6. EMPIRI
6.1 DESKRIPTIV STATISTIK
6.1.1 Respondenternas profil
I följande avsnitt redovisas data insamlat från respondenternas enkätsvar under fråga 2–
5 och fråga 10. Dessa frågor har för avsikt att redogöra för respondenternas profil. I avsnittet behandlas personliga aspekter såsom kön, ålder, utbildningsnivå, anställningsform samt levnadssituation.
avklarad utbildning? Grundskola Gymnasiet Universitet
< 3år Universitet
Anställningsform? Handläggare Annat Bolånehandläggare största andelen av bolånehandläggarna var i åldern 36–45 år, medan andra låntagare hade en jämn fördelning mellan åldrarna 18–60 år. Från detta kan utläsas att gruppen andra låntagare innehåller fler yngre respondenter.
Som kan utläsas har över hälften av bolånehandläggarna avklarat en universitets- eller högskoleutbildning som är längre än 3 år, medan den största andelen av låntagarna har avklarat en gymnasieutbildning. Detta resultat tyder på att det är fler bolånehandläggare som tagit en längre utbildning.
Den fjärde frågan som ställdes var vilken anställningsform respondenterna har, där alternativen var antingen bolånehandläggare eller annat. Under alternativet annat ingår respondenten om denne har annan anställning än bolånehandläggare, är pensionär, saknar
arbete eller liknande. Som också framgår i tabellen levde majoriteten av bolånetagarna som besvarat enkäten tillsammans med en partner.
6.1.2 Respondenternas huvudsakliga bolån
Följande avsnitt har för avsikt att redovisa data insamlat från respondenternas enkätsvar gällande deras huvudsakliga bolån. Avsnittet utgår från enkätsvar på frågorna 6–9 och frågorna 14–15. Det redovisade materialet innehåller enkätsvar för frågorna informationsinhämtning, storlek på bolån, belåningsgrad, räntebindningstid och amortering.
Som kan utläsas från Tabell 5 ovan var det 66% av de tillfrågade bolånehandläggarna som inte samlade information från olika banker innan de tog sitt bolån, medan majoriteten av andra låntagare svarat att de samlade information.
Den totala storleken på respondenternas bolån var relativt jämnt fördelat mellan 1 000 000kr till 3 999 999kr för båda grupperna. Vidare hade både bolånehandläggare och övriga låntagare liknande belåningsgrader. Då 87% av samtliga bolånetagare hade en belåningsgrad mellan 46–85%. Resultatet visade även att över hälften av respondenterna hade en belåningsgrad som var över 61%. Det återfinns ingen tydlig skillnad i belåningsgrad mellan de olika grupperna. Resultatet upplyser dock att bolånetagare generellt har höga belåningsgrader i Sverige.
Gällande respondenternas bindningstid hade majoriteten av dem en räntebindningstid på 3 månader. Ingen av dem uppgav att de hade en bindningstid som var längre än 4 år.
Resultaten visade även att majoriteten av respondenterna från båda grupperna
amorterade, och att 63% av bolånehandläggarna inte omfattades av amorteringskravet, medan 52% av andra låntagare omfattades.
Utifrån det sammanställda resultatet över respondenternas huvudsakliga bolån återfinns endast en tydlig skillnad mellan de båda grupperna. Vilket är på frågan gällande informationsinhämtning. Där kan vi se att det är låntagarna som samlar information från olika banker medan bolånehandläggarna inte samlar information i samma utsträckning.
6.1.3 Respondenternas privatekonomi
Följande avsnitt presenterar resultatet för frågorna 11–13 och 16 i enkäten. Dessa frågor berör respondenternas privatekonomi. Såsom hur mycket pengar de har kvar efter att deras fasta utgifter är betalda, hur stor andel av de fasta kostnaderna som utgörs av bolånekostnader samt om de skulle kunna hantera en räntehöjning. Avslutningsvis ges ett påstående angående respondenternas inställning till amortering
TABELL 6. RESPONDENTERNAS PRIVATEKONOMI
I Tabell 6 ovan kan utläsas att 84% av bolånehandläggarna har mer än 10 000 kronor kvar varje månad, medan 61% av andra låntagare har mer än 10 000 kronor kvar. Detta visar att bolånehandläggarna har mer pengar kvar än andra låntagare varje månad. Angående hur stor del av de fasta kostnaderna som utgörs av bolånekostnader är det större spridning bland svaren för båda grupperna, men de flesta av respondenterna har angett något av de fem första alternativen.
Av de 36% som uppgett att de inte skulle klara av en räntehöjning till 7%, är 6%
bolånehandläggare och 30% andra låntagare. Resultatet visar en tydlig skillnad mellan grupperna, där bolånehandläggare är den grupp som skulle kunna hantera denna finansiella förändring bättre.
