter min presentation och information om mig, frågar jag om de har förstått det jag hade sagt.

Eleverna stirrade på mig och efter en stund några elever började säga; du heter M…, du är från U…, och du Bor i U… och du gillar hundar, på svenska. Eleverna har förstått nästan helt korrekt.

Jag började fråga elev efter elev allt som finns ovan, och dem flesta kom ihåg namnspresentations mening och var de bodde men inte den kompletta meningen. Jag återgick till katederundervisning och skrev på tavlan verborden och de personliga pronomenen. Efter det gick vi igenom kapitlen. Jag läste upp och de repeterar efter mig. Där efter bad jag att de skulle arbeta i par för att översätta texten. Sedan frågade jag om de nämnda meningarna på nytt. Det här gången kunde de nästa perfekt, trots att de hade svårigheter med uttalen.

Jag visade hur man böjer de tre regelbundna verben i de personliga pronomenen. Och vad de skulle öva genom att skriva meningar med hjälp av texten som fanns i kapitlet. Läxa till tredje lektion var att skriva en personlig presentation. Det kunde handla om en själv, en vän eller en påhittad person.

Uppföljning

Det verkar att eleverna har förstått och lär sig vad personliga pronomen är och även vad innebär verbböjningen och regelbundna verb. Nu blir det intressant att se resultatet nästa lektion, om eleverna kan använda alla dessa verb som de har lärt sig på rätt sätt.

Lektion 2,

1. Skapa din egen namnbricka: ni har 15 minuter på er.

2. Ni presenterar er inför varandra. Ni bildar rad i par.

3. Vi går genom de personliga pronomen och verbböjning i dem.

14 Elias Gustavsson

Nicaragua, Uppsala 25, Papegoya

I den här lektionen visar jag en namnbricka till eleverna med den följande informationen:

Meningen med namnbricka är att dem skall skapa en liknande med egen information.

Informationen kan vara personlig eller påhittad. Eleverna har 15 minuter för att klippa, skriva och rita eller klistra en djurfigur och även slå upp djurens namn på spanska. De får allt material från mig som de behöver till och med bilder från olika djur. Jag rekommenderar att de använder flera länder och städer.

Under förra lektionen fick eleverna hemläxan att skriva en personlig eller påhittad information som handlar om hur man presenterar sig. Jag räknar med att eleverna har gjort eller håller på att göra hemläxan och har kunskapen för att tillverka sin egen namnbricka.

Under tiden som de arbetar vill du ha min uppmärksamhet flera gånger, mest för att hjälpa eleverna med att uttala djurens och ländernas namn. Tiden har gått och nästan alla eleverna är klara.

Interaktions metod

Eleverna börjar presentera för varandra mellan bänkkamrater. Jag observerar att vissa elever inte skrivit helt och de håller sig tysta. Det är ett mullrande ljud i klassrummet och jag går omkring bank för bänk och hör vad eleverna säger. Några ser att jag närmar mig och försöker göra sig hörda. Andra vet inte alls hur de skall börja.

Nu ber jag att elever skall komma fram i par för att presentera sig. Jag ber även att de skall peka på kartan de länder och städer som de valt. Samtliga elever är lite blyga när de kommer fram för att göra sin presentation. De läser upp vad de har skrivit. Jag observerar att de skrivna meningarna inte är felfria men man förstår vad de har skrivit och säger. Se exemplen nedan:

Under tiden som eleverna presenterar sig, rättar jag inte de felaktigt skrivna meningarna

eller fel uttalade orden. Min observation koncentrera sig på deras gestaltning och hur svårt

15 eller lätt eleverna har med uttalen. Det finns även elever som inte vågar presentera sig och detta respekterar jag.

Bland de elever som gör sin presentation, finns de som tar sin tid och gör sin presentation metodiskt. Först pratar de om sig själva vad de heter, var ifrån de är och var de bor, genom att peka på kartan som är på spanska. På kartan ser de det korrekta skrivna namnet på de länder de har pekat på och försöker rätta sina fel om det finns. När de berättar vilket djur de har, pekar de på ritningen eller den klistrade figuren. Då kommer känslorna fram för vissa elever.

