Vidare forskning
Utifrån vårt resultat kunde vi se att många pedagoger beskrev att de hade tillräcklig kunskap och kände sig bekväma med användandet av digitala verktyg trots att forskning visar att det finns ett stort behov av mer forskning. Den kunskap som dessa pedagoger besitter är värdefull information för andra pedagoger som känner sig mer osäkra inom området. För att säkerställa en likvärdig förskola och utbildning för alla barn skulle det i en uppföljande undersökning vara intressant att ta reda på mer om just den grupp
pedagoger som känner sig trygga i arbetet med digitala verktyg. Hur har de fått arbetet med digitala verktyg att fungera, hur säkerställer de att de alltid har uppdaterad
information, vad är det mest optimala arbetssättet och upplägget med digitala verktyg för barns språkutveckling etc. Det skulle även vara intressant att göra om
undersökningen om tio år för att se om digitala verktyg då är en mer etablerad metod för att utveckla barns språk. Slutligen skulle det vara intressant att undersöka och jämföra den kunskap pedagoger får med sig från sin grundutbildning in i yrkeslivet och hur användbar den kunskapen är.
44
Referenser
Andersson, J. (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det
läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd.
Astington, J. W., & Jenkins, J. M. (1999). A longitudinal study of the relation between language and theory-of-mind development. Developmental Psychology, 35(5), 1311– 1320. https://doi.org/10.1037/0012-1649.35.5.1311
Björklund, C. & Palmér, H. (2018). Matematikundervisning i förskolan: Att se världen i
ljuset av matematik. Stockholm: Natur & Kultur.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Doktorsavhandling, Göteborg: Acta
Universitatis.
Bruce, B. & Riddarsporre, B. (2019). Kärnämnen och digitala verktyg. Kjällander, S. & Riddersporre, B. (red.) (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund.
Stockholm: Natur och Kultur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Casillas Martin, S., Cabezas González, M. & Peñalvo, F. (2020). Digital competence of early childhood education teachers: attitude, knowledge and use of ICT. European
Journal of Teacher Education,.43(2), 210–223. doi: 10.1080/02619768.2019.1681393.
Creswell, J. W. (2009). Research design. Qualitative, quantitative, and mixed methods
approaches. (3., [rev.] uppl.). London: SAGE.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande:
postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: HSL.
Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L. (2013). Barn upptäcker
45
Diaz, P. (2019). Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning. Lund: Studentlitteratur AB.
Emen, M. & Aslan, D. (2019). The Relationship between Perspective Taking Skills and Language Development in Preschool Children. Journal of Education and Educational
Development, 6(1), 25–42. doi: 10.22555/joeed.v6i1.2159.
Enochsson, A-B. (2014). Barn och digitala medier. Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K (Red.). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. (92–102). Stockholm: Liber.
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Europeiska unionens officiella
tidning. L 394, 10–18. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A32006H0962
Fast, C. (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB.
Forsling, K. (2020). Design för lärande med digitala verktyg i förskolan. KAPET.
Karlstads universitets Pedagogiska tidskrift. (16)1, 26–45.
Forsling, K. (2011). Digital kompetens i förskolan. KAPET. Karlstads universitets
Pedagogiska Tidskrift. 7(1), 76–95.
Gardner-Neblett, N., Holochwost, S. J., Cranley Gallagher, K., Iruka, I. U., Odom, S. L., & Pungello Bruno, E. (2017). Books and Toddlers in Child Care: Under What Conditions Are Children Most Engaged?. Child and Youth Care Forum, 46(4), 473– 493. doi: 10.1007/s10566-017-9391-4.
Gee, P. J. (2012). The Old and the New in the New Digital Literacies. The Educational
Forum,76(4). 418–420. doi: 10.1080/00131725.2012.708622.
46
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K (Red.). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. (92–102). Stockholm: Liber.
Hoel, T. & Seip Tønnessen, E. (2019). Organizing Shared Digital Reading in Groups: Optimizing the Affordances of Text and Medium. AERA Open, 5(4), 1–14. doi: 10.1177/2332858419883822.
Ihmeideh, F. & Al-Maadadi, F. (2018). Towards Improving Kindergarten Teachers’ Practices Regarding the Integration of ICT into Early Years Settings. The Asia-Pacific
Education Researcher, 27(1). 65–78. http://dx.doi.org/10.1007/s40299-017-0366-x
Kelley, E. S., & Kinney, K. (2017). Word Learning and Story Comprehension From Digital Storybooks: Does Interaction Make a Difference?. Journal of Educational
Computing Research, 55(3), 410–428. doi: 10.1177/0735633116669811.
Kindle, K.J. (2011). Same Book, Different Experience: A Comparison of Shared Reading in Preschool Classrooms. Journal of Language and Literacy Education, 7(1), 13–34. https://doi.org/10.1007/s10643-013-0578-5
Kjällander, S. (2019), Övergripande aspekter. Kjällander, S. & Riddersporre, B. (Red.) (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. (21–38). Stockholm: Natur och Kultur.
