Datainsamling och procedur

För att uppnå studiens syfte och forskningsfrågor grundas studien på en kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Vi anser att det var det mest lämpliga alternativet att välja denna datainsamlingsmetod och att syfte och forskningsfrågor uppnåddes igenom detta. På grund av sekretess, integritet och tidsbrist skulle inte observation varit en genomförbar datainsamlingsmetod. Om observation hade gjorts skulle vi kunna ha sett om respondenterna konsulterade eller handledde på samma sätt som de påstod att de gjorde. En enkätundersökning hade inte heller varit genomförbar, då vi ville utgå från respondenternas erfarenheter.

Vi hade beräknat att vardera intervju skulle ta en timme, vilket var bra. Samtliga intervjuer varade i 30-40 minuter. Intervjufrågorna följde Esaiassons (2007) intervjuguide, vilket möjliggjorde att resultatet fick en djupare analys. Genom bakgrundsfrågorna skapades en förståelse till varför respondenterna svarade på forskningsfrågorna som de gjorde, till exempel om eller hur respondenterna påverkades av sin specialpedagogiska inriktning.

38 Intervjufrågorna hade kunnat utformas på ett annat sätt för att nå syfte och forskningsfrågorna med studien. Genom svaren på intervjufrågorna anser vi att det kunde varit mer riktade frågor.

Under huvudfråga ett kunde frågorna ställs på följande sätt ”Vilka är de vanligaste anledningarna till varför pedagogerna vill ha konsultation och handledning enligt specialpedagogerna” och ”Vad tycker specialpedagogerna är de egentliga anledningarna till att pedagoger söker”? Dessa frågor har besvarats under intervjuerna, men frågan är om det kunde ha klargjorts ännu mer med dessa underfrågor. Huvudfråga två hade kunnat ha fler underfrågor. Om vi hade frågat specialpedagogerna till exempel ”Vem/vad tycker du bär ansvaret för att det uppstår svårigheter i verksamheten?”, hade kanske resultatet blivit mer utförligt. Vi valde dock att enbart ha två huvudfrågor för att inte påverka respondenterna. Detta innebär även att det var respondenterna som i viss mån tolkade frågan och valde vad de ansåg relevant. Genom detta ser intervjuerna inte helt lika ut, vilket kan ses som en brist. Följdfrågorna som ställdes under intervjun utgick ifrån syfte och forskningsfrågor, vilket gjorde att respondenterna till viss del blev styrda att fördjupa vissa svar. Detta möjliggjorde att resultatet skapades ur respondenternas egna åsikter i vad de ansåg relevant. Utan att direkt ställa den frågan blev det möjligt att finna vilket specialpedagogiskt perspektiv de intog. Om direkta frågor hade ställts skulle det innebära att respondenterna skulle lotsas in i en tankebana och svara utifrån det. Genom att respondenterna fick två stora frågor lotsades respondenterna genom följdfrågor, dock ställdes dessa följdfrågor enbart om respondenten först lyft tanken som relevant.

4.1.3 Dataanalys

Intervjuerna transkriberades och sammanfattades från Esaiassons (2007) metod koncentrering. Vi anser att denna metod belyste studiens syfte och forskningsfrågor, detta på grund av att resultatet grundas på respondenternas svar. Under forskningsfråga två presenterades koncentreringen i samma följd som respondenterna förmedlade informationen. Om vi hade strukturerat upp koncentreringen under ytterligare rubriker hade det varit missvisande. Detta på grund av att författaren anser att det är relevant att synliggöra när respondenterna lyfte informationen för att kunna avgöra vad de intar för perspektiv. Vi hade möjlighet att lyssna på intervjuerna och sedan transkribera ordagrant, vilket gjorde att koncentreringen skedde utifrån respondenternas ord. Vi kunde även läsa om intervjuerna ett flertal gånger för att försäkra sig om att koncentreringen sammanfattades helt rätt, vilket stärker reliabilitet i studien.

39 4.2 Resultatdiskussion

Genom intervjuerna visade det sig att de vanligaste anledningarna till varför förskolor söker specialpedagogisk konsultation eller handledning, är att pedagogerna har funderingar kring ett specifikt barn. De vanligaste funderingarna var att barnen har svårt att koncentrera sig och/eller har språkliga svårigheter och detta kan yttra sig på olika sätt i verksamheten. Om ett barn har koncentrationssvårigheter får barnet även svårigheter med övergångar mellan aktiviteter och får även svårt att bearbeta och sortera intryck. Respondenterna lyfter fram att även språkliga svårigheter kan yttra sig på olika sätt. Barnen kan få svårigheter i samspelssituationer med både andra barn och vuxna. Samtliga respondenterna anser att dessa är de vanligaste anledningarna som lyfts fram av pedagogerna i förskolan.