Innan jag slutarlektionen påminner jag eleverna om läxan från tidigare lektionen och att de skall redovisa under nästa lektion. Jag avslutar lektionen med att visa en korrekt namnbricka med alla uppgifter.

I meningarna finns rätt verbböjning och ord som inte fanns i den första namnbrickan.

Meningen med det är att eleverna kan rätta de fel som finns i deras namnbrickor.

Uppföljning

Det är viktigt att se hur eleverna börjat använda spanskan både muntligt och skriftligt trots att de inte gör det helt korrekt. Ett annat kommunikationsinstrument som eleverna tar väl hand om är gestaltning. När eleverna inte hittar det rätta ordet använder de sin kropp för att visa vad dem menar. Det blir lite rörigt ibland, framför allt när de skall fråga varandra. Därför delar jag in dem i grupper för att presentationer eller frågande övningar skall bli mer effektiva. Så de andra kan lyssna när en grupp presenterar den muntliga övningen.

Lektion 3

I lektion 2 hann vi inte gå genom den tredje punkten som var skriven på tavlan. Den här lektionen kommer vi att koncentrera oss på verbböjning och pronomen

1. Vi går igenom de personliga pronomen och verb böjning i dem.

2. Muntlig presentation av hemläxa

3. Vi sjunger en sång som handlar pronomen och siffror

Lektionen är indelad i tre perioder, den första är den grammatiska. Först är teori och sedan den muntliga delen och sist sången.

Muntliga delen: Eleverna frågar varandra medan dem visar olika djur och land. Nu arbetar de i grupper fyra elever i varje.

Exempel:

Me llamo Elías Gustavsson Soy de Nicaragua

Vivo en Uppsala,

Hablo sueco español e inglés,

Tengo una papagaya.

16

¿Tienes un perro? (har du en hund?) Si tengo un perro (Ja, jag har en hund)

¿Vives en Suecia? (bor du i Sverige?) Si vivo en Suecia (ja, jag bori Sverige)

Efter den frågestunden, frågar jag elev efter elev. Jag observerar att de hjälper varandra när någon elev känner sig osäker. Några gånger är det inte korrekt hjälp men dem försöker.

När alla grupper är klara vill jag att eleverna frågar mig frågor som finns på tavlan. Detta mest för att eleverna skall höra den rätta uttalen. Därefter fortsätter eleverna med presentation av hemläxa. Jag ber att eleverna läser upp sin presentation. Den här gången observerar jag att de elever som inte vågade vara i den muntliga övningen förra lektionen, nu presenterar muntligt sitt arbete. Efter de första presentationerna ser jag att eleverna vågar säga som t.ex. ”tú no soy Peru, tú soy sueco” (du är inte peruansk, du är svensk). Jag observerar att de flesta elever har svårigheter med verbböjning. Återigen bryr jag mig inte om felen. Just nu är det viktigt för mig att de muntligt använder den inhämtade kunskapen och att eleverna skapar sig ett själv förtroende i sin muntliga och skriftliga utveckling.

Den tredje delen är att sjunga sången. Sången innehåller personliga pronomen, verb och siffror. Allt detta är underlag för att bättra elevernas svårigheter med verbböjningen och uttalet. Under sången och medan vi sjunger, pekar vi på varandra för att markera till vilken eller vilka personer gäller pronomen och det samma gäller med siffrorna.

Exempel:

Yo soy uno (jag är ett) Tú eres dos (du är två) Él es tres (han är tre)

Ella, él, tú, yo y nosotros somos cinco (hon, han, du och jag är fem)

Usted, ella, él, tú, ellos y vosotros sois seis (ni, hon, han, tu de och ni är sex) Ustedes, ellos y nosotros son muchos, muchos más. (ni, de och vi är många)

Innan lektionen är slut frågar jag eleverna om de vill sjunga en gång till. Eleverna svarar i kör ja. Vi sjunger igen. Läxa till nästa lektion är att arbeta med uppgifterna som finns i övningsboken.

