Då analysarbetet startar redan under intervjun skrevs minnesanteckningar kring iakttagelser och observationer direkt efter samtalen (Dalen, 2015). Nästa steg i databearbetningen innebar att varje intervju transkriberades noggrant direkt efter intervjun då det kan ge en ökad möjlighet att återge vad informanterna faktiskt har uttalat (Dalen, 2015). Här har även pauser, skratt och upprepningar skrivits ut då dessa anses bidra till förståelsen i kontexten. Det störningsmoment som förekom i ett fall har inte skrivits ut. De transkriberade intervjuerna analyserades i en
40
tematisk analys vilken enligt exempelvis Bryman (2011) och Eriksson Barajas et al. (2013) är lämplig för kvalitativa studier.
För denna undersökning har en modell för tematisk innehållsanalys till största del använts i analysarbetet (Braun & Clarke, 2006). Modellen kan fungera väl i kvalitativa studier då den är flexibel och tydlig att följa i olika steg. Första steget innebär att läsa materialet noggrant flera gånger och på så vis lära känna det. Därefter letas efter meningsbärande enheter/ord i datamaterialet vilka samlas i grupper och kodas. Utifrån det kodade materialet letas sedan centrala mönster och teman som kan kopplas till studiens frågeställningar. Kodat material flyttas om och grupperas tills alla koder finns i en överensstämmande grupp. Ett första utkast till teman formas av dessa grupper vilka efter bearbetning senare namnges (Braun & Clarke 2006). Forskaren kan växla mellan de olika stegen under processen vilket gör modellen flexibel att använda. Nedan finns en bearbetad modell av tillvägagångssättet.
Arbetsmodell – tematisk innehållsanalys
Steg Beskrivning av arbetet
1. Lär känna materialet.
Läs materialet flera gånger. Transkribera. Vid behov - korrigera, läs igen.
2. Leta koder Leta meningsbärande ord och uttryck – koda dem. Systematisera koderna, t. ex. färgkoda dem.
3. Sök teman Leta övergripande teman att samla koderna i. Placera alla koder i teman.
4. Granska teman Studera om koderna passar i de givna teman som finns. Flytta runt koder.
5. Namnge teman Namnge teman – se helheten utifrån dessa. Bearbeta.
6. Skriv rapporten Kontrollera helheten -valda teman ska svara på forskningsfrågan. Skriv rapporten.
Tabell 1. Min bearbetning av tematisk innehållsanalys, (jfr Braun & Clarke, 2006, s. 87) Några övergripande teman som anses svara mot studiens syfte och frågeställningar har därefter beskrivits; Komplicerad process, Strategier och Erfarenheter.
41 Tillförlitlighet och pålitlighet
Kvalitativ metod kan ge fördjupad förståelse kring det studerade området. I denna studie söks skolledares olika perspektiv på området vilket gör den kvalitativa intervjun lämplig att använda. Det antal intervjuer som gjorts kan möjligen anses vara för få för att få en så hel bild som möjligt av forskningsområdet. Vad gäller antalet informanter har hänsyn tagits till att intervjua så många som behövs för att få svar på forskningsfrågorna och möjligheten att göra mer ingående tolkningar av dessa (Kvale & Brinkman, 2014). Fler intervjuer hade eventuellt försvårat ett mer djupgående analysarbete av intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2014). Urvalsgruppen har olika erfarenhet och kunskap samt relation till forskningsområdet vilket gör att flera perspektiv kan samlas in och avspeglas i resultatet. Semistrukturerad intervju ger möjlighet till ett flexibelt samtal utifrån öppna frågeställningar där skolledares reflektioner kring digitalisering och kunskapsbildning fokuseras snarare än forskarens agenda och frågor. I detta fall finns intresse för både vad informanterna säger och hur de säger något vilket gör inspelning av intervjuerna lämpligt (Bryman, 2011). Forskarens uppmärksamhet riktas mot det som sägs istället för att anteckna under samtalet. Bryman (2011) menar att inspelning kan förbättra vårt minne av samtalet och omedvetna tolkningar kan kontrolleras.
