9. SANNINGSKRITERIER
9.4 GENERALISERBARHET
Vi har därför i denna studie beskrivit tillvägagångssättet grundligt. De metoder som använts har motiverats för, enkätfrågornas konstruktion finns även utförligt beskrivna. I empirin har den deskriptiva statistiken och hypotesprövningen tydligt redogjorts för.
Utifrån detta tycker vi att denna studie har hög replikerbarhet, och är möjlig för kommande forskare att använda som underlag för vidare studier inom området.
9.4 GENERALISERBARHET
Slutligen menar Johansson Lindfors (1993, s. 162) att generaliserbarheten för en studie handlar om hur väl forskaren kan dra generella slutsatser om populationer från den undersökning som genomförts. Detta då det är svårt och kostsamt för en forskare att genomföra en totalundersökning, som annars är att föredra. Kan de resultaten som kommer från studien appliceras på hela populationen eller kan forskaren bara uttala sig om den studerade målgruppen är något som bör beaktas. Johansson Lindfors (1993, s.
162) menar dock att om sanningskriterierna är uppfyllda bör en studie vara generaliserbar.
Forskaren bör emellertid diskutera eventuella skevheter som kan uppstå om en totalundersökning inte genomförts (Johansson Lindfors, 1993, s. 162). Eftersom vi fått en bra spridning bland respondenterna samt att vi uppfyller de sanningskriterier som redogjorts för ovan, anser vi att vi kan dra generella slutsatser för bolånetagare i Sverige.
LITTERATURFÖRTECKNING
Abdelmassih, C. (2018). Minsta kvadratmetoden. Ludu. [Online] 2018.
Tillgänglig via; https://www.ludu.co/course/linjar-algebra/minsta-kvadratmetoden.
[Hämtad 2018-04-25]
Aczel AD. (1999) Sampling methods. Complete business statistics. 4:e uppl. Boston:
Irwin/McGraw-Hill.
Akerlof. G. (1970). The Market for "Lemons": Quality Uncertainty and the Market Mechanism. The Quarterly Journal of Economics, 84 (3), 488-500.
Anderson, A., Baker, F. och Robinson, D. T. (2016). Precautionary savings, retirement planning and misperceptions of financial literacy. Journal of Financial Economics, (2017), 1-16.
Aronsson, Å. (1999) SPSS: en introduktion till basmodulen. Lund: Studentlitteratur AB.
Avery, C., och Zemsky, P. (1998). Multidimensional Uncertainty and Herd Behavior in Financial Markets. The American Economic Review, 88 (4), 724–748.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Baum, C. (2006). An Introduction to Modern Econometrics Using Stata. 1:a uppl.
Texas: Stata Press.
Barberis, N. (2013). Thirty Years of Prospect Theory in Economics: A Review and Assessment. Journal of Economic Perspectives, 27 (1), 173–196.
Basel Committee. (2017). Basel III: Finalising post-crisis reforms 2017, [elektronisk]
2017. Tillgänglig via: https://www.bis.org/bcbs/publ/d424.pdf. [Hämtad 2018-05-08]
Bikchandani, S. och Sharma, S. (2000) Herd Behavior in Financial Markets: A Review.
IMF Working Paper. IMF Institute. March 2000.
Bolåneräntor (2018). Bolåneräntor historik. Bolåneräntor.com, [Online] 2018.
Tillgänglig via; https://www.xn--bolnerntor-v5ai.com/historik. [Hämtad 2018-05-07]
Breakwell, G. M. (2007). The psychology of risk. Cambridge: Cambridge University Press.
Brunnermeier, M. (2001). Asset Pricing under Asymmetric Information. Bubbles, Crashes, Technical Analysis and Herding. United States of America: Oxford University Press Inc., New York.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber AB.
Bryman, A och Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:a uppl.
Stockholm: Liber AB.
Bryman, A och Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl.
Stockholm: Liber AB.
Bränfeldt, L. E. (2008). Börskrasch! – Historisk analys. Affärsvärlden, [Online] 28 november.
Tillgänglig via; https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/borskrasch-historisk-analys-6697975#conversion-1583054874 [Hämtad 2018-02-12]
Campbell, D., och Cowton, C. J. (2015). Method issues in business ethics research:
Finding credible answers to questions that matter. Business Ethics: A European Review, 24.