Uppföljning

Eleverna känner sig mycket mer trygga att prata spanska. Det finns ännu elever som är lite

försiktiga när de skall prata spanska, men de vågar i alla fall. Att lära sig ett nytt språk många

gånger som att lära sig att prata på nytt som ett barn som pekar på när de inte vet vad dem

heter eller inte vet hur det skall uttalas. Men skillnaden är nu att eleverna har faktisk

17 erfarenhet att prata ett språk och vad det betyder. Därför kan eleverna använda sig av gestaltning när dem behöver göra sig förstådda.

Lektion 4

Elevernas muntliga övning och samtal börjar när dem går in i klassrummet. Jag väntar vid den stängda dörren till det är dags för lektionen. När jag öppnar dörren hälsar jag elev efter elev samtidigt som jag frågar de med alla frågor som vi har haft under de tidigare lektionerna.

De första eleverna är lite osäkra när de skall svara på mina frågor. Svaren är inte helt felfria men de flesta svarar rätt till rätt fråga. Det finns några som blandar ihop frågorna och svaren blir fel. När alla elever är inne, går vi genom övningsbokens uppgifter som tillhör kapitlet.

Efter det berättar jag till eleverna samtidigt som jag skriver på tavlan uppgiften som eleverna skall göra. Elevernas uppgift är att skriva och skicka varandra en mail som bör innehålla:

verb, och de tre regelbundna verbens böjningar, siffror, flera personer och dess pronomen, namn från minst två djur och namn från minst två länder och även hälsningsfraser och avskeds hälsningar. Som hjälpmedel har eleverna kurslitteratur och ordboken och naturligtvis min person. Eleverna söker sig till datarummet och skolbiblioteket för att skriva och skicka mailen. Till sist eleverna skall skriva ut e-mailen för att lämna till mig innan lektionen slutar.

Genom elevernas sista uppgifter kommer jag att se hur mycket har de lärt sig under de fyra lektioner som vi har haft. Det är ett skriftligt dokument som kommer att informera mig deras skriftliga kunskap. När det gäller deras muntliga utveckling har jag kunnat observera och konstatera att de har lärt sig mer än jag hade tänkt.

Innan lektionen var slut jag frågade eleverna om metoderna som vi hade använt var bra och varför de var bra och vad som inte var bra. Svaren var: det var bra att vi skrev presentationsbrickor så vi visste vad vi skulle säga när vi skulle presentera oss. Sången var okey, lite löjlig men rolig, att skriva mailen var mycket omtyckt och man ville skriva mycket men det tar tid att leta efter ord, tiden räckte inte till..

5.1.2 Didaktiska lektions planering

Bakgrund

Spansk undervisning i årskurs 8, 29 elever. I den här klassen finns elever som vet att de måste ha betyg om de skall söka till gymnasiet. Men det finns också elever som inte vet vad de vill göra efter högstadiet. Några av dessa elever kommer till spanskundervisning bara för att de måste komma, inte för att de vill lära sig språket i sig. Dessa elever kan vara mycket passiva eller störande under lektionen. Det största problemet är inte bara deras attityd, utan att dem kan orsaka att hela klassen blir ett kaos och de som verkligen blir förlorare blir de elever som vill lära sig spanska och få bra betyg.

25 Chavez,Terrazas Marleny, ur En negativ Händelse, 2011

18 Jag som blivande lärare har många gånger frågat mig, vad kan man göra för att eleverna inte skall uppföra sig på det här sättet? Hur skall man väcka deras intresse och fånga deras uppmärksamhet? Vad är det som gör att de inte vill lära sig språket? Jag bestämde mig att fråga ut individuellt de specifika eleverna om de verkliga orsakerna till deras jobbiga attityd och ointresse under lektionerna. De flesta elever tyckte att det var tråkiga lektioner och att lära sig ord som de aldrig har använt och inte heller kommer att använda. Med alla dessa frågor och svar började jag med min lektionsplanering till nästa lektion.

Lektion 1

Enligt kursboken för åk 8 skulle man arbeta med en text som innehåller de grundläggande spanska verben och verbens böjning. Texten handlade om tillagning av den kända spanska maträtten Paella. Och i den texten finns matlagningsverben. Lektionsdagen gick eleverna genom texten och bearbetade orden och verben. Men lektionstimmen var jobbig. Eleverna blev intresserade i början, dem tänkte på maten och frågade om jag hade ätit paella. Jag svarade att det hade jag gjort och det smakade bra. Någon elev frågade kan vi inte laga maten någon gång? Jag funderade och sa att det inte var möjligt, därför att det skulle behövas flera timmar för att laga maten. Efter min förklaring var eleverna inte längre intresserade av texten eller verbövningen. De arbetade med uppgifterna men mycket slött.

