Vi använde oss av “mixed methods” där kvantitativa och kvalitativa tillvägagångssätt användes parallellt (Creswell, 2009). Det kvantitativa förfarandet bestod av statistik från de slutna frågorna där svaren redovisades genom diagram. I vår analys placerades relevanta diagram in under de övergripande rubrikerna som bestod av undersökningens frågeställningar. Relevanta data från diagrammen lyfts fram i berättande text och redovisas i procent.
Det kvalitativa förfarandet i denna undersökning började med att svaren från
frisvarsfrågorna först lästes igenom. Därefter organiserades, strukturerades och tolkades svaren från dessa frågor (Backman, 2016). Detta gjordes genom att mönster och
samband söktes mellan respondenternas svar för att se likheter och skillnader (Creswell, 2009). Övergripande teman skapades på detta sätt där liknande svar kategoriserades in. Dessa teman redovisas under rubrikerna i resultatdelen som består av undersökningens frågeställningar. Vi har även valt ut representativa citat från respondenternas svar som redovisas i resultatdelen.
23
Resultat
Under denna rubrik presenteras resultatet som har kommit fram utifrån analysen av enkätundersökningen. Resultatet presenteras under rubriker som utgår från
undersökningens frågeställningar som är: Hur arbetar pedagoger med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling? Hur upplever pedagoger att det språkutvecklande arbetet främjas med hjälp av digitala verktyg? Hur ser pedagoger på behov av
kompetensutveckling och hur det ska struktureras inom området digitalisering och språkutveckling? Vi använder oss av pedagoger som ett samlingsnamn för både förskollärare och pedagoger som arbetar inom förskolan.
Resultat från både frisvarsfrågorna och de slutna frågorna redovisas för att synliggöra respondenternas svar. Därunder presenteras underrubriker i form av övergripande teman skapade från frisvarsfrågorna där citat representativa för respondenternas svar används för att lyfta fram resultatet.
Pedagogers arbete med digitala verktyg i ett språkutvecklande syfte
Resultatet från fråga ett visar att merparten av respondenterna, 83,5 %, använder digitala verktyg på ett språkutvecklande sätt, vilket innebär att 16,5 % av
respondenterna inte använder digitala verktyg i ett språkutvecklande syfte (se figur 1).
Figur 1. Om respondenterna använder digitala verktyg i språkutvecklande syften.
24
Hur ofta respondenterna använde digitala verktyg per vecka varierade. Resultatet visar att alla respondenter uppger att de använder digitala verktyg minst en till två gånger i veckan. Vanligast var dock att de använde sig av digitala verktyg tre till fyra gånger i veckan (se figur 2).
Figur 2. Hur ofta respondenterna använder sig av digitala verktyg i förskolan.
Resultatet visar att det vanligaste förekommande digitala verktyget som användes på respondenternas förskolor var lärplatta och projektor, följt av dator, robotar och kamera (se figur 3).
25
Figur 3. Digitala verktyg som respondenterna använder i språkutvecklande undervisning. Det är vanligast att respondenterna använder de digitala verktygen i planerade aktiviteter och inomhus, därefter följer spontana aktiviteter (se figur 4).
Figur 4. På vilket sätt respondenterna använder digitala verktyg i undervisning.
Hur pedagogerna främjar barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg
Resultatet av frisvarsfrågorna gällande hur respondenterna beskrev hur de kan främja barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg gav upphov till tre övergripande teman som representerar den största delen av respondenterna; applikationer som språkutvecklande metod, digitala böcker som språkutvecklande metod samt övriga digitala verktyg som främjar barns språkutveckling.
Applikationer som språkutvecklande metod
Det som framkom som mest centralt i respondenternas svar för hur man med hjälp av digitala verktyg kan främja barns språkutveckling var arbete med olika applikationer. En respondent uttryckte sig så här:
...digitala verktyg är ju något som de flesta barn är bekanta med och för de flesta något roligt och i och med det så kan man använda sig av olika pedagogiska appar som stimulerar barnens språkutveckling.
