DATABEARBETNING

2017, s. 329).

Bryman och Bell (2017) beskriver ett flertal åtgärder som forskaren kan utföra för att minska bortfallet vid enkätundersökningar. De åtgärder som rekommenderas är bland annat att utforma ett bra introduktionsbrev. Det är viktigt att detta brev beskriver syftet med undersökningen och beskriver vilka respondenter som valts ut och varför. De poängterar även vikten av att veta vilka individer som besvarat enkäten, detta för att på ett smidigare sätt ge forskaren möjligheten att skicka ut påminnelse till dessa. Vidare beskriver Bryman och Bell (2017) vikten av tydliga instruktioner, intressant layout, minimera öppna frågor och slutligen erbjuda någon form av ersättning för att individerna tog sig tid att besvara enkäten (Bryman och Bell, 2017, s. 241–242).

Svarsfrekvensen är det antal svar forskaren får delat på antal utskickade enkäter, svarsfrekvensen utgör den procentuella del av samplet som besvarar enkätens frågor. Vi i den aktuella studien skickat enkäten till ca 150 bolånehandläggare på olika banker runtom i Sverige. Vi har då fått information från respektive kontaktperson vid varje bank som berättat hur många handläggare han/hon faktiskt har skickat enkäten till. Vi kan dock inte vara helt säkra på att enkäten inte skickats vidare till andra kollegor eller delats på andra sätt. Om vi utgår från att den skickats till 150 stycken bolånehandläggare, vilket är det sammanlagda antalet vi fått bekräftat från respektive kontaktperson, har vi en svarsfrekvens på ca 45%.

Bland andra låntagare är svarsfrekvensen inte lika hög, vi har totalt fått in 363 svar ifrån ca 6100 medlemmar i Facebookgrupperna. Även här finns det möjlighet att andra besvarat enkäten som inte är medlem i någon av grupperna men som ändå fått åtkomst till vår webbenkät. Detta är något vi inte har någon vetskap om och vi kommer därför bortse från detta. Svarsfrekvensen i denna grupp blev ca 6%. Dock är det svårt att jämföra denna svarsfrekvens eftersom vi inte kan mäta hur många av de 6100 medlemmarna som faktiskt tagit del av enkäten. Bryman och Bell (2017, s. 243) beskriver också att om studien bygger på ett bekvämlighetsurval är en lägre svarsfrekvens acceptabel.

Detta pekar på att de personer som vi haft personlig kontakt med från bankerna i större utsträckning har valt att besvara enkäten än de vi inte haft någon personlig kontakt med.

Efter att vi fått in 249 svar från Facebookmedlemmarna valde vi att gå vi ut med en påminnelse i båda grupperna och då fick vi in ytterligare 114 svar.

5.5 DATABEARBETNING

För att få fram det datamaterial som ska ligga till grund för de modeller som används vid hypotesprövningen har som tidigare nämnts enkäter utformats via Survio, en plattform på internet. Detta bidrog till att materialinsamlingen blev relativt simpel. Det insamlade datamaterialet fördes sedan med ett knapptryck över till Excel. Därefter kodades alla svarsalternativ i datamaterialet om till siffror och importerades sedan över från en fil i Excel till statistikprogrammet STATA 15. STATA användes för att ta fram den deskriptiva statistiken och för att testa studiens hypotestester.

Studien har antagit ett deduktivt synsätt, där vi utformat hypoteser utifrån befintlig teori.

För att möjliggöra för denna hypotesprövning är det av stor vikt att välja en relevant

konfidensnivå. Lantz beskriver (2014, s. 193) hur forskaren ska tolka den valda konfidensnivån. Om konfidensnivån utses till 95% betyder det att sannolikheten för att forskaren har rätt angående utfallet är 95%. Vidare beskriver Lantz (2014, s. 195) att motsatsen till konfidensnivån är den så kallade signifikansnivån vilket då förklarar den sannolikhet att ett typ-ett fel kan förekomma, vilket innebär att forskaren förkastar en nollhypotes som egentligen bör accepteras. Vilket innebär att om forskaren väljer en konfidensnivå om 95%, kan forskaren med 95% säkerhet säga att det inte är slumpen som avgör om de väljer att förkasta nollhypotesen, utan det är då statistiskt säkerställt (Lantz, 2014, s. 195).