Efter avslutad lektion funderade jag mycket och undrade hur kan man använda alla dessa ord som eleverna hade lärt sig idag utan att behöva laga mat? Varje lektion är 50 minuter och man hinner inte laga mat på 50 minuter. Vad kan jag göra för att uppmuntra eleverna att lära sig spanska?

Lektion 2

Introduktion

Nästa lektion skulle vi försätta med samma kapitel och samma innehåll; men så blev inte.

Jag började med att skriva följande på whiteboarden: Banana Split (se bilaga)

Innehåll

Lektions innehåll handlar att lära sig de nya orden och verben om ingredienser och matlagning. Jag väljer att använda banana split recept med tanke på att det går att genomföra under en lektions timme och också att man inte behöver använda ett kök.

Syfte

Syftet är att eleverna skall vara aktiva i sin inlärning och att lektionen skall vara

underhållande och praktisk. Under tiden som eleverna lagar och förbereder banana split,

kommer dem att aktivt använda alla dessa ord som de har lärt sig på den tidigare och den

aktuella lektionen.

19

Mål

Befästa elevernas kunskap så att de kan använda alla dessa ord och verb samt meningar medvetna om vad det handlar om och när och hur de skall användas.

Metod

Jag har använt interaktiv, gestaltning och kateder metoderna. Först visade jag på skrivtavlan med hjälp av en projektor recepten från banana split, matlagningsverb och personliga pronomen. Alla dessa skrivna verb skulle böjas med dem pronomenen. Eleverna stirrade på tavlan medan jag förklarade på nytt verbböjning och vad verbböjningen hade för uppgift i en mening. Det tog inte så lång tid innan några specifika elever började stöna och röra sig utan att göra något. Då passade jag på att kalla på de eleverna och frågade om de kunde hjälpa mig att laga Banana Split. De tittade på mig med frågande ögon och sa du skojar väl; Nej svarade jag, vi skall tillsammans laga Banana Split. Och jag tog fram alla ingredienser för att laga den kända komponerade glassen. Och då började jag med att dela ut uppgifter till de specifika elever som skulle hjälpa mig, medan de andra eleverna arbetade med att skriva och repetera verben som de specifika eleverna som arbetade med mig använde, t.ex.

Pelar y cortar los plátanos por la mitad, a lo largo. (Se bilaga) Skala och skära bananerna i mitten och på längden

Återkoppling till målet

De visade genom sina handlingar att de förstod vad orden och verben inneburit. När varje elev kom för att hämta sin Banana Split skulle de säga minst fyra meningar med de använda verben. Och det gjorde de flesta elever på ett korrekt sätt och medvetna om ord och verb som de skulle använda.

Bedömning

Den tråkiga lektionen förvandlades till en aktiv lektion och eleverna arbetade och repeterade ord och meningarna utan att jag behöva påpeka. Det som var mycket positivt var att de elever som ofta var slöa och jobbiga, den här gången var de som arbetade mest genom att repetera högt ord och verb och bilda meningar samtidigt som de arbetade med händerna de momenten för att skapa Banana Split. Och de andra elevernas uppgift var att anteckna det som de specifika eleverna sa eller repeterade.

Uppföljning

Det är mycket viktigt att veta hur mycket eleverna kan innan man bygger vidare med nya

kunskaper. Därför är det bra att eleverna först kan göra en test av grammatiken och ordförråd

av de senaste lektionerna eller när det börjar en ny årskurs. På det sättet vet man hur mycket

eleverna kan, för att på effektivare sätt bygga vidare utveckla deras kunskap och skapa ny

kunskap.

20

Avslutning

Tänk hur lätt det skulle vara för eleverna att lära sig ett språk om de aktivt kunde använda alla dessa ord som de lär sig. Jag hade en trevlig stund och eleverna hade mycket roligt.