Då intervjuerna har spelats in har materialet kunnat läsas igenom och lyssnas på flertalet gånger vilket möjliggjort en noggrann analys av informanternas utsagor. Informanternas utsagor syns bland annat genom citat i resultatredovisningen vilket kan öka tillförlitligheten. I flera avseenden stämmer utsagorna överens med tidigare forskning i området vilket kan stärka tillförlitligheten. Det faktum att informanterna själva valt att delta i studien samt den anonymitet som råder talar för att de svarat uppriktigt på frågorna. Intervjuerna genomfördes enskilt med varje skolledare vilket gav god möjlighet för dem att inte påverkas av andras uppfattningar. Intervjuerna har genomförts utan att forskaren medvetet låtit personliga värderingar påverka utförande eller slutsats, i god tro (Bryman, 2011).
Kvalitativa studier strävar efter djup och inte bredd vilket gör kontexten, sammanhanget och situationen, betydelsefull. Det kan betyda att resultatet i denna studie kopplat till en annan kontext, situation eller tidpunkt kan se annorlunda ut (Bryman, 2011). Ett försök att ge fylliga beskrivningar (thick descriptions) av detaljer kan hjälpa läsaren att bedöma resultatens överförbarhet till annan miljö (Bryman, 2011). Tillvägagångssättet har beskrivits så noggrant som möjligt för att andra studier ska kunna genomföras på liknande sätt. Då kontexten för denna
42
studie är unik kan det dock vara svårt att uppnå samma resultat. Då studien karaktäriseras som fallstudie kan det vara svårt att generalisera utifrån uppkomna resultat då dessa i någon form är bundna till den kontext och det sammanhang där undersökningen utfördes. Den som tar del av resultatet kan eventuellt känna igen delar av detta resultat kopplat till en annan kontext. Möjligen kan det ge läsaren hjälp att urskilja mönster som annars inte syns (Fejes & Thornberg, 2015).
Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet av de kvalitativa intervjuer som genomförts. Utifrån bearbetning av datamaterialet har ett antal teman synliggjorts: Komplicerad process, Strategier och Erfarenheter. Dessa teman har underteman enligt beskrivningen nedan:
• Komplicerad process: Organisk, Yttre och inre påverkan och Flera delar • Strategier: Lokal plan, Teknik, Utbildning och Överlevnadsstrategier
• Erfarenheter: Vi talar om det (som inte fungerar), Vi kan det och Komma vidare
Komplicerad process
I detta tema finns beskrivningar av skolledarnas upplevelse av den mångfacetterade processen att genomföra digitalisering på skolan. Rektorerna beskriver i detta avsnitt ett genomförande som kan vara svårt att överskåda och följa på grund av att det innefattar flera delar och flera olika aktörer. I temat skildras ett förlopp som kan betraktas som levande och föränderligt samt vara utsatt för påverkan av olika slag. En bild av att flera olika processer sker på samma gång målas upp i rektorernas bild av genomförandet.
Organisk
Alla skolledarna beskriver att genomförandeprocessen uppfattas som svår att överblicka då den omfattar flera delar på olika nivåer och många inblandade aktörer. Själva implementeringen går inte att se tydligt från start till mål, menar en grupp rektorer. De beskriver att processen går i vågor och tar avstickare åt olika håll. En gemensam start utifrån centralt beslut och planering har enligt resultatet senare lett skolorna på olika vägar i olika hastighet. På en skola beskrivs
43
genomförandet ha pausat medan en annan skola har kommit långt. Där har aktörerna av eget intresse fördjupat sig i exempelvis mer avancerat användande av digitala verktyg i verksamheten.
Då genomförandet består av olika delar, som beslut, plan, utbildning och teknik, på olika nivåer, som huvudmanna-, enhets, skolledar- och personalnivå, kan det enligt skolledarna vara svårt att få en helhetsbild av processen. Alla rektorer berättar att det finns ett centralt beslut och en plan från huvudmannen hur digitaliseringen förväntas ske på de lokala skolenheterna. I planen ingår att digitalisering är ett fokusområde för kommunens skolor, med enheternas egna planeringar och utvärderingar för arbetet. I planen ingår även att digitalisering ingår i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) med utvärderingar och analys. Vidare finns på central nivå beslut kring vilka digitala verktyg som ska användas av elever i förskoleklass till årskurs sex samt vilka digitala styrsystem som förväntas användas för rapportering och dokumentation. Exempelvis ska en särskild lärplattform finnas tillgänglig för elev, lärare och vårdnadshavare.