26
Respondenterna uppgav att applikationerna kan användas på många olika sätt. Främst nämndes hur det var applikationerna i sig som var språkutvecklande, som till exempel uppmuntrade barnen att härma ljud eller koppla ord till bilder. Många nämnde också applikationer i syfte att göra egna sagor och berättelser, leta information eller se filmer. Några nämnde även pedagogens förhållningssätt som viktigt när barn använder
applikationer, att pedagogen ska vara närvarande och ställa frågor när barnen använder applikationer. Tre respondenter uttryckte sig så här:
...med hjälp av film och foto kan vi få igång samtal, olika appar kan uppmuntra till språkljudande.
...låta barnen lyssna på sagor, kolla på filmer som vi sedan samtalar om. Appar där barnen hör ord som de sedan ska koppla till bilder. Osv.
...vara en aktiv pedagog och finnas där som stöd samt vara en medupptäckande pedagog. Ställa frågor, bekräfta begrepp eller förklara begrepp. Är det tex film brukar jag
återupprepa vissa ord som sägs och ställa frågor kring det till barnen.
Digitala böcker som språkutvecklande metod
Många respondenter uppgav att digitala verktyg kan användas för att lyssna på böcker. Exempelvis nämndes sådana applikationer som har en digital bokhylla med inlästa böcker som barnen kan använda. En respondent nämnde hur böckerna också kan projiceras på storbild så fler barn kan ta del av dem samtidigt. En annan fördel som nämns med digitala böcker är att de enkelt kan hittas på olika språk. En respondent svarade så här:
...en digital boktjänst som gör att det går att variera läsningen mer. Till exempel går böckerna att projicera för en annan upplevelse och delaktighet kring bild och text. Dessutom finns det böcker på andra språk som appen kan läsa.
Övriga digitala verktyg som främjar barns språkutveckling
Några av respondenterna uppgav att projektorn främjar barns språkutveckling genom att den används till digital högläsning, sång- och rörelselekar, samt läs- och skrivövningar. En respondent uttryckte sig så här:
...t.ex. genom att använda projektorn för sagor och sång- och rörelselekar där barn har roligt tillsammans.
27
Vissa respondenter belyste att man med hjälp av robotar kan träna bokstäver eller prata om bilder med för att utveckla barns språk. Några nämnde även hur användandet av kamera eller lärplattans kamera kan hjälpa barns språkutveckling genom att pedagoger pratar med barnen om bilderna barnen tagit.
Vilka typer av språkstimulerande aktiviteter som genomfördes på respondenternas förskolor
För att kunna undersöka vårt antagande om digitala verktyg har blivit en etablerad del i den språkutvecklande undervisningen blir resultatet gällande vilka språkstimulerande aktiviteter som genomfördes på respondenternas förskolor intressanta i denna
undersökning, för att se om respondenterna anger digitala verktyg som en
språkstimulerande aktivitet eller inte. Svaren från denna fråga är även intressanta för att kunna analysera respondenternas arbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Nedan görs en redogörelse för dessa svar. Flera övergripande teman skapades i analysen av respondenternas svar i form av, språklekar, sång och musik för barns
språkutveckling, bokläsning/boksamtal för barns språkutveckling, digitala verktyg som språkutvecklande, medveten dialog och kommunikation med barnen och slutligen användande av bildstöd/TAKK.
Språklekar, sång och musik för barns språkutveckling
Många av respondenterna angav vikten av att arbeta med språklekar som rim, ramsor, och munmotoriska övningar. Två respondenter uttryckte sig så här:
...rim och ramsor, lek med ord och ljud, blåsa/suga. ...rim och ramsor, återberätta, sång, teater, m.m. Bokläsning/boksamtal för barns språkutveckling
Högläsning var en viktig del för många respondenter och där nämndes också vikten av samtal kring det lästa. En respondent uttryckte sig så här:
...mycket sagor vanliga och flano. Vi använder också språkpåsar och pratar mycket med barnen spontant vilket skapar utmanande dialoger.
28
Digitala verktyg som språkutvecklande
Ett av de övergripande temana var digitala verktyg som respondenterna angav som en del i det språkutvecklande arbetet. I huvudsak nämndes arbete med olika applikationer av respondenterna. En respondent uttryckte sig så här:
...språksamling, språkappar, m.m.