Papperstallrikarna med Banana split blev många men tiden räckte till och eleverna längtade att få sin egen tallrik. Till slut satt alla vi och åt glassen.

Naturligtvis kan man inte varje lektion syssla med matlagning men det finns andra metoder som kan hjälpa till att ha en aktiv och lärorik undervisning och där eleverna kan vara aktiva i sin inlärning t ex teater och gestaltning. Jag tänker i mitt framtida arbete som lärare försöka komma på så många metoder som möjligt för att skapa inlevelse rik undervisning och aktiv undervisning i spanska och andra ämnen

.

5.1.3 Didaktiska lektions planering åk 8

Bakgrund

Klassen består av 24 st elever i årskurs 8. Här finns elever som vill lära sig spanska språket, men det finns också några elever som inte vet varför dem läser spanska.

Under lärarens undervisning arbetar några tysta och några är fokuserade på sin mobiltelefon. Läraren verka inte längre bry sig.

Berättande metod

Jag väljer att introducera preteritum genom att berätta en spökhistoria. Jag anpassar klassrummet till scenen och med hjälp av svarta tyg täcker vissa specifika ställer, jag tänder några stearinljus innan eleverna kommer in. Klassrummets belysning är på. Nästan alla elever har kommit. Vi hälsar och dem sätter sig på sina platser. Några pratar än. Jag smyger för att släcka belysningen. Då upptäcker eleverna hur mörkt klasrummet är och att det finns några tända stearinljusen i klassrummet. Nu är dem tysta och i deras ansikten kan man se deras nyfikenhet. När allt verkar stämma med den miljön som jag önskade, börjar jag med en berättelse.

Idag träffade jag en vän som heter Maria. Hon berättade med darrande röst om, att hon hade upplevt något mycket underligt när hon kom hem till sin lägenhet igår kväll. Maria sa; - När jag skulle öppna dörren, hörde jag en flickaktig röst inifrån lägenheten. Jag blev mycket förvånad att kanske hade jag lämnat tv-apparaten på imorse, när jag gick till arbetet. Med dessa tankar öppnade jag dörren och till min förvåning fann jag en liten flicka klädd i en vit klänning som stod framför mig. Hon stirrade på mig och innan jag hann säga ett enda ord, försvann flickan. Jag gick till soffan för att lugna ned mig. Efter en stund tänkte jag att kanske var det tröttheten efter ett lång arbetetsdag som gjorde att jag fantiserade eller såg någon. Två timmar senare gick jag ner till källaren för att hämta en resväska då jag skulle resa bort imorgon. När jag tog ned resväskan från hyllan rasade ned ett gammalt fotoalbum och därifrån flera fotobilder som landade på golven. Jag böjde mig att för att plocka dem och i

26 Chavez,Terrazas Marleny, ur En positiv Händelse, 2011 27 Ibid.

21 samma stund föll en fotobild till som nästa direkt la sig i min hand. I fotobilden fanns flera människor en av dem var min far och vid hans högra sida stod flickan som jag hade sett i min lägenhet. Jag ryckte till i hela kroppen och jag blev varm och svettig om händerna. Utan att stänga dörren sprang jag mot husets ytterdörr för att komma ut. Jag ville inte gå tillbaka till min lägenhet igen.

Jag berättade och traumatiserade berättelsen med hjälp av både rösten och kroppen så eleverna kunde uppleva känslor och inlevelse. Och även väcka och förstärka deras koncentration i lyssnandet.

5.1.4 Didaktisk lektionsplanering åk 9

Kapitlen: El día de San Valentín (Alla hjärtans dag)

Med tanke på temat tar jag fram en hjärtformad kudde, röda rosor och pappersklippta pussmunnar, samt tecknade björnar som kramar varandra. Då, frågar jag, vad betyder alla dessa objekt? När får eller ger man bort dem? Och vilken eller vilka personer ger eller får?

Svaren kommer genast ”amore”, ”le amore”, ” quiero muy tu” och andra ord som närmar sig spanskan eller engelskan. Eleverna vet vad som symboliserar alla dessa objekt men dem vet inte vad det heter på spanska.

