Vi utförde vår undersökning under fyra dagar. Under dessa dagar intervjuade vi tre lärare samt åtta elever i årskurs sex. Vi delade även ut enkäter till samtliga elever i årskurs sex.
Lärarna var närvarande när vi delade ut och gick igenom enkäten med eleverna. När vi intervjuade lärarna och eleverna hade vi tillgång till ett grupprum där vi kunde genomföra våra intervjuer utan att bli störda utifrån. Lärarintervjuerna genomförde vi enskilt med varje lärare. Vi hade 13 huvudfrågor samt några följdfrågor. Varje intervju tog mellan 1- 1 ½ timme. Anledningen till att vi valde dessa tre lärare beror på att de var intresserade av att ställa upp på intervjun. Elevintervjuerna däremot genomförde vi parvis. De åtta eleverna som deltog i vår intervju går i årskurs sex, fyra flickor och fyra pojkar. Eleverna anmälde själva sitt intresse för att bli intervjuade. Vi valde att ta med åtta som visade intresse för intervjun eftersom vi då samtidigt kunde få ut mer av vår undersökning. Om vi bara valt ut två elever hade det varit svårare att jämföra deras svar med varandra samt att kunna se om flera elever tycker samma sak. Vi hade tolv huvudfrågor samt följdfrågor till eleverna. Varje intervju tog mellan 30-40 minuter att genomföra. Innan varje intervju startade förklarade vi för eleverna att intervjun var anonym och att ingen skulle få veta vad just de hade sagt. Även Trost skriver om vikten av anonymitet. Han menar att man redan vid första kontakten med den intervjuade och vid intervjuns start skall man upplysa om att det man talar om betraktas som strängt konfidentiellt (Trost 2005, s. 40). Detta gjorde vi eftersom vi ville att eleverna skulle känna att
de kunde säga precis vad de tyckte och tänkte om olika saker. Eftersom vi var två stycken turades vi om att anteckna under intervjuerna. Medan den ena intervjuade passade den andra på att anteckna. Vi valde att inte använda oss av diktafon eftersom vi tror att vissa elever kan tycka det känns ”obehagligt” att det de säger spelas in, de kanske inte vill säga precis vad de tycker eftersom det då finns inspelat och då känns det kanske inte lika anonymt för dem längre. Resultatet från intervjuerna sammanställde vi genom att skriva ihop varje intervju för sig för att sedan skriva en sammanställning av intervjuerna.
3.3 Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod
Innan man påbörjar en undersökning får man bestämma sig för om man vill ha kvalitativ eller kvantitativ forskningsmetod eller både och. För att kunna avgöra vilken som passar bäst för just den undersökningen får man ta reda på vad kvalitativ respektive kvantitativ
forskningsmetod är för något, samt vilken av dessa metoder som passar arbetets syfte bäst.
När man gör kvalitativa intervjuer utmärks dessa av att man ställer raka och enkla frågor, som ger svar som är innehållsrika. Detta ger i sin tur mycket material som kan ge en bild av vad de man intervjuar anser om saker och ting, till exempel om att man kan finna olika typer av mönster bland de intervjuade (Trost 2005, s.7 ). I kvantitativa forskningsmetoder är det oftast fler som deltar än i förhållande till kvalitativa (Trost 2005, s. 14). I vår undersökning deltog fler elever i enkätundersökningen jämfört med hur många som deltog i intervjuerna.
3.4 Validitet och reliabilitet
Vissa åtgärder bör vidtas om en undersökning ska hålla hög reliabilitet och validitet.
Bryman menar för att en undersökning ska hålla hög validitet måste metoden som använts leda fram till resultat som ger svar på de frågeställningar och syfte som låg till grund för undersökningen (Bryman, 2000). Metoden som vi använt oss av är vald utifrån vårt syfte med undersökningen. De frågor som vi har ställt till de intervjuade samt frågorna i enkätundersökningen utgår från vårt syfte och är som vi anser relevanta för målet med vår undersökning. Reliabilitet behandlar exempelvis förutsättningarna för intervjun, att de ska vara anpassade efter intervjupersonens behov och önskemål. För att bibehålla hög reliabilitet
bör man undvika störande faktorer vilket kan ha en negativ inverkan på den intervjuade och därmed även för resultatet av intervjun. Lärarna som blev intervjuade fick själva bestämma platsen där intervjun skulle genomföras både när det gällde intervjun med lärare och elever.