Medveten dialog och kommunikation med barnen
Många respondenter betonade vikten av medveten kommunikation med barnen under aktiviteter i förskolans vardag. En respondent uttryckte sig så här:
...vi i arbetslaget arbetar medvetet med att samtalet ska vara rikt. Fler ord och uttryck erbjuds och varje samtal är ett värdefullt möte. Möten sker i varje stund och medvetet bruk av dessa ögonblick gör stor skillnad. Kan du dessa ord får du synonymer och motsatser som gör dig tydligare.
Bildstöd/TAKK
Även vikten av bildstöd eller TAKK nämndes av flera respondenter som del av det språkutvecklande arbetet med barnen. En respondent uttryckte sig så här:
...vi använder bildstöd, sjunger, tecknar och framförallt pratar med barnen samt ställer utmanande frågor.
Vad respondenterna ansåg som viktigt vid arbete med barns språkutveckling
Även vad respondenterna ansåg vara viktigt när de arbetade med barns språkutveckling blir relevant i analysen av respondenternas språkutvecklande arbete med digitala verktyg utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt om de digitala verktygen kan anses vara etablerade hos respondenterna för användande i ett språkutvecklande syfte. Nedan ges en kort presentation gällande vad respondenterna ansåg vara viktigt när de arbetade med barns språkutveckling. Det framkom tre övergripande teman när vi analyserade den kvalitativa datan som var gemensamma för den största delen av respondenterna; olika former av kommunikation för att främja barns språkutveckling, pedagogers bemötande och förhållningssätt är betydande för barns språkutveckling samt undervisningstillfällen – högläsning är betydelsefullt för barns språkutveckling. Mycket
29
få, endast tre respondenter, nämnde under frågan om vad som är viktigt när man arbetar med barns språkutveckling rent generellt de möjligheter som fanns med digitala
verktyg.
Olika former av kommunikation för att främja barns språkutveckling
Många respondenter ansåg att det viktigaste i arbetet med barns språkutveckling var kommunikation i olika former med barnen. Respondenterna uppgav att kommunikation exempelvis inbegrep att hjälpa barnen att sätta ord på det dom gör, ställa frågor och bjuda in till samtal samt ha ett tydligt kroppsspråk. En respondent uttryckte sig så här:
...att använda olika begrepp och benämna olika saker vi gör i alla aktiviteter i förskolan, mycket sång och sagoläsning, använda konkret material i olika samlingar.
Pedagogers bemötande och förhållningssätt är betydande för barns språkutveckling
Respondenterna ansåg att sociala sammanhang var betydelsefulla, dock betonar
respondenterna hur kvalitén på det sociala umgänget barn möter har betydelse för deras språkutveckling. Centralt i respondenternas svar var att förhållningssättet hade stor betydelse för barns språkutveckling, att vara närvarande, engagerad, medveten och lyhörd var återkommande svar på egenskaper som ansågs viktiga. En respondent uttryckte sig så här:
...att vara närvarande, lyssna in alla de 100 språken.
Undervisningstillfällen - högläsning är betydelsefullt för barns språkutveckling
Flera respondenter lyfte vikten av olika övningar och aktiviteter för att främja barns språkutveckling där den största delen beskrev specifikt högläsningen som en
språkutvecklande aktivitet. En respondent uttryckte sig så här:
...dagligt samtal med alla barn, högläsning, boksamtal, språklekar, rim och ramsor, mungympa, bildsamtal, sagoberättande, drama, diskussionsgrupper och gemensamma reflektioner över det vi har upplevt tillsammans.
30
Pedagogers erfarenheter av hur deras arbetssätt med digitala verktyg främjar barns språkutveckling
Resultat gällande hur pedagogerna anser att arbetet med digitala verktyg främjar barns språkutveckling redogörs för under denna rubrik i form av kvantitativ data. Resultatet visade att de flesta respondenter, 71,4 %, ansåg att digitala verktyg är bra, men att en förhållandevis stor del, 24,5 %, ansåg att de varken är bra eller dåliga. Samtidigt var det en liten del, 4,1 % som ansåg att de faktiskt var dåliga (se figur 5).
Figur 5. Respondenternas uppfattning om digitala verktyg.