Flera skolledarna lyfter det faktum att många inblandade på flera olika nivåer gör det svårt att följa och följa upp processen i arbetet med genomförandet. Inblandade beskrivs exempelvis vara kommunledning och utbildningsförvaltning, kommunens alla skolor, skolledare, personal och elever. Dessutom finns stödresurser och externa resurser kopplade till teknik och utbildning. Utifrån detta spektrum av deltagare i samma genomförande pekar några skolledare på svårigheter som rör kommunikation, organisation och skolenheters olikheter. Ytterligare utmaningar vad gäller deltagare i implementeringen kan vara att kommunen består av olika stora skolor där personal och elever varierar i antal. Organisationerna ser olika ut för stadsskolor och landsbygdsskolor och skolledare har därmed varierade förutsättningar att organisera, leda och följa upp implementeringen.
Det här är en enhet men det är tre verksamheter … och om det är tre verksamheter så kan man inte undgå att prata om skolkulturer trots att det är på samma ställe … samma geografiska område och väldigt nära varandra. Det är bara 8 - 9 km emellan skolorna … så har vi tre olika kulturer … väldigt olika vill jag understryka. (R5)
En skolledare ger här exempel på både organisatoriska svårigheter och utmaningar kopplade till olika skolkulturers motivation till förändringsarbete. Citatet lyfter fram de organisatoriska svårigheter att genomföra gemensam utbildning som finns då verksamheten består av tre olika
44
stora enheter, med olika inriktning. Två av enheterna består av förskoleklass till och med årskurs tre och en enhet består av förskoleklass till och med årskurs sex. Det geografiska avståndet mellan enheterna gör det svårt att organisera gemensamma tillfällen till utbildning. Rektorn förklarar också att de olika skolkulturernas motivation varierar vilket kan bero på att personal är olika intresserade och har olika förkunskaper. På den större av enheterna finns ett intresse av digitaliseringen, beskriver rektorn, och kollegorna är vana att dela med sig av sina kunskaper. En av de andra enheterna är liten med få pedagoger. Här är intresset av digitaliseringen mindre, enligt skolledaren, och skolkulturen upplevs svår att motivera till förändring.
Olika startlägen och förutsättningar vad gäller skolors och medarbetares förkunskaper och intresse för digitaliseringen kan ge varierade utvecklingsförlopp beskriver majoriteten av rektorerna. En samstämmig bild ges av att en intresserad skolledare med goda kunskaper om digitalt arbete ger ett gott startläge för en skola jämfört med en skola där skolledaren har mindre kunskap och intresse av området. Förhållandet kan också gälla då intresserad personal har goda kunskaper och intresse för området menar en av rektorerna.
Sen är ju jag ganska duktig … för jag har ju bara jobbat digitalt nu … sen jag började som rektor, jag har ju inte varit lärare… så för mig var ju det så enkelt så där kan jag lätt förklara för en lärare och det tror jag är bra. För en del kanske det är provocerande ... det vet man inte heller… det kan vara både och. (R4)
Rektorn talar om sin egen kunskap inom digitalisering och hur den kan komma till nytta i verksamheten, inspirera och vara ett stöd, samtidigt som den kan vara ett hinder då personal kan känna sig stressade av den. Vidare kan skolledaren känna frustration då personal inte känner att digitalisering är lika ”enkelt” och givande som ledaren gör.
Större delen av de intervjuade rektorerna lyfter betydelsen av skolornas startläge inför förändringsarbetet, exempelvis pedagogernas intresse för det nya. En av de intervjuade betonar detta och lyfter också skolornas olika organisatoriska förutsättningar att hantera förändringen. Det kan handla om skolans placering och närhet till andra skolor. Ett återkommande tema i flera av skolledarnas beskrivningar handlar om var den egna skolan befinner sig i processen att digitalisera jämfört med andra skolor i kommunen och jämfört med den centrala planen. Då genomförandet upplevs gå olika fort i olika skolor kan frågor om likvärdighet ställas menar ett
45
par rektorer. De lyfter frågan om elever får samma kunskaper då pedagoger kan olika mycket. Någon rektor ifrågasätter också personalens möjlighet att få likvärdiga kunskaper om skolledarna har olika intresse av det.