Detta kan skapa en trygghetskänsla hos personen som intervjuas eftersom de då kan känna sig mer avslappnade i trygga miljöer. Till våra intervjuer avsatte vi ordentligt med tid för respektive intervju för att varken vi eller de intervjuade skulle känna sig stressade. Den tid vi avsatte per intervju var cirka 30 minuter till elevernas intervjuer. Lärarnas intervjuer däremot beräknades mellan 40-50 minuter men varade lite längre än den tid som var beräknad.
4 Resultat
Vi har valt att intervjua både lärare och elever samt att göra en enkätundersökning med samtliga elever i årskurs sex.
4.1 Resultat av lärarintervjuer
Vi har valt att intervjua tre lärare. I texten kommer vi att kalla lärarna för lärare A, B och C.
Intervjuerna genomfördes i ett grupprum och tog mellan 1-1/2 timme. Vi förklarade för lärarna att intervjuerna var anonyma. Vi skrev ner svaren som vi fick av lärarna för hand.
Lärare A har jobbat som lärare i 14 år, Lärare B har jobbat som lärare i 8 år, Lärare C har jobbat som lärare i 11 år. Samtliga tre lärare är utbildade 1-7 lärare med svenska och samhällsorienterade ämnen som huvudämnen.
Vilken betydelse har religionsundervisningen?
Alla tre lärarna berättar att religionsundervisningen har stor betydelse och är viktig eftersom det handlar om att förstå olika människors religioner. Lärare C säger att det värsta hon vet är när det blir osämja på grund av detta. Hon menar att religioner har uppkommit för att
människor ska må så bra som möjligt. Hon berättar även att eleverna ofta kommer med egna förslag på sådant de vill veta mer om. Eleverna ställer också många frågor som till exempel hur någon kan tro på en elefantgud eller på gud överhuvudtaget. De ifrågasätter även vad det är att tro. Frågorna handlar mest om sådant som skiljer sig från det vanliga.
Vad vill du uppnå med religionsundervisningen?
Däremot är lärarna eniga om att ämnet inte får mycket av undervisningstiden i skolan.
Religion hamnar lite skymundan när det gäller SO-ämnena, men har mål som ska uppnås.
Alla lärarna går igenom vilka mål som ska uppnås tillsammans med eleverna, däremot ser det annorlunda ut för varje lärare hur de arbetar för att uppnå dessa mål. Lärare A och C låter eleverna vara delaktiga och vara med och bestämma hur de ska arbeta för att nå vissa mål
medan lärare B är den som lägger upp kursen själv. Däremot får hennes elever vara med och bestämma under hur lång tid arbetet ska pågå. Det vanligaste arbetssättet för samtliga lärare är att de arbetar med kursen under ett visst antal veckor.
Vilka är de centrala punkterna i din religionsundervisning?
De centrala punkterna samt målet med lärarnas religionsundervisning anser alla tre är samarbetet mellan de olika religionerna, etiken, och de grundläggande berättelserna för kristendom, islam och judendom. Lärare C tycker att det är svårt at hitta texter till de andra religionerna som passar eleverna på mellanstadiet. Därför blir för hennes del mest judendom, kristendom och islam. En annan centralpunkt är att känna till vad man ska göra och vad som förväntas av en i de olika religionerna. Att man ska ha förståelse för varandra, att det inte är konstigt att någon bär slöja eller inte äter griskött. Etiska samtal, livsfrågor och värdegrund tycker de är viktigast, samt att eleverna har någon slags allmänbildning om olika traditioner, hur synen på livet påverkas av olika religioner eller på hur starkt troende dom är. Alla lärarna har mycket etiska samtal med sina klasser men eleverna uppfattar inte det som religion.
Lärare A och B säger dock att de inte alltid tydliggör att det är religion för eleverna och att de borde bli bättre på det. Ännu en central punkt är ren fakta och begrepp om religioner.