Resultatet visar att majoriteten av respondenterna, 96,9 % ansåg att digitala verktyg främjar barns språkutveckling (se figur 6).
31
Pedagogers behov av kompetensutveckling samt syn på strukturering av digitaliseringsarbete
Resultatet av pedagogernas skattning av sin egen kompetens och behov av kompetens inom digitala verktyg redogörs för under denna rubrik. Resultaten av enkäten visade att de flesta respondenter, 52,6 %, uppgav att de hade fått utbildning inom digitala verktyg medan 47,4 % av respondenterna ansåg att de inte fått det (se figur 7).
Figur 7. Om respondenterna fått utbildning inom digitala verktyg.
Figur 8 redovisar huruvida respondenterna känner sig bekväma med att använda sig av digitala verktyg eller inte. Enkäten visar att 55,1 % av respondenterna kände sig
bekväma med användandet av digitala verktyg i förskolan medan 39,8 % inte ansåg sig bekväma med användandet och en mindre del, 5,1 %, inte alls kände sig bekväma med att använda digitala verktyg.
32
Respondenternas behov av mer utbildning och kunskap inom digitalisering för att kunna genomföra aktiviteter med digitala verktyg som främjar barns språkutveckling redovisas i figur 9. Resultatet visar att majoriteten, 46,4 %, ansåg att de behövde mer utbildning, 40,2 % ansåg att de delvis behövde det och 13,4 % ansåg att de inte behövde det.
Figur 9. Om respondenterna ansåg att det fanns behov av mer utbildning och kunskap inom digitalisering för att kunna genomföra aktiviteter med digitala verktyg som främjar barns språkutveckling.
I figur 10 redovisas om respondenterna ansåg att de fått tillräcklig utbildning inom digitalisering för att kunna nyttja de digitala verktygen som finns. Resultatet visar att nästan två tredjedelar, 65,3 %, svarade att de inte hade fått tillräcklig utbildning. bara drygt en tredjedel, 34,7 % av respondenterna ansåg att de hade fått tillräcklig
utbildning.
Figur 10. Om respondenterna ansåg att de fått tillräcklig utbildning inom digitalisering för att kunna nyttja de digitala verktyg som finns.
33
Utifrån resultatet av enkäten framkom det att största delen av respondenterna, 86,7 %, föredrog att alla i arbetslaget får kompetensutveckling samtidigt om digitaliseringens möjligheter. Endast en liten del av respondenterna, 13,3 %, föredrog att det fanns en IT-ansvarig på varje avdelning/förskola som gick att fråga, som figur 11 redovisar.
Figur 11. Hur respondenterna föredrar att få kompetensutveckling inom digitaliseringens möjligheter.
Hur ofta respondenterna önskar kompetensutveckling
Gällande hur ofta respondenterna önskade kompetensutveckling framkom i analysen två övergripande teman av den kvalitativa datan som representerar respondenternas svar; kompetensutveckling en eller två gånger per år samt kompetensutveckling minst två gånger per termin.
Kompetensutveckling en eller två gånger per år
En stor del respondenter önskade kompetensutveckling inom digitalisering och
språkutveckling en gång per år för att hänga med i den senaste forskningen och/eller få ny inspiration, men en nästan lika stor del ansåg att det skulle behövas en gång per termin. Få respondenter tyckte att det skulle behövas mindre än en gång per år och en del respondenter svarade att de inte visste hur ofta de skulle behöva. En respondent uttryckte sig så här:
...förskolan förändras hela tiden och även vår digitala värld. Den digitala världen går fort och jag upplever att många känner att det är svårt att hänga med. Jag skulle nog säga en gång om året.
34
Kompetensutveckling minst två gånger per termin
Vissa respondenter ansåg att det behövdes kompetensutveckling minst två gånger per termin medan andra respondenter svarade att det behövdes regelbundet ofta. Dessutom lyfte ett fåtal respondenter att det var framför allt när de fick tillgång till nya digitala verktyg som det var värdefullt att få kompetensutveckling.