Klerfelt, A. (2007). Barns multimediala berättande: en länk mellan mediakultur och
pedagogisk praktik. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet].
Lindgren, A. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerup.
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn: datoranvändande som meningsskapande
praktik i 20 förskolan. Doktorsavhandling, Malmö Högskola.
47
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. Löfdahl, A., Hjalmarsson, M & Franzén, K (Red.). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. (32–43). Stockholm: Liber.
Magnusson, L.O. (2017). Treåringar, kameror och förskola - en serie diffraktiva
rörelser. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet.
Masoumi, D. (2015). Preschool teachers’ use of ICTs: Towards a typology of practice.
Contemporary Issues in Early Childhood, 16(1) 5–17. doi:
10.1177/1463949114566753.
McDonald, S. & Howell, J. (2012). Watching, creating and achieving: Creative
technologies as a conduit for learning in the early years. British Journal of Educational
Technology, 43(4), 641–651. https://doi.org/10.1111/j.1467-8535.2011.01231.x
McGlynn-Stewart, M., Murphy, S., Pinto, I., Mogyorodi, E. & Nguyen, T. (2019). Technology supported early literacy learning in a multilingual community preschool.
International Journal of Primary, Elementary and Early Years Education, 47(6), 692–
704. https://doi.org/10.1080/03004279.2018.1520279
Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad
erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nationalencyklopedin (NE). (2016). Projektor. I Nationalencyklopedin. Hämtad 27 augusti 2020 från https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=Projektor.+
Nikolopoulou, K. & Gialamas, V. (2015a). Barriers to the integration of computers in early childhood settings: Teachers’ perceptions. Education and Information
Technologies, 20(2), 285–301. https://doi.org/10.1007/s10639-013-9281-9
Nikolopoulou, K. & Gialamas, V. (2015b). ICT and play in preschool: early childhood teachers’ beliefs and confidence. International Journal of Early Year Education, 23(4). 409–425. https://doi.org/10.1080/09669760.2015.1078727
48
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Akademisk avhandling, Göteborgs Universitet.
O’Hara, M. (2008). Young Children, Learning and ICT: A Case Study in the UK Maintained Sector. Technology. Technology, Pedagogy and Education, 17(1), 29–40.
https://doi.org/10.1080/14759390701847443
Olsson, E. (2015). Lärplatta och språket. Elanders Sverige: Askunge Thorsén förlag AB.
Otterborn, A. Schönborn, K. & Hultén, M. (2019). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets: general and technology education related findings. International Journal
of Technology and Design Education, 29(4). 717–737. doi:
10.1007/s10798-018-9469-9
Palmér, H (2017). Programming in preschool – with a focus on learning mathematics.
International Research in Early Childhood Education, 8(1). 75–87.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2003). Learning through ICT in Swedish Early Childhood Education from a Pedagogical Perspective of Quality. Childhood Education,
79(5). 276–282. https://doi.org/10.1080/00094056.2003.10521212
Scarinci, N., Rose, T. & Pee, J. (2015) Impacts of an in-service education program on promoting language development in young children: A pilot study with early childhood educators. Child Language Teaching and Therapy, 31(1), 37–51.
https://doi.org/10.1177/0265659014537508
Skolverket (2016). Att läsa och förstå. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3694
Skolverket (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå - ett
kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.
49
Skolverket (2017b). Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt
perspektiv (Rapport nr. 463). https://www.skolverket.se/getFile?file=3868
Skolverket (2018a). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm.
Skolverket. (2018b). Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar. Forskning
för skolan. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971
Skolverket. (2018c). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning:
skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018
(Dnr: 2018: 1292 2 (42).
https://www.skolverket.se/getFile?file=4041
Skolverket. (19 december 2019). Så arbetar vi med skolväsendets digitalisering.
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-
omraden/digitalisering/sa-arbetar-vi-med-skolvasendets-
digitalisering?fbclid=IwAR0_fxKWoxE-NzXggTqCmcNoYVW6Vwe7bvCubxHRVWf0k-cHrOXZoKjGhIU
Skolverket. (02 september 2020a). Adekvat digital kompetens – ett svårfångat begrepp.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/adekvat-digital-kompetens---ett-svarfangat-
begrepp?fbclid=IwAR1YgDF6J5wIS8BOFkTeYY-UiZ7lnkuax9fMM67U5jxVliUxInHi9w3K2Rc
Skolverket. (07 oktober 2020b). PISA: en studie om kunskaper i matematik,
naturvetenskap och läsförståelse. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning- och-utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse
50
Skolverket. (10 februari 2020c). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan.