TABELL 7. PÅSTÅENDE AMORTERING
Resultatet från Tabell 7 ovan visar att 60% av de tillfrågade bolånehandläggare instämmer i låg eller mycket låg grad på påståendet om att de föredrar att spendera sina pengar på annat, medan 54% av andra låntagare svarat att de instämmer i hög eller mycket hög grad på samma påstående. Resultatet visar en skillnad i hur respondenterna föredrar att spendera sina pengar. Där andra låntagare hellre spenderar pengar på annat, i jämförelse med bolånehandläggarna.
Vidare är det 97% av bolånehandläggarna som instämmer i hög eller mycket hög grad på att det är viktigt att amortera. Gällande andra låntagares svar är det större spridning för detta påstående. Denna fördelning tyder på att bolånehandläggarna anser att det är viktigare att amortera än vad andra låntagare anser.
Det är även 88% av bolånehandläggarna som instämmer i låg eller mycket låg grad på att de inte har råd att amortera. Andra låntagares svar innehåller större spridning igen, men majoriteten av dem har svarat att de också instämmer i låg eller mycket låg grad på påståendet. Vilket innebär att de flesta av respondenterna, från båda grupperna, anser att de har råd att amortera.
6.1.4 Flockbeteende
I följande avsnitt presenteras data insamlat från frågorna 17 och 18 i enkäten som utreder respondenternas tendenser till flockbeteende. Dessa frågor har för avsikt att ge en bild av hur respondenterna väljer att agera utifrån olika situationer.
TABELL 8. PÅSTÅENDE ÖKNING AV BOLÅNERÄNTAN
Fråga 17.
I Tabell 8 ovan kan utläsas att 36% av bolånehandläggarna inte skulle bry sig om ett påstående om en ränteökning från en bekant. Av andra låntagare är det 10% som inte skulle bry sig om detta påstående. Resultatet från detta visar att det skiljer sig i beteende mellan grupperna när de möts av en spekulation på bostadsmarknaden. Gruppen andra låntagare tenderar i större utsträckning att agera efter spekulationer från en bekant.
TABELL 9. SPEKULATIONER FALL I BOSTADSPRISERNA
Fråga 18. Fyra
Som kan avläsas från Tabell 9 ovan svarade 62% av bolånehandläggarna att de instämmer i låg eller mycket låg grad på att de tar medias spekulationer på allvar. Ur gruppen andra låntagare var spridningen bland svarsalternativen större. Största delen, på 40%, svarade dock att de instämmer i hög eller mycket hög grad. Resultatet visade även att 81% av bolånehandläggarna svarade att de instämmer i låg eller mycket låg grad på att de skulle kontakta en mäklare. Bland de andra låntagarna var det 60% som instämmer i låg eller mycket låg grad på samma påstående.
På det tredje påståendet var svaren från bolånehandläggarna jämnt fördelade mellan alternativen instämmer i låg grad till instämmer i mycket hög grad. Svaren från andra låntagare visade att 57% instämmer i låg eller mycket låg grad på samma påstående.
Denna fördelning tyder på att det är fler bolånehandläggarna som inte påverkas av medias spekulationer. Vidare visar det att 34% av bolånehandläggarna och 37% av andra låntagare svarade att de instämmer i varken hög eller låg grad på att de skulle studera marknaden själv.
Utifrån fördelning av respondenternas svar kan utläsas tydliga skillnader mellan grupperna. Där andra låntagare tenderar att ta medias spekulationer på större allvar.
Eftersom de andra låntagare reagerar mer på detta spekulativa påstående och väljer att undersöka det på olika sätt, i jämförelse med vad bolånehandläggarna gör.
6.1.5 Finansiell förståelse
I följande avsnitt presenteras enkätsvaren från frågorna 19–21. Dessa frågor har för avsikt att beskriva den finansiella förståelsen hos respondenterna.
TABELL 10. RESPONDENTERNAS FINANSIELLA FÖRSTÅELSE
106kr 106,1208kr 108kr 108,1208kr Vet ej/vill inte svara
I Tabell 10 ovan presenteras svaren från de frågor som berör respondenternas finansiella förståelse. Det visade sig att den finansiella förståelsen skiljer sig mellan grupperna. Då 93% av bolånehandläggarna svarade rätt på den första frågan, medan 67% av andra låntagarna svarade rätt. Resultatet av den andra frågan hade liknande fördelning, då 81%
av bolånehandläggarna svarade rätt alternativ, medan 54% av de andra låntagarna svarade rätt. Av bolånehandläggarna var det 88% som svarade rätt på inflationsfrågan, medan motsvarande för de andra låntagarna var 63%. Vi finner utifrån detta resultat att den finansiella förståelsen skiljer sig mellan grupperna, där bolånehandläggare är mer benägna att svara rätt.