Respondenternas önskemål om innehåll i kompetensutveckling
Gällande vad respondenterna önskade att kompetensutveckling skulle innehålla
framkom i analysen av den kvalitativa datan två övergripande teman som representerar respondenternas svar; allmän utbildning inom digitala verktyg samt utbildning inom specifika applikationer.
Allmän utbildning inom digitala verktyg
Den största delen av respondenterna önskade en mer allmän utbildning inom digitala verktyg. Flera respondenter ansåg att kompetensutbildning skulle innehålla inspiration och idéer till specifika aktiviteter som innehöll digitala verktyg med ett förutbestämt syfte och mål. En respondent uttryckte sig så här:
...önskar mer och fler sätt att använda det vi har för hela arbetslaget. Stor skillnad i kunskap kollegor emellan och liten tid och möjlighet att fortbilda varandra. Det blir tungt för den som vill utveckla arbetssätt.
Utbildning inom specifika applikationer
En del respondenter lyfte fram behovet av utbildning inom specifika applikationer som till exempel vilka som gynnar barns utveckling.
...hur man använder vissa appar som bäst. Det är svårt att få tid till det innan man gör det
med barnen.
35
Diskussion
Under denna rubrik diskuteras resultatet av studien i relation till den tidigare forskning och teori som presenterats. Den teoretiska utgångspunkten sociokulturell teori används även i resultatdiskussionen. Slutligen diskuteras val av metod.
Resultatdiskussion
Hur pedagoger använder digitala verktyg – ett sociokulturellt lärande?
Att sättet pedagoger lägger upp sin undervisning på har betydelse för lärandet redogör bland andra McDonald och Howell (2012) för. Det är därför intressant att reflektera över hur respondenterna i denna undersökning uppgav att de använde sig av digitala verktyg. Enligt Smidt (2010) är kulturella redskap något som utvecklats av människor genom sociala handlingar och som bär på kunskap. Med den bakgrunden tolkar vi därför digitala verktyg som kulturella redskap som bär på kunskap. Utifrån våra egna erfarenheter vet vi att applikationer ofta kan vara utformade så att ett barn i taget kan använda sig av dem. Ser man utifrån ett barns perspektiv upplever barn själva att det är mer värdefullt att ha en närvarande pedagog, vilket Gardner-Neblett et al. (2017) redogör för. Han belyser att barn upplever det mer värdefullt med en närvarande pedagog än att barnen själva utforskar böcker. Det är därför troligt att barn uppskattar en närvarande pedagog även i andra situationer, som när de använder digitala verktyg. Utifrån den sociokulturella teorin sker lärande tillsammans med andra och utifrån detta kan därför å ena sidan undervisningsmetoden att låta barn sitta med applikationer själva diskuteras. Å andra sidan, om hänsyn tas till begreppet mediering, kan detta tolkas som att applikationerna kan mediera kunskap till barnet.
Med tanke på de svårigheter som respondenterna i denna undersökning uttryckt om bristande kunskaper och svårigheter att komma på sätt att använda digitala verktyg skulle användandet av applikationer kunna tänkas vara ett enkelt sätt för att uppfylla läroplanens mål om att använda digitala verktyg för att främja barns språkutveckling. En del respondenter uttryckte att de ansåg det som viktigt att vara närvarande när barnen använde applikationer på egen hand, vilket kan tolkas som att de vill främja ett
sociokulturellt lärande. Utifrån den sociokulturella teorin är det åtminstone till en början viktigt för barn att dela upplevelser med en vuxen, s.k. interpsykologiska processer. Ska pedagoger låta barn använda digitala redskap på egen hand skulle det därför vara
36
att exempelvis ställa frågor till barnen i samband med att de självständigt arbetar med digitala verktyg. I annat fall behöver en mer kompetent person finnas med och sätta ord på det barnet erfar och upplever enligt det sociokulturella perspektivet. Men även om pedagogen frågar barnet något och barnet just då tycks förstå och därmed kan antas arbeta självständigt med exempelvis en applikation, kommer barnet med säkerhet att stöta på saker de ännu inte erfarit och utifrån det sociokulturella perspektivet kommer stöd från någon mer kompetent därför att behöva finnas. Hur pedagogen väljer att lägga upp sin undervisning har alltså betydelse både gällande barns lärande liksom gällande