Rektorernas samlade bild av förloppetbeskrivs i detta avsnitt med begreppet organisk process i betydelsen levande process med ett nära inre sammanhang mellan olika inblandade delar, nivåer, uppgifter och personer. Den samlade bilden visar också ett genomförande som kan vara svårt att överskåda då det av flera rektorer beskrivs stanna av ibland och ta nya riktningar i andra perioder. Trots att huvudmannen presenterat en plan med gemensam start och utbildning samt punktinsatser gällande teknik beskriver flera av rektorerna processen på olika vis. Några skolledare talar om att genomförandet till en början var gemensamt för att sedan ta annan form medan någon rektor beskriver ett mer individuellt arbete på skolan redan från början.
Ett par av de intervjuade talar om att dessa variationer kan leda till att skolor och personal kommit olika långt i sitt lärande och användande av digitalisering. En av rektorerna ger exempel på att det i områdesmöten kan upplevas att skolor i samma område har kommit olika långt och att användandet varierar mycket. En stor del av skolledarna har inte kunskap om hur det går för andra skolor i området. Flera exempel på en levande process ges där majoriteten av skolledarna talar om att till synes slumpmässiga faktorer påverkat implementeringen i någon riktning.
Yttre och inre påverkan
I resultatet lyfts exempel på olika typer av påverkan som kan ha betydelse i genomförandet enligt skolledarnas berättelser. Yttre påverkansfaktorer kan exempelvis vara de beslut som fattats på regeringsnivå och huvudmannanivå kring implementering av digitalisering. Skolor i kommunen har i uppgift att förhålla sig till dessa och genomföra det som beslutats. Mer konkret, berättar en skolledare, kan denna yttre påverkan innehålla krav på utbildning och val av teknik utifrån beslutandeperspektiv. Yttre påverkan beskrivs också komma ifrån de impulser och initiativ skolledare och personal kan influeras av i exempelvis massmedia eller samhällstrender. Det kan innebära att ny kunskap kommer den vägen och kan påverka organisationen och arbetet med implementeringen på nya sätt. En skolledare talar om att samhället och näringslivet kan vara yttre påverkansfaktorer då de har förväntningar och krav på skolans arbete med digitalisering.
46
Vi vet ju inte ens vad vi utbildar för … så det kommer ju mycket som egentligen ”stör” lite och jag menar att man kanske inte utvecklas om man inte blir lite störd så det är väl bra att det kommer utifrån. Det kommer ju krav och input från näringslivet, ”Vad är det ni utbildar för i skolan… vilka kunskaper prioriteras…?” (R4)
Rektorn menar att impulser och krav från exempelvis näringslivet innebär nya processer för att samverka och utveckla kunskap. Här talas även ur en positiv synvinkel om att bli ”störd” på olika sätt och att det kan främja utveckling då pedagoger tvingas tänka nytt. Vidare talar skolledaren om osäkerheten vad gäller vilka kunskaper elever behöver i framtiden. Osäkerheten kan göra det svårare att veta hur vi ska välja exempelvis digitala verktyg och läromedel. Inre påverkan kan vara då medarbetare med stort intresse för digitalisering inspirerar kollegor att lära mer berättar ett par rektorer. Det kan exempelvis handla om användandet av digitala läromedel eller ett särskilt sätt att använda iPad i undervisningen förklarar en av de intervjuade rektorerna. Det kan leda till att skolor väljer att organisera på nya sätt för att sprida den nya kunskapen, exempelvis genom regelbundna kollegiala träffar i detta syfte.
Flera delar
Avsnittet tar upp skolledarnas beskrivningar av att flera olika processer pågår samtidigt i förändringsarbetet. Dessa ses både utifrån individnivå, skolnivå och organisationsnivå. Det handlar både om initial utbildning och lärande och senare ett användande av kunskaperna. En gemensam bild rektorerna har är att förändringar sker på flera olika nivåer på samma gång vilket upplevs bidra till att hela processen blir svår att överblicka. Dessa förändringar innebär exempelvis utbildning på olika nivåer och i olika steg för skolledare, personal och elever. En rektor talar om att digitaliseringen kräver lärande i flera processer och nivåer även för eleverna.