Vid en analys av tidigare studier inom det aktuella ämnet har olika signifikansnivåer identifierats. Flera tidigare forskare bland annat Dell'Ariccia et al. (2008) och Lusardi och Mitchell (2013) har använt en signifikansnivå på 5%, de har även nyttjat andra nivåer som 10% och 1%. Eftersom 5% är den vanligaste nivån att använda (Bryman och Bell, 2017, s. 344) har vi valt att utgå från den nivån när vi genomfört våra tester.

Som tidigare nämnts kodades samtliga av enkätens svarsalternativ om till siffror för att kunna genomföra de statistiska tester som behövdes för att besvara studiens syfte.

Kodningen innebar att olika alternativ eller intervall ersattes med en siffra. Intervallen kodades om i kronologisk ordning där den lägsta siffran motsvarade den lägsta nivån (se Tabell 3). Sedan döptes respektive variabel om till det som den avsett att testa. Det namnet som variabeln ersattes med var i många fall samma som enkätfrågan. Detta för att kunna särskilja svaren från varandra och säkerställa att vi testade rätt variabel vid rätt test.

Detta möjliggjorde även att vi kunde rangordna svarsalternativen, som exempelvis respondenternas anställningsform, där bolånehandläggare erhöll koden 1 och andra låntagare erhöll koden 0. Vidare har även övriga svarsalternativ i enkäten kodats om för att kunna användas i STATA, dessa svarsalternativ är både frågor med intervall, öppen fråga samt frågor med flera olika alternativ. I figur 4 nedan presenteras en sammanfattning av studiens databearbetning.

FIGUR 4. SAMMANFATTNING AV DATABEARBETNING.

I Tabell 3 nedan redovisas ett urval av den kodning som genomförts för att kunna utföra testerna i STATA. Kodningen har gjorts i kronologisk ordning, vilket innebär att den lägsta koden matchar den lägsta nivån på svarsalternativet. Alternativt har fel svar fått kod 0 och rätt svar fått kod 1. De svar som erhållits för svarsalternativet vet ej/vill inte svara har strukits för de frågor där detta alternativ funnits. Detta för att enklare påvisa en skillnad mellan grupperna.

Enkätinsamling Kodning

Excel Importering

till STATA Deskriptiv

statistik Hypotestester

TABELL 3. URVAL KODADE FRÅGOR I STATA

Fråga

5. Anställningsform? Svarsalternativ Kod

Bolånehandläggare 1

Annat 0

6. Hur gick du tillväga när du

skulle ta ditt bolån? Svarsalternativ Kod

Jag samlade information 1

Jag samlade inte information 0

Annat -

7. Totala storlek bolånet? Svarsalternativ Kod

0–999 999 kr 1

13. Räntehöjning till 7%? Svarsalternativ Kod

Ja 1

Nej 0

Vet ej/ Vill inte svara -

16.Påstående amortering Svarsalternativ Kod

Instämmer i mycket låg grad 1

Instämmer i låg grad 2

Instämmer i varken låg/hög grad 3

Instämmer i hög grad 4

Instämmer i mycket hög grad 5

17. Påstående från bekant gällande räntehöjning

Svarsalternativ Kod

Skulle försöka binda mitt bolån till en längre

bindningstid 0

Skulle söka efter relevant information på egen hand 0 Skulle höra av mig till min bank för att diskutera

påståendet 0

Skulle inte bry mig om påståendet 1

Vet ej/vill inte svara -

18. Påstående medias

spekulationer Svarsalternativ Kod

Instämmer i mycket låg grad 1

Instämmer i låg grad 2

Instämmer i varken låg/hög grad 3

Instämmer i hög grad 4

1år? (Inflation 2%) Svarsalternativ Kod

Värdet på pengarna har minskat 1

Värdet på pengarna är oförändrat 0

Värdet på pengarna har ökat 0