Metod
Följande avsnitt redogör för studiens tillvägagångssätt. Metodval presenteras och motiveras inledningsvis. Vidare beskrivs urvalsgrupp och genomförande av undersökningen tillsammans med metod för databearbetning. Slutligen tas studiens tillförlitlighet och pålitlighet upp samt de forskningsetiska principer undersökningen tagit hänsyn till.
Metodval
Studien utförs i form av en fallstudie. Fallstudien är lämplig att använda när forskaren avser att undersöka förhållanden eller fenomen i en viss omgivning. Genom en mer detaljerad studie av denna omgivning utifrån syftet för undersökningen kan värdefull information fås (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Cristoffersen och Johannessen (2015) beskriver fallstudien som studiet av det specifika inom ett fåtal enheter. Det kan vara exempelvis ett program, t ex digitalisering, en åtgärd eller ett sammansatt system. De källor som används i en fallstudie är tids- och platsberoende (Christoffersen & Johannessen, 2015). Det innebär att studien gäller för de omständigheter där den undersöks och utifrån de specifika förutsättningar som finns där. Då denna studie har karaktären av en fallstudie är idén att få syn på kunskap kring frågeställningarna utifrån kontexten, skolorna och de sammanhang som råder.
Den forskningsmetod som används ska hänga ihop med de frågeställningar studien ämnar söka svar på. Bryman (2011) menar att det som studeras styr vilken metod som kan användas då vissa metoder passar bättre för en del områden än andra. Individer uppfattar ibland verkligheten
37
på olika vis vilket gör att forskningsintervjun kan synliggöra flera perspektiv kring det fenomen som undersöks och skapa ökad förståelse för detta (Kvale & Brinkman, 2014). Då studiens intresse ligger i att undersöka skolledares erfarenheter av genomförandet av digitalisering i skolan och kunskapsbildning kring detta har metoden kvalitativa forskningsintervjuer använts. Intervjun möjliggör ett flexibelt och djupt samtal kring undersökningens frågeområden där informantens ståndpunkter och erfarenheter fokuseras (Bryman 2011).
Semistrukturerade intervjuer har använts vilket innebär att forskaren sammanställer en intervjuguide med teman och frågor av mer öppen karaktär kring det som ska beröras (Bryman 2011; Dalen 2015). Under samtalet bör forskaren lägga vikt vid att visa intresse och lyssna aktivt för att skapa ett förtroendefullt samtal (Dalen, 2015). Processen är flexibel och lyhördhet kring hur informanterna uppfattar och tolkar frågor samt vad de upplever är viktigt. Det kan därför innebära att frågornas ordning kan komma att ändras och nya frågeställningar kan komma till beroende på hur samtalet utvecklas. Intervjuerna är unika och kopplade till kontexten vilket innebär att förståelsen av dem också är kopplad till situationen och sammanhanget då de ägde rum. Hultman (2001) talar om kontextuella intervjuer i betydelsen av ett samtal mellan personer med intresse av samma område men med olika erfarenheter av detta. I samtalet har inte enbart orden betydelse utan också sammanhanget och det som händer mellan parterna i intervjun. Då dessa händelser tas med i utskrifter kan värdefull information fås då samtalet ”spelas upp” igen. Denna modell för samtal kan ge möjligheter till gemensamma upptäckter och detta kan i sin tur ge uppslag till teoretiska fynd (Hultman, 2001).
Urval och avgränsningar
Urvalet av informanter baseras på ett målinriktat urval. Då urvalet av informanter bör vara relevant för det aktuella forskningsområdet har ett strategiskt urval gjorts (Bryman, 2011). Eftersom forskningsområdet har ett skolledarperspektiv föll det sig naturligt att bjuda in rektorer att delta i studien. Rektorerna är skolledare i kommunala grundskolor med årskurserna förskoleklass till och med årskurs sex (f-6). Ett slags snöbollsurval gjordes där ett antal skolledare relevanta för sökningens tema först tillfrågades om att delta i studien för att sedan hjälpa till i kontakten med andra informanter (Bryman, 2011; Dalen 2015). Avgränsning har gjorts vad gäller skolorna på så sätt att f-6 skolor valts. En anledning till detta är antagandet att elever i de lägre åldrarna troligtvis är mer ovana att arbeta med digitala verktyg än elever i högstadiet, där datorer funnits som arbetsredskap en tid. Ifall skolorna har kommit långt med
38
genomförandet av digitaliseringen eller precis startat var inte av betydelse då deras skilda upplevelser och resonemang anses kunna ge olika perspektiv kring processen.