Chari, V. V., och Kehoe, P. J. (2004). Financial crises as herds: overturning the critiques. Journal of Economic Theory, 119 (1), 128–150.
Cipriani, M. och Guarino, A (2015). Herd Behavior in Financial Markets. Federal Reserve Bank of New York, [Blogginlägg] 9 mars. Tillgänglig via;
http://libertystreeteconomics.newyorkfed.org/201dahm5/03/herd-behavior-in-financial-markets.html. [Hämtad 2018-02-27]
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: Att göra en statistisk undersökning. 5:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
David, M., Sutton, C. D., och Torhell, S. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund:
Studentlitteratur AB.
Dell´Ariccia, G., Detragiache, E. och Rajan, R. (2007). The real effect of banking crises.
Journal of Finanancial Intermediation, 17 (2008), 89-112.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects. 6:e uppl. Boston: McGraw-Hill Education.
Djurfeldt, G., och Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda - multivariat analys. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Eduq Utbildning. (2018). Logistisk regression: genomförande, tolkning, odds ratio multipel regression.Eduq, [online] 2018.
Tillgänglig via; https://eduq.nu/logistisk-regression-regressionsanalys-exempel-r-multipel/. [Hämtad 2018-04-26]
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. 3:e Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig Metod. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ekonomipriset 2001 - Populärvetenskaplig information (2014). Nobelprize.org. Nobel Media AB, [Online] 28 maj
Tillgänglig via;
http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/economic-sciences/laureates/2001/popular-sv.html. [Hämtad 2018-05-09]
Eriksson, L. T., och Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda, forska och rapportera.
Malmö: Liber.
Finansinspektionen. (2018). Hushållen tar fortsatt stora bolån. Finansinspektionen, [Pressmeddelande] 4 april.
Tillgänglig via; https://www.fi.se/sv/publicerat/pressmeddelanden/2018/hushallen-tar-fortsatt-stora-bolan/. [Hämtad 2017-04-27]
Fortin, R., Goldberg, G., och Roth, G. (2010). Bank Risk Taking at the Onset of the Current Banking Crisis. The Financial Review, 45 (4), 891–913.
Fung, W., och Hsieh, D. A. (2000). Measuring the Market Impact of Hedge Funds.
Journal Of Empirical Finance, 7(1), 1–36.
Gabrielsson, I. (2017). Har du råd med en räntehöjning? Nordea, [Pressmeddelande] 19 oktober
Tillgänglig via;
https://www.nordea.com/sv/press-och-nyheter/nyheter-och-pressmeddelanden/ingela-gabrielsons-blogg-om-privatekonomi/2017/har-du-rad-med-en-rantehojning.html.
[Hämtad 18-02-14]
Galbraith, J. K. (2002). Den stora börskraschen. Andra upplagan. Stockholm: Ordfront Greene, W. H. (2008). Econometric Analysis. 6:e uppl. Harlow: Pearson Education Limited.
Guest, R. & Brimble, M. (2018). Financial literacy 101. Policy: A Journal of Public Policy and Ideas, 34 (1), 3-7.
Hillier, B. (1997). The economics of asymmetric information. 1:a uppl. Basingstoke:
Macmillan.
Hoffman, A O.I., Post, T., och Pennings, J M.E. (2012). Individual investor perceptions and behavior during the financial crisis. Journal of Banking och Finance, 37 (2013), 60–74.
Holme, I. M. och Solvang, K. B. (1997), Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur AB.
Hultkrantz, L. och Nilsson, J. (2008). Samhällekonomisk analys. 2:a uppl. Stockholm:
SNS Förlag.
Inside job (2010). [Dokumentär] Regisserad av Charles H. Ferguson. USA: Sony Pictures Classics.
Ivashina, V. och Scharfstein, D. (2010). Bank lending during the financial crisis of 2008. Journal of Financial Economics, 97, 319–338.
Johansson Lindfors, M.-B. (1993). Att utveckla kunskap: Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur AB.
Kahneman, D., och Tversky, A (1979). Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk. Econometrica, 47 (2), 263-291.
Kahneman, D., och Tversky, A. red. (2000). Choices, Values, and Frames. Cambridge:
Cambridge university press.