Religionen kommer även ofta in i andra ämnen som historia och skönlitteratur. Lärarna uppfattar dock det som att eleverna inte ser detta som religion. Alla tre lärarna tycker även att relationer är viktiga, både i och utanför klassen, hur eleverna uppfattar varandra och vad de säger till varandra och även till vuxna och främlingar. Detta är saker som ofta tas upp under de etiska samtalen. Lärare A och B skulle vilja ha mer studiebesök samt kunna bjuda in fler föreläsare. De tycker också det är synd att det inte finns mål för eleverna att klara i årskurs tre i ämnet religionskunskap, utan att det bara finns mål för matematik och svenska.
Hur stort är intresset för ämnet i elevgruppen?
Alla tre lärarna säger också att intresset för religion är som störst när eleverna kan anknyta innehållet till sitt eget liv eller någon de känner eller blanda in sina egna livserfarenheter, till exempel när killen i klassen som är muslim berättade om islam. Intresset är dock inte lika stort när det gäller ren fakta om religioner. Läraren A och C menar att lärarens uppgift blir då
att försöka göra texten intressant, detta kräver att man har en viss berättarteknik och att man kan ställa frågor som är knutna till eleverna som exempelvis varför tror du att de gjorde så?
Vad skulle du ha gjort i samma situation?
Lärare A och B tycker också det är viktigt att eleverna kan göra en text till sin egen, man kan inte alltid dramatisera. Det är också viktigt att läraren ger en bra inledning till kursen som fångar elevernas intresse för att vilja veta mer. Det spelar också roll för undervisningen hur engagerad läraren är. Brinner läraren för ämnet och har tid att lägga upp kursen på ett bra sätt är allt möjligt. Lärare B använder sina egna erfarenheter i undervisningen. Hon har varit i Jerusalem och detta är något hon ofta tar upp med sina elever i religionsundervisningen.
Lärare A och B menar även att det kanske skulle vara bättre med ämneslärare, men nackdelen med detta är att då förlorar de gruppen som grogrund. Samtidigt som utbildningen blir
likvärdigt för alla eftersom alla får samma typ av undervisning och kunskap.
Upplever du att du kan lägga upp din undervisning i religionskunskap på det sätt du vill?
När det kommer till hur stor frihet de har att lägga upp sin undervisning ser lärarna lite olika på den saken. Lärare C menar att man får tänka sig för precis som när man pratar politik. Det är lätt hänt att man belyser sina egna åsikter och debatterar för dem. Hon tycker det är ok att säga ens egna privata åsikt men är samtidigt noga med att förklara för eleverna att ingen behöver tycka som hon. Lärare A och B känner att de har stor frihet när det kommer till hur de vill lägga upp sitt arbete. De skulle dock gärna vilja planera kursen tillsammans med någon annan lärare som ska ha samma kurs. Då styrs det mer av vad som blir bäst för eleverna samt att de då får argumentera för sina val. De menar att det annars kan bli det som är bäst för läraren.
Skulle du vilja ändra något i styrdokumenten inom religionskunskapsämnet?
Lärare A och B säger att eleverna tycker att målen i religion är svåra att tolka och är stora. De borde bli mer tydliga. De tycker att det borde finnas med som målsättning att bygga upp en relation med till exempel någon som har annan religiös bakgrund för att på något sätt tvingas
utnyttja den mångfald som finns idag och för att motarbeta främlingsfientlighet. Om de skapar en sådan kontakt blir den mer personlig och förhoppningsvis lättare att ta till sig. Kursmålen behöver göras mer tydliga. De tycker att ämnet främlingsfientlighet borde finnas med i kursmålen.
Har det någon gång blivit någon konflikt på grund av ditt ämnesval?
Ingen av lärarna har haft någon konflikt med eleverna, skolan eller föräldrarna på grund av deras ämnes val inom religionsämnet. De känner att de kan prata om vad som helst med eleverna. Ingen av dem känner någon rädsla för att eleverna ska gå hem och berätta att de lärt sig något som sedan föräldrarna blir upprörda över. Alla lärarna är engagerade och öppna när det gäller att prata om saker som ibland kan uppfattas som pinsamt för eleverna till exempel om man pratar om intima kroppsdelar. Märker eleverna att läraren inte tycker det är något konstigt med det läraren säger slappnar de själva av efter ett tag och vågar kanske ställa de frågor som de annars kanske hade tyckt varit för pinsamma att ställa. Lärare C berättar om ett exempel som gjorde att hon tyckte att det kändes jobbigt för henne själv. Det var en gång när hon bad en muslimsk elev berätta varför han inte äter griskött och sedan sett på honom att detta inte är något han vill berätta om i klassen. Hennes avsikt var inte att få honom att känna sig illa till mods utan att eleverna i klassen skulle få mer kännedom om ämnet. Numera är hon mer försiktig när det gäller dessa ämnen eftersom hon vet att alla inte vill berätta om sin kultur eller religion i skolan, det kan vara känsligt för vissa elever.