Då det finns en begränsad mängd skolledare i årskurserna förskoleklass till årskurs sex i kommunen påverkas eventuellt möjligheten till olika perspektiv i utsagorna med tanke på informanternas erfarenhet, ålder, kunskap i området och vilken typ av skola de arbetar på. Då skolledare deltagit från fem skolverksamheter representeras dock en relativt stor del av kommunala skolor organiserade i förskoleklass till årskurs sex. Det kan möjligen ge en relevant bild av forskningsområdet just nu. Det finns cirka 40 kommunala grundskolor i kommunen och fem fristående skolor. Varje grundskola har även förskoleklass för sexåringar. Inga friskolor är representerade i detta fall. Studien avgränsades till att omfatta en medelstor kommun i södra Sverige. I den finns ungefär 95 000 invånare i kommunen och 66 000 invånare i tätorten. Inledningsvis kontaktades tre skolledare jag tidigare haft en yrkesmässig relation till vid något tillfälle med förfrågan om att delta i studien. Dessa hjälpte sedan till i kontakten med andra skolledare. Två av dessa tackade ja till att delta vilket innebär att fem intervjuer har gjorts totalt. Det bortfall som kan nämnas är en rektor som tackade nej på grund av att hen var osäker på sin kunskap i området digitalisering. Detta kan anses ha påverkat resultatet då de rektorer som tackat ja till att delta möjligen är intresserade av ämnet eller anser sig har större kunskap om detta.
Urvalsgrupp
Fem skolledare deltog i studien. Deras respektive skolor varierar i storlek och organisation. Informanterna kallas hädanefter för R1 (rektor 1), R2 (rektor 2), R3 (rektor 3), R4 (rektor 4) och R5 (rektor 5). Rektorernas erfarenhet som skolledare varierar liksom deras tid på den aktuella skolan. Vidare har de enligt egen utsago olika kunskap och erfarenhet av att använda digitala verktyg i arbetet. Dessa olika förutsättningar skulle kunna ge en bredare och mer nyanserad bild av forskningsområdet och också belysa olika infallsvinklar. En kort beskrivning av kontexten runt skolledarna och deras roll i skolan följer här. Två skolor finns i centrum av staden. Dessa skolor har mellan 300 - 400 elever och är organiserade i förskola till och med årskurs sex. Båda skolorna har stor socioekonomisk spridning. På en skola består mer än 90 % av elevunderlaget av elever med annat modersmål än svenska, medan motsvarande andel är ca 50% på den andra skolan i centrum. Två skolor finns i utkanten av staden med ungefär 400 - 500 elever, även dessa organiserade från förskoleklass till årskurs sex. Dessa skolor utgör ett
39
socioekonomiskt starkt område och andelen elever med annat modersmål än svenska är låg. Den femte skolan ligger ett par mil utanför centrum, uppdelad i tre enheter på olika orter. I två av dessa utgörs organisationen av förskoleklass till årskurs tre, medan det på den tredje enheten finns förskoleklass till och med årskurs sex. Här finns relativt låg socioekonomisk spridning och mycket få flerspråkiga elever.
Genomförande
Via mejlkontakt bokades tid för intervjuer utifrån rektorernas möjlighet att träffas. I samband med första kontakten fick skolledarna ett missivbrev med information om studiens syfte och upplägg, den anonymitet som råder samt möjligheten att avbryta deltagandet när som helst. Detta anses ha uppfyllt krav på informerat samtycke och konfidentialitet (Kvale & Brinkmann, 2014). När tid för intervjun bokats skickades också en intervjuguide till rektorerna (se bilaga 1). En viktig del av förarbetet innebär att forskaren tematiserar och klargör temat som ska undersökas (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuguiden utformades utifrån ett antal teman med frågeställningar relevanta för forskningsområdet. Intervjuerna genomfördes på rektorernas skolor, på en plats de själva valde, under fem dagar i maj och juni 2020. Varje intervju tog mellan 50 - 60 minuter. Skolledarna informerades om att intervjuerna skulle spelas in med mobiltelefon. Samtliga rektorer godkände detta. Att spela in intervjun gav möjlighet till ett mer aktivt lyssnande och deltagande i samtalet. Möjlighet fanns att ställa relevanta följdfrågor, fånga upp intressanta synpunkter och gå tillbaka till något särskilt intressant vilket ökade interagerandet (Bryman, 2011). Vid ett tillfälle fanns ett störningsmoment då personer kom in i rummet vilket gjorde att delar av samtalet fick upprepas. I övrigt förekom inga störningsmoment utan samtalen präglades av lugn och ro med fokus på mötet.