Karolinska Institutet (2018). Cluster Analysis Klusteranalys. Karolinska Institutet, [Online] 2018. Tillgänglig via; https://mesh.kib.ki.se/term/D016000/cluster-analysis.
[Hämtad 2018-05-02]
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lee, S. och Lee, K. (2015). Heterogeneous expectations leading to bubbles and crashes in asset markets: Tipping point, herding behavior and group effect in an agent-based model. Journal of Open Innovation: Technology, Market, and Complexity, 1 (1), 1–13.
Lundahl, U. och Skärvad, P. (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Lund: Studentlitteratur AB.
Lusardi, A., och Mitchell, O. S. (2013). The Economic Importance of Financial Literacy: Theory and Evidence. Journal of Economic Literature, 52 (1), 5–44.
Löfgren, K.-G., Persson, T., och Weibull, J. W. (2002). Markets with Asymmetric Information: The Contributions of George Akerlof, Michael Spence and Joseph Stiglitz.The ScandinavianJournal of Economics, 104 (2), 195–211.
Mishkin, F. (1990). Asymmetric Information and Financial Crises: A Historical Perspective. Doktorsavhandling. Massachusetts. National Bureau of Economic Research. Cambridge.
Nyhetsbyrån Direkt. (2018). Fallande bostadspriser. Aktiespararna, [Online] 15 januari.
Tillgänglig via; https://www.aktiespararna.se/nyheter/fallande-bostadspriser.[Hämtad 2018-05-03]
OECD (2016). OECD/INFE INTERNATIONAL SURVEY OF ADULT FINANCIAL LITERACY COMPETENCIES 2016. [elektronisk]. Tillgänglig via;
http://www.oecd.org/daf/fin/financial-education/OECD-INFE-International-Survey-of-Adult-Financial-Literacy-Competencies.pdf [Hämtad 2018-05-28]
Perbo, U. (1999). Varför fick Sverige en depression i början på 90-talet? Ekonomisk Debatt. [Elektronisk]. Tillgänglig via: https://nationalekonomi.se/filer/pdf/27-6-up.pdf.
[Hämtad 2018-03-13].
Quirk, W. (2012). Too big to Fail and Too Risky to Exist: four years after the 2008 financial crisis, banks are behaving more recklessly than ever. The American Scholar, 81 (4).
Rothschild M. och Stiglitz J. (1976). Equilibrium in Competitive Insurance Markets: An Essay on the Economics of Imperfect Information. The Quarterly Journal of
Economics, 90 (4), 629-649.
Saunders, M., Lewis, P., och Thornhill, A. (2012). Research Methods for Business Students. 6:e uppl. Edinburgh: Pearson Education Limited.
SCB (2018). Fel i statistiken. Statistiska Centralbyrån. (2018), [Online] 2018.
Tillgänglig via; https://www.scb.se/dokumentation/statistikguiden/kvalitet-i-statistiken/fel-i-statistiken/. [Hämtad 2018-05-08]
Sharma, V., Easterwood, J. C., och Kumar, R. (2005). Institutional Herding and the Internet Bubble. Working Papers (Pamplin College of Business) - Virginia Tech Graduate School, 1-66.
Sohlberg, P., och Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Liber.
Spence, M. (1973). Job Market Signaling. The Quarterly Journal of Economics, 87 (3), 355–374.
Stiglitz, J. E. (2001). Information and the change in the paradigm in economics.
American Economic Review, 92 (3), 460-501.
Studenmund, A. H. (2014). Using econometrics: A practical guide. 6:e uppl. New York:
Pearson Education Limited.
Tarde, G. (1903). Laws of imitation. New York: Henry Holt and Company Thurén, T. (2013). Källkritik. 3: e uppl. Stockholm: Liber AB.
Trost, J. och Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5: e uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Walter, A., och Weber, F. M. (2006). Herding in the German Mutual Fund Industry.
European Financial Management, 12 (3), 375–406.
Wissén P. och Wissén U. (2010). Finanskrisen Förklarad. 1: a uppl. Lettland: Livonia Print.
Zribi, N. och Boujelbene, Y. (2009) Ownership structure and bank risk-taking: evidence from Tunisian banks. International Journal of Corporate Governance, 1 (3), 259–270.
APPENDIX
APPENDIX 1: ENKÄT.