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan
Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (9 mars 2020). Alternativ och kompletterande
kommunikation. Alternativ och kompletterande kommunikation (spsm.se)
Stephen, C. & Plowman, L. (2003). Information and Communication Technologies in Pre-school Settings: a review of the literature. International Journal of Early Years
Education, 11(3). 223–234. https://doi.org/10.1080/0966976032000147343
Strohmer, J. & Mischo, C. (2015). The Development of Early Childhood Teachers' Language Knowledge in Different Educational Tracks. Journal of Education and
Training Studies, 3(2), 126–135. https://doi.org/10.11114/jets.v3i2.679
Stukát, S. (2011). Att skriva ett examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Tsitouridou, M & Vryzas, K. (2004). The prospect of integrating ICT into the education of young children: the views of Greek early childhood teachers. European Journal of
Teacher Education, 27(1), 29–45. https://doi.org/10.1080/0261976042000211838
Utbildningsdepartementet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19).
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/ nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
51
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Walldén Hillström, K. (2014). I samspel med surfplattor: Om barns digitala
kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter. Licentiat-uppsats, Uppsala universitet.
52
Bilagor
Bilaga 1 - Missiv
Enkätundersökning för förskollärare inom förskolan.
Vi heter Johanna Ericson och Louise Wallgert och studerar på förskollärarprogrammet, vid Högskolan i Gävle. Under hösten skriver vi vårt examensarbete i didaktik.
Syftet med den här enkäten är att undersöka hur förskollärare ser på digitala verktyg, hur de arbetar med digitala verktyg för att främja barns språkutveckling samt vilka förutsättningar förskollärare anser sig behöva för ett bra digitaliseringsarbete. Vidare undersöker vi hur förskollärare ser på behov av och innehåll i fortbildning inom
området digitalisering och språkutveckling. Undersökningen kommer att avrapporteras som ett examensarbete och alla svaren är anonyma. Insamlat material kommer att förvaras så att ingen obehörig får tillgång till det. När examensarbetet har examinerats kommer det sparas i högskolebibliotekets databas DIVA. Enkäten tar uppskattningsvis 10 minuter att besvara.
Medverkan i undersökningen är helt frivillig men i och med att du svarar på frågorna ger du oss ditt medgivande att använda svaren i vårt examensarbete. Vår handledare Tobias Fredlund (xxxx) tar emot eventuella synpunkter på enkäten. Tack för din medverkan!
Med vänlig hälsning. Johanna och Louise
53
Bilaga 2 - Enkätfrågor
1. Vilken befattning har du i förskolan? Förskollärare/barnskötare/annat
2. Hur länge har du jobbat inom förskolan? 0–2 / 3–5 / 6–10 / 11–20 / 20 eller mer
3. Vilken åldersgrupp jobbar du med? 1–3 / 3–5 / 1–5
4. Hur ser du på användandet av digitala verktyg i förskolan? De är bra / De är dåliga / De är varken bra eller dåliga
5. Känner du dig bekväm med att använda digitala verktyg? Ja / Nej / Delvis
6. Vilka digitala verktyg erbjuds på din förskola?
Lärplatta / kamera / projektor / dator / robotar / annat, ange:
7. Hur många gånger i veckan använder ni digitala verktyg i förskolan? 0 / 1–2 / 3–4 / 5–7 / 7–10 / Mer än 10
8. Hur använder ni på förskolan er främst av digitala verktyg i er undervisning?
Spontana aktiviteter / planerade aktiviteter / i samlingen / med enskilda barn / undervisa ett specifikt ämne / inomhus / utomhus / annat, ange:
9. Vad anser du är viktigt när man jobbar med barns språkutveckling? Ange:
10. Vilka typer av språkstimulerande aktiviteter genomförs på er förskola? Ange:
54 11. Har du fått utbildning inom digitala verktyg?
Ja/Nej
12. Anser du att man med hjälp av digitala verktyg kan främja barns språkutveckling? Ja / Nej
13. Har du fått introduktion om hur digitala verktyg kan användas för att främja barns språkutveckling?
Ja / Nej / Delvis
14. Använder ni er av digitala verktyg för att främja barns språkutveckling? Ja/Nej
15. Hur kan du stötta barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg? Ange:
16. Skulle du vilja ha/behöva mer utbildning gällande digitala verktyg? Ja/Nej
17. Anser du att du har fått tillräcklig utbildning inom digitalisering för att kunna utnyttja de digitala verktyg som finns?
Ja/Nej
18. Känner du att du behöver mer utbildning och kunskap inom digitalisering för att kunna genomföra aktiviteter med digitala verktyg som främjar barns språkutveckling? Ja / Nej / Delvis
19. Om du önskar mer utbildning, vad skulle du då helst vilja ha mer utbildning om inom digitala verktyg?
Ange:
20. Hur ofta skulle du behöva/vilja ha fortbildning inom digitalisering och språkutveckling för att hänga med i den senaste forskningen och/eller få ny inspiration?
55 21. Vad föredrar du?
En IT-ansvarig på varje avdelning/förskola som det går att fråga om saker / Att alla i arbetslaget fortbildas samtidigt inom digitaliseringens möjligheter