Gestaltande metod, textdramatisering

Jag läser texten högt och när jag gör det använder jag mitt ansiktsuttryck, röstintonation för att visa glädje eller sorg och också kroppslig mimik. Jag vill att eleverna ska anstränga sig att förstå texten innan de översätter den. Därefter delar jag ut texten från stycke till stycke till eleverna så de kan läsa meningarna högt. Jag vill se om de kan använda sig av alla kroppsuttryck, när de känner igen glädjens eller sorgens ord. Några höjer rösten när de kommer fram till dem meningar som visar glädje och sänker rösten för att visa sorgen. Nu frågar jag mig, har de förstått meningarna och orden eller imiterar de bara mig.

Interaktiv metod

Jag läser texten mening för mening på svenska och ber en enskild grupp översätta meningarna. Eleverna läser upp vad de har översatt. Grupparbetet är väsentligt när man skall lära sig ett nytt språk. Två eller flera elever översätter snabbare än en ensam elev. Det är lättare att rätta uttalet eller felaktig översättning till en hel grupp än bara till en ensam individ.

Förklarande metod, instruktion

Jag presenterar den grammatiska delen, eleverna kommer att behöva det till den kommande uppgiften, som t.ex., att själva skriva ett vykort och en dikt. Jag markerar på

28 Chávez T. Marleny, Ur didaktiska analys 2010 29 Almqvist &Wiksell Amigos tres 2003

22 overheaden de possessiva pronomen och de personligt böjda verben. Samtidigt skriver jag en spalt med pronomen och verb på skrivtavlan.

Dialoger som metod

Grammatiken är den svåraste delen när man lär sig ett språk. Därför skall man använda underhållande och roliga undervisningsmedel så långt som möjligt. T ex använder jag en serietecknad historia. Meningen med det är att träna på grammatik, ordkunskap och uttalen.

Eleverna kommer först att berätta vad de kan se på bilderna och sedan sätta i ordning bilderna, därefter berätta hela historien. För att berätta det bör eleverna använda verben i preteritum.

Exempel:

30

Jag delar ut hemmagjorda vykort med roliga romantiska bilder för att de skall skriva ett personligt vykort till någon som de gillar eller tycker om. Nu ska de använda alla ord som de har lärt sig. Orden som blir deras ord när de utrycker sina känslor, orden som inte bara är ord längre. Jag ser deras intresse för att hitta de rätta orden som kan beskriva känslorna vill man lära sig ett språk måste man också göra ordet till sitt eget och om förståelse

Förmedlande metod genom att läsa, berätta, lyssna och uppleva

När eleverna är klara med vykorten går dem fram fyra och fyra och läser upp sitt eget vykort. De andra lyssnar uppmärksamt för att sedan applådera. ”när vi lyssnar på vår vän styrs intresset av att vi vill förstå henne eller honom” (språkdidaktik s.114)

. Vissa elever kommer till mig för att kontrollera uttalet på spanska innan de läser högt för de andra eleverna.

30 Chávez, Terrazas Marleny Ur presentation i Estetiska dimensioner 2010

31 Tornberg, Ulrika kapitlet 7 Om minne och ordinlärning, ur Chávez, Terrazas Marleny: Didaktisk analys 2010

32 Ibid.

23 Jag tycker att för att visa mod för att våga uttala sig på ett främmande språk är det värt att ha tålamod och vänta på eleven, innan man börja rätta deras fel och hjälpa dem med deras tillkortakommanden i uttal och ordningsföljden på orden och grammatiken.

Exempel:

33

Vi fortsätter med textboken och nu skall eleverna lära sig mer känslosamma ord som de ska använda när de skriver sina egna dikter. Jag läser upp en dikt som finns i textboken och jag använder mig av kroppens språk för att visa diktens handling. Jag läser upp dikten igen och dem läser efter mig. De skall försöka förstå dikten utan att översätta. Eleverna arbetar två och två, och har några minuter på sig.