Nordin-Hultman (2004) menar att det har skett en ökning hos barn i förskolan när det gäller svårigheter med koncentrationen och det sociala samspelet barnen emellan. Utifrån det resultat vi har fått fram i vår studie kan vi se liknande tendenser. Förskolans organisation och miljö är en bidragande faktor till dessa svårigheter anser ett flertal respondenter. Gällande organisationen tycker respondenterna att förskolan idag har för stora barngrupper, vilket är en anledning till varför barnen får de svårigheterna de har. Andra anledningar till svårigheter hos barn enligt respondenterna, kan vara hur pedagogerna planerar och strukturerar det pedagogiska arbetet och miljön i förskolan. Genom detta kan vi tolka att de egentliga svårigheterna i förskolan kan vara de stora barngrupperna, den pedagogiska miljön och pedagogernas förhållningsätt. Nordin-Hultman (2004) anser även hon att barnens agerande skapas av miljön.

Nordin-Hultman (2004) menar att det i förskolan sker en krock mellan teori och praktik, att förskolans teoretiska grund vilar på en tanke att det ska ske ett samspel mellan alla parter i barnens omgivning för att skapa en helhet. Trots detta fokuserar många pedagoger på att lägga över svårigheterna på barnet och barnets agerande. I jämförelse med vår studie såg vi liknande tendenser. Samtliga respondenter förklarade att det vanligaste är att förskolorna sökte konsultation och handledning för det enskilda barnet och hur barnet agerar. Kan detta vara ett tecken på att krocken som Nordin-Hultman (2004) talar om faktiskt sker i kommunens förskolor? Eller kan det vara så att pedagogerna fortfarande ser på specialpedagogiken ur ett historiskt perspektiv, som Fischbein & Österberg (2003) beskriver, att det var barnet som skulle

40 förändras till verksamheten. Tanken slår oss att pedagogerna kanske tror att de måste söka stöd för ett barn och inte för hela gruppen.

Samtliga respondenterna intar mer eller mindre dilemmaperspektivet när de konsulterar eller handleder. Perspektivet kan dock vara framtvingat av olika anledningar. Merparten av respondenterna talar först om sin konsultation och handledning utifrån ett kritiskt perspektiv.

Samtliga respondenterna tycker att svårigheterna inte ska läggas på barnet. De ser det som att förändringen främst ska ske i pedagogernas förhållningsätt till barnen, miljö och organisation.

Som tidigare nämnt är det de stora barngrupperna som är ett problem i förskolans verksamhet idag enligt respondenterna. På grund av detta ställs respondenterna och pedagogerna på förskolan inför olika dilemman, vilket leder till att respondenterna intar ett dilemmaperspektiv.

Ett exempel på detta är när Anna berättar om Reggio Emilia- inspirerade förskolor som arbetar med att mycket material ska finnas tillgängligt för barnen, att barnen själva ofta ska få välja vad de vill göra. Anna menar att de barn som har koncentrationssvårigheter inte klarar av att göra alla dessa val. Dilemmat blir då att även fast pedagogerna försöker göra det bästa för barnen och låta dem själva välja så passar det inte alla barn. Detta tyder på att vissa pedagogiska inriktningar inte är anpassade till alla barn, vilket stämmer överens med Nilholms (2006) resonemang om att det bara går att finna tillfälliga jämvikter i barngruppen.

Ett annat exempel som kan leda till ett dilemma med de stora barngrupperna är Berits tankar.

Berit intar i stora delar av intervjun ett kritiskt perspektiv. Hon menar bland annat att inkludering är hennes hjärtefråga och tycker att alla barn ska inkluderas till en helhet. Trots detta beskriver Berit i slutet av intervjun att hon tycker att gruppen ibland behöver delas för barnens bästa, och frågan är då om Berits perspektivtagande är framtvingat. Om förskolans organisation skulle se annorlunda ut med mindre barngrupper och fler utbildad personal, vad hade då respondenterna intagit för specialpedagogiskt perspektiv?