Det är på olika nivåer … att man kan ju sitta och läsa på olika nivåer och så flytta dem från nivå ett till nivå två, så tänker jag mig digitalisering också. […] För jag tänker såhär om jag blickar mot svenskan… så tror vi att alla elever kan det här digitala … man säger… det finns ju i vardagen och det är ju helt olika. (R5)
Skolledaren pekar här på ett behov av att utbildning ges på olika nivåer för elever också. Kanske tänker vi mest på utbildning för pedagogerna och skolan, menar rektorn. Det är lätt att tro att eleverna redan har digital kunskap bara genom att vara unga i en digital värld förklarar samma
47
skolledare. Brister i tid och resurser samt organisatoriska svårigheter kan vara utmaningar här. Liknande resonemang kan appliceras på personalens utbildning och lärande. Olika startlägen, förkunskaper samt intresse av det nya har inte nämnvärt tagits hänsyn till i den centrala planeringen berättar ett par rektorer. Större delen av skolledarna pekar också på att inte bara medarbetarna utan också skolorna förväntas lära sig hantera det nya på ett övergripande plan liksom organisationen i kommunen.
I sammanhanget med flera processer tas likvärdighet för skolor i tätort och på landsbygd upp. En rektor beskriver utmaningen att strukturera interna utbildningstillfällen då verksamheten finns på landsbygden och består av flera enheter. Organisatoriska och schematiska hinder försvårar. Rektorn menar att det kan vara enklare att organisera lärtillfällen i tätorten då skolan inte är uppdelad på flera platser. Andra rektorer beskriver också utmaningar vad gäller att strukturera utbildningstillfällen för medarbetare utifrån kunskapsnivå och progression.
Alla skolledare talar om de många krav att utveckla ny kunskap och att förnya som skolan står inför idag. Det kan bli en trängsel i utvecklingsområden. Förutom digitalisering pågår förändringsarbete på flera andra områden samtidigt menar rektorerna. Genomförandet blir inte alltid som avsett förklarar en rektor. En svårighet kan vara att hitta vägar att samordna arbeten, överskåda processer och balansera krav.
Ja trängsel … det kan det bli om inte några av de här gifter sig med varandra … så att när vi jobbar med en sak så prickar vi in de andra grejerna för att då plötsligt kanske du börjar hamna i att … ah men vänta lite … det är de här tre grejerna vi gör… det är visst det vi gör… och det är det enda man behöver kunna. Jag tycker man pratar alldeles för lite om det alltså… vad sjutton man använder grejerna till. (R1)
Rektorn talar om vikten av att kunna använda kunskaper i fler områden och på flera sätt. Det nya lärandet kanske går in i något annat lärande och kan fördjupa det förklarar skolledaren. Vidare lyfts känslan av att utvecklingsområden fylls på hela tiden utan att huvudman, skolledare och personal för diskussioner om vad det ska användas till.
Sammanfattning
Det framstår relativt tydligt att skolledarnas berättelser beskriver en levande och organisk process där utveckling sker i olika steg och med olika takt beroende på olika skolors och
48
aktörers förkunskaper och beredskap att förändra. Möjligen går det att tolka skolledarnas berättelser som att implementeringsprocessen inte är anpassad till de olika skolornas förutsättningar. Kanske upplevs att central beslutsnivå inte har tillräcklig kunskap om de lokala praktiker där genomförandet sker. Gemensam utbildning och samma genomförandetakt kanske inte fungerar för skolenheter med olika förutsättningar och förkunskaper. Den påverkan som sker under processen, ibland slumpmässig och ibland strukturerad, spelar roll för hur det går. I någon skola finns exempelvis lärare som inspireras av ett digitalt skolmaterial de läst om på internet vilket de sprider på sin skola. Resultatet kan bli att förändringen i den skolan tar en annan form än grannskolan. Bristande kommunikationskanaler och samarbetsformer kan göra att skolorna arbetar ”ostört” och hamnar på olika utvecklingssteg. De olika processer som görs i förändringsarbetet innebär också utmaningar. Personal och elever ska få utbildning. Skolor förväntas ändra sin organisation och matcha den mot den nya kunskapen, så att den kan användas som det är tänkt. I en kommun med ett flertal skolor och pedagoger kan olika hinder försvåra den process som till en början ser ut att vara tydlig och stegvis.