Men den här gången blir det svårt, de förstår inte sammanhangen med ord i dikten. De översätter dikten med hjälp av ordlistor och lexikon. Trots det förstår inte eleverna betydelsen av orden och innehållet i själva dikten. Då förstår jag att elevernas kunskaper i spanska är för begränsade för att försöka begripa ordens betydelse i dikten. Jag inser att det behövs mer information för att eleverna skall förstå dikten. Jag måste finna någon metod för att förklara diktens innehåll till nästa lektion.

förklarande metod genom sång och musik

Jag berättar för eleverna att idag skall de lyssna på en känd låt som har samma text som dikten men låten är på engelska som heter ”Fly me too the moon” och i spanska ”Vuela Conmigo Hasta La Luna”. Eleverna lyssnar och njuter av musiken.

33 Vykort skrivna av eleverna, El día de San Valentín, ur Chávez, Terrazas Marleny 2010

24 Exempel:

34

Nu läser eleverna dikten och förstår orden och innehållet. Att förstå både auditiv och skrivet material beskrevs länge som en avkodningsprocess (språkdidaktik: kapitel 6, s.97 läsa och lyssna)

5.1.5 Didaktiska lektionsplaneringen

Den kommande didaktiska planeringen är planerad till och för åk 7,8 och 9. Eleverna går i skolan där jag arbetar. Klassernas storlek är mindre om man jämför med klasserna där jag har vikarierat och praktiserat. Meningen med lektionsplaneringarna är att eleverna skall samarbeta för att skapa en gemensam aktivitet. Detta för att det spanska språket skall komma till användning. Aktiviteten som vi har kallat; Spanska afton. Till denna afton kommer eleverna att arbeta med olika projekt. Den spanska aftonen handlar om att under en kväll skall eleverna tillsammans med sina föräldrar prata spanska så mycket de kan. Föräldrarna kommer att få en

34 Ur Chávez, Terrazas Marleny Didaktiska analys 2010

35 Tornberg, Ulrika kapitlet, Ur Chávez, Terrazas Marleny Didaktiska analys 2010

25 skriftlig inbjudan (se bild) med kvällens program och underlag med spanska meningar som handlar om hur man beställer i en cafeteria

D

7 Bakgrund

I åk7 går 18 elever de arbetar men läroboken Amigos dos

och den här gången med kapitlet 6, En la cafeteria Tú y Yo (i cafeterian du och jag).

Innehåll

Det här kapitlet innehåller ord och meningar med frågor och svar som man brukar använda när man beställer i en kafeteria eller ett konditori.

Syfte

Syftet är att eleverna skall lära sig alla dessa meningar och ord som handlar om beställning och även servering.

Mål

Målet är att eleverna skall använda orden och meningarna när de arbetar i cafeterian som vi kommer att ha under den spanska aftonen. Och naturligtvis när de befinner sig i något spansk- talande land eller med personer son pratar spanska.

Metod

Funktionellt och interaktivt grupparbete med gestaltning och rollspels metoder.

Eleverna har gått genom kapitlets text och ordförråd samt den grammatiska delen i kapitlet.

Nu skall eleverna arbeta i grupper för att laga och förbereda alla tillbehör till cafeterian. En grupp skall baka, den andra skall handla och den tredje skall sälja. För att jag skall vara med i alla dessa handlingar tar jag med mig allt material som man behöver för att baka till den kommande lektionen.

Gestaltning och interaktions metoder

Lektionen börjar med att alla vi befinner oss i en affär där skall det köpas ingredienser och tillbehör för att baka och förbereda den spanska aftonen. Gruppen som skall sälja står bakom disken so just nu är en skolbänk med olika varor på. Gruppen som skall handla gör sin entré.

Den första köparen är ensam och sedan kommer tre köpare tillsammans. Alla vill köpa några ingredienser och tillbehör. Dialogen börjar på den här sätter:

Köparen – buenos días. (god morgon)

Säljarna – buenos días ¿qué desea? ( god morgon, vad är som ni vill ha?)

36 Almqvist &Wiksell Amigos dos 2003

26 Köparen – quiero comprar un kilo de harina 5 huevos y un litro de leche (jag vill köpa ett kilo vetemjöl, 5 ägg och en liter mjölk)

Säljarna – aquí tiene un kilo de harina 6 huevos y un litro de leche (här har du ett kilo vetemjöl 6 ägg och en liter mjölk)

Köparen – no, señor yo quiero solo 5 huevos (nej, jag vill bara 5 ägg) Säljarna – bueno, aquí tiene. (bra, här har du)

Nu kommer in tre elever för att handla.