I läroplan för förskolan, Lpfö 98, Utbildningsdepartementet (2010), står det att Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Det som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd en andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar (Utbildningsdepartementet, 2010, s. 7). Ur detta uppstår dilemman. Som tidigare nämnts anser de flesta respondenterna att barngruppen ibland behöver delas för att tillgodose barnets behov, samtidigt talar respondenterna om att det är viktigt att barn inkluderas. Respondenterna beskriver att det inte finns en universell lösning på svårigheterna, att de är situationsberoende vilket medför att respondenterna ständigt ställs inför olika dilemman. På grund av att barngrupperna är heterogena kan det uppstå

41 svårigheter som ligger utifrån för respondenternas område. Samtliga respondenter är emot diagnostisering men är för kategorisering i viss grad. Kategoriseringen som de syftar på kan vara hörsel- eller talproblem. Kategoriseringens syfte är att de ska få ytterligare stöd från exempelvis logoped, så att pedagogerna kan anpassa verksamheten till barnet. Respondenterna förespråkar inkludering men samtidigt kategorisering för att kunna skapa en inkludering. Detta är ytterligare ett dilemma som respondenterna ställs inför. Något annat som kan ses som en kategorisering är åtgärdsprogram. Här menar vissa av respondenterna att ett sådant krävs för att förskolorna ska få ekonomiskt stöd för exempelvis stödtimmar. Detta är också ett tydligt exempel på att organisationen framtvingar problem i verksamheten. Stora barngrupper och personalbrist gör att förskolorna måste söka hjälp (Nilholm, 2006; Sandberg, 2009) och därför måste åtgärdsprogram skrivas. En del av respondenterna tycker att det ibland kan vara svårt att avgöra hur de ska stötta ett barn i gruppen. De kan känna att det är något med barnet som de inte riktigt kan förklara, att det är något som är avvikande. Respondenterna föreslår då att barnets föräldrar ska kontakta BVC för att få en utvecklingsbedömning av psykolog. Det kan vara respondenterna som bestämmer vad som är ett avvikande beteende och därigenom vad som är normalt. Rønhovde Iglum (2006) menar att en norm kan skapas av vad som anses vara vanligt förekommande i en barngrupp.

Både Sandberg (2009) och respondenterna talar om att det är det pedagogiska arbetet och miljöerna i förskolorna som ska förändras och utvärderas och inte barnet som de tidigare sett ut i förskolan. I likhet med Sandberg (2009) tar respondenterna även upp att miljön i förskolorna många gånger kan skapa svårigheterna för barnet.

Samtliga respondenter intar en konsultativ roll när de stöttar pedagogerna. Detta genom att de alltid för ett samtal med pedagogerna om hur situationen ser ut på förskolan, att den förändring som ska ske är upp till pedagogerna att förändra. Respondenternas roll är att stötta och ge förslag på hur pedagogerna kan komma vidare i sitt arbete i verksamheten. Fischbein & Österberg (2003) menar att det krävs mer av pedagogerna idag på grund av att barngrupperna har blivit mer heterogena än tidigare. Respondenterna menar även de att grupperna är heterogena men att olikheter är givande för barngruppen, dock är det när olikheterna ska tillgodoses som det uppstår dilemman.

42 Som tidigare nämnts visar resultatet att ett flertal pedagoger i förskolan söker konsultation och handledning för att de har funderingar kring ett barn. Detta får oss att fundera vad orsaken kan vara? De pedagoger som finns i förskolor idag samt vi som blivande pedagoger, bör reflektera över hur vi kan motverka att det här resultatet inte blir ett återkommande mönster. De vanligaste ärendena till varför pedagoger söker konsultation och handledning kanske då ändrar riktning.

Resultatet visar att det i första hand är miljön och organisation som ska anpassas till barnen för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt. Detta resultat kan möjligöra för pedagoger, och vi som blivande pedagoger, att reflektera kring vad miljö och organisation har för betydelse i en vidare mening. Som pedagog kan man då arbeta förbyggande för att minska problematik som till exempel koncentrationssvårigheter. En stor förändring kan även ske av förskolechefen, denna kan fundera över varför det är så att pedagogerna söker konsultation och handledning av de anledningar de gör. Förskolechefen kan även fundera över till exempel, hur förskolans organisation är uppbyggd, vad som kan förändras, om arbetslagens sammansättningar kan förändras och om det finns tillräckligt med kompetens hos pedagogerna för att tillgodose barnens behov.

4.3 Förslag till fortsatt forskning

Ett förslag på vidare forskning är att intervjua pedagoger för att undersöka vad de anser är de vanligaste ärendena till varför de söker stöd. Ytterligare förslag är att observera när specialpedagogerna konsulterar eller handleder för att undersöka vad de intar för specialpedagogiskt perspektiv. Det skulle även vara intressant att undersöka om respondenterna hade intagit ett annat specialpedagogiskt perspektiv om förskolans organisation hade sett annorlunda ut.