Köparna – hola, buenas tardes.

Själjarna – buenas tardes, sí ¿Qué desean?

Köparna – ¿tienen platillos para torta y tazas de café y té?

Säljarna – sí tenemos ¿Cuántos quieren?

Köparna – yo quiero 10 tazas de café, él quiere 10 de té y ella quiere 20 platillos.

Köparna – todos nosotros pagamos juntos. ¿Cuánto es?

Säljarna – 50 Coronas o 5 Euros.

Köparna – bueno, aquí tiene.

Syftet med den här aktiviteten har varit att alla dessa ord och meningar som eleverna har lärt sig i det här kapitlet skulle komma till användning och också övas inför den spanska aftonen. För att samtalen inte skulle bli enformiga bytte eleverna roller. Detta gällde för alla elever inte bara till de bestämda grupperna som säljare och köpare.

Under tiden som eleverna samtalade observerade jag deras ordföröd, meningsbildningar och grammatiska delarna som verbböjningen, användning av rätt pronomen samt säkerhet i användning av siffrorna och uttalet. De flesta eleverna har ett bra uttal; men nästan alla begår samma fel när de skall uttala dubbla ll och J . Hänvisar vidare till observationsanalysen.

Under intervjun frågar eleverna mig om de kunde göra övningen pånytt och flera gånger inför den spanska aftonen. De vill känna sig säkra på alla ord och meningar, när det är dags att möta sina föräldrar och andra som skall handla hos dem. Och det gör de under en lektion till.

Didaktisk planering till åk 8 Bakgrund

I åk 8 finns 15 elever och de arbetar men läroboken Amigos tres i kapitlet 14, En la agencia de viajes

(Resebyrå)

Innehåll

Kapitlet innehåller ord och meningar som handlar om hur man beställer tåg och flygbiljetter per telefon och genom personligt besök. Och också vad heter de olika saker som man behöver för att resa (pass, väska, resväska, bagage m m). Också här finns olika resemål inom Spanien. Jag lägger till som komplement på resmål i detta kapitel andra spansktalande länder.

37 Saveska k. Monika, De la Monte, Anette och Lizana Horacio Amigos tres, 2010

27

Syfte

I det här kapitlet eleverna skall lära sig att beställa tåg- och flygbiljetter. Eleverna även skall lära sig att beställa via telefon och personligt. Utöver detta eleverna skall kunna placera på kartan var de olika spansktalande länder ligger. Och även vad som gör länderna kända.

Mål

Eleverna skall kunna utveckla det muntliga språket genom att beställa biljetter och göra en muntlig presentation på spanska. Och även veta i viss omfattning det karaktäristiska om de spansktalande ländernas situation och hur varje enskilt land fungerar. Detta ifall eleverna skulle vilja resa i sitt framtida liv ditt men också öka elevernas kunskap i geografi.

Metod

Eleverna skall träna det muntliga språket med hjälp av gestaltning och rollspel. De skall använda ett funktionellt språk genom interaktivt grupparbete. Det börjar med frågor som t.ex.

hur beställer man en biljett? Var skall jag vända mig? Hur skall jag förflytta mig inne i staden eller inom landet? Vad är karaktäristiskt för den staden eller landet som är mitt resmål? Vad kostar det att äta och bo där? Eleverna kommer att arbeta i par i för att söka information om den plats eller land som elever själva har valt som resmål. Eleverna får använda sig av olika informationsmedel för att göra klar uppgiften. När de är klara med sitt arbete kommer de att redovisa detta genom att gestalta som reseledare av reseprogram med hjälp av bild eller film och interaktivt genom att gestalta personal på en resebyrå. Där resebyråpersonaler och kunder ställer frågor och ger svar.

Undersökande, gestaltning och interaktions metoder

Exempel: en grupp introducerar landet Perú och dess mest kända turistmål. De introducerar

Perú med en bild från Machu Pikchu och visar var det ligger på världskartan och redovisar

även människornas levnadsstandard, livskvalitet och vanor.