43

5. Referenslista

Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 årg 12 nr 2 s 96–108 issn 1401-6788. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs Universitet Atterström, Hans & Persson, Roland S. (2000). Brister eller olikheter: specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.

Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad Universitet

(Tillgänglig på Internet: http://www.diva-portal.org/kau/abstract.xsql?dbid=1810)

Engström, Arne (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. Ny, omarb. ppl Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro univ.

Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan. Stockholm: Nordstedts juridik.

Fischbein, Siv & Österberg, Olle (2003). Mötet med alla barn- ett specialpedagogiskt perspektiv. Växjö:

Förlag huset Gothia AB.

Johannson, Bo & Svedner, Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen- Undersökningsmetoder och språk utformning. Uppsala: X-O Grafiktryckeri AB.

Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ” i behov av särskilt stöd [Elektronisk resurs ]:vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

(Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1824)

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.

Rønhovde Iglum, Lisbeth (2006). Om de bara kunde skärpa sig: Barn och ungdomar med ADHD och Tourettes syndrom. Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, Anette (red) (2009). Med sikte på förskolan- barn i behov av särskilt stöd. Lund:

Studentlitteratur

44 Svensk författningssamling: SFS. 1998:1 003, Högskoleförordningen 1993:100, ändring

(omtryck). (1998)

Thornberg, Robert(2009) Ett resursteams samverkan med skola, elever och föräldrar: förtjänster, hinder och utmaningar. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

(Tillgänglig på internet: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:375352)

Topping, Keith J.& Maloney, Sheelagh (red.) (2005). The RoutledgeFalmer reader in inclusive education.

New York: Routledge.

Utbildningsdepartementet (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Utbildningsdepartementet (1985). Skollagen (1985: 1100) Omtryckt: 1997(1997: 1212) Svensk författarsamlingen: SFS.

Tillgänglig på internet:

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100#K2a

Vernersson, Inga-Lill (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Malmö: Studentlitteratur.

Elektroniska källor:

Vetenskapsrådet (2004) Codex: regler och riktlinjer för forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: http://www.codex.uu.se

XXXX Kommun (2011-04-07): http://www.XXXX. se (Hämtat 2011-04-07)

45

6. Bilagor

6.1 Bilaga 1: Brev till specialpedagogerna Hej!

Vi är två studenter som går lärarutbildningen på Uppsala Universitet som ska skriva examensarbete. Vårt arbete skall utgå från specialpedagogiska erfarenheter kring hur

specialpedagoger handleder pedagoger i förskolor. Ni kommer enskilt få svara på framförallt två huvudfrågor där ni svarar utifrån egna erfarenheter och åsikter. Efter vi sammanställt intervjuerna kommer varje person få läsa igenom sin intervju och godkänna att det är korrekt citerat och uppfattat. Frågorna kommer att utgår i stort utifrån dessa frågor och de kan komma att omformuleras. Men innehållet är detsamma.

1. Vilka är de vanligaste specialpedagogiska ärendena du får från förskolor, för att handleda dem i?

2. Hur handleder du förskolorna i dessa?

Dessa frågor kommer vi sedan sammanställa. Alla frågor kommer ni få minst tre dagar innan vi kommer till er. Varje intervju kommer att ta ca en timme, beroende på hur mycket den som intervjuas vill delge oss. Välj en dag under vecka 15 så kommer vi till er, ni behöver inte besluta er för samma dag. Ni kommer självklar att få ett exemplar av vårt arbete när det är färdigt, om ni så önskar. Medverkan i studien är givetvis frivilligt och ni kommer att var. Vi hoppas att ni vill delta i vår studie.

Om ni har frågor så hör av er.

Sara Diop 0722-527 257 Sara Eriksson.0376@student.uu.se

Sara Fredriksson 0736930904 Sara.Fredriksson.5680@student.uu.se

Med vänlig hälsning

Sara Diop och Sara Fredriksson

46 6.2 Bilaga 2: Intervjuguiden:

Bakgrund

1. Vilket år examinerades du som specialpedagog?

2. Har du någon inriktning på din utbildning?

3. Vad har du för grundutbildning?

4. Hur många år har du varit verksam specialpedagog?

5. Hur ser ditt specialpedagogiska uppdrag ut i kommunen?

6. Hur länge har du arbetat inom denna kommun?

7. Hur många förskolor ansvarar du för?

Huvudfrågor

1. Kan du berätta för oss om vad du anser är de vanligaste fallen till varför förskolor kontaktar dig?

2. Kan du beskriva hur du handleder i dessa fall?