Har föräldrarna varit delaktiga i religionsundervisningen på något sätt?
Tyvärr har inte föräldrarna varit delaktiga i religionsundervisningen även om lärarna ibland frågat föräldrar med annan religiös bakgrund om de vill komma och berätta om sin religion för klassen. Men det är aldrig någon som nappat på deras förslag. Lärare C säger att hon inte vet om det beror på att de själva inte vill, eller att barnen inte vill det, men att hon uppfattar det som om många inte vill ge ut den biten av sig själv. Kanske känner de att de inte kan tillräckligt mycket för att berätta om det eller så anser de kanske att en präst eller liknande borde komma istället. Lärare A berättar att föräldrarna inte är delaktiga om hur målen ska se ut, däremot får de hemskickat vilka mål eleverna ska uppnå i varje kurs samt en
måluppfyllelse för eleven efter avslutad kurs. Inga föräldrar har kommit och berättat om sin religion i skolan, däremot har en muslimsk elev som gick i en av lärarnas klass tidigare berättat om sin tro. Till detta fick han hjälp av sin familj och släktingar som gav honom föremål och böcker att ta med och visa i skolan. Detta var något som uppskattades mycket av de övriga eleverna i klassen.
4.2 Resultat av elevintervjuer
Här kommer vi att redovisa för våra resultat från enkätundersökningen samt intervjuerna med eleverna.
4.2.1 Enkätundersökning
Som vi nämnde i metodavsnittet gjorde vi vår enkätundersökning på en skola i södra Skåne.
Eleverna som deltog går i årskurs sex. I undersökningen ingick tio frågor som eleverna fick besvara genom att skriva ner sina svar. Där fanns alltså inga färdiga svar att fylla i. På skolan finns det två klasser med elever från årskurs sex och i varje klass går det 19 respektive 20 elever. I undersökningen deltog 35 elever, övriga fyra var sjuka. I klassen med 19 elever, som vi kallar klass A elever deltog 17 elever, tio tjejer och sju killar. I klassen med 20 elever, klass B, deltog 18 elever, åtta tjejer och tio killar. Vi var med under tiden som eleverna fyllde i enkäten samt gick igenom den innan vi delade ut den. Eleverna frågade oss om de var osäkra på någon fråga. Vi var också noga med att poängtera att det inte fanns något rätt eller fel svar och att varje elev skulle skriva det som kändes rätt för honom/henne. Sammanlagt tillbringade vi 30 min i varje klass. Vi valde också att inte samla in enkäterna förrän det gått 20 minuter, detta för att eleverna inte skulle känna sig stressade.
1. Hur mycket anser du att du kan om religion? (Motivera gärna ditt svar)
Figur 1. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar Antal elever Tjejer Killar
Mycket 2 2
Ganska mycket 8 3 5
Lite 20 11 9
Inget 5 4 1
Här skrev majoriteten av eleverna att de inte kan så mycket eftersom de inte kommer ihåg vad de lärt sig tidigare, samt att det var så länge sen de hade ämnet och att de inte har haft mycket religionsundervisning. Några nämner också att ämnet inte är roligt. En av flickorna som säger att hon kan ganska mycket motiverar svaret med att hon gått på en annan skola.
2. När är ämnet religion som roligast/ mest intressant?
Figur 2. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar Antal elever Tjejer Killar
När man läser och skriver 4 4
När man tittar på film 1 1
När den som undervisar kan mycket om ämnet 1 1
När man har grupparbete 3 3
Alltid 1 1
Vet inte 15 7 8
Har glömt vad religion är för något 1 1
När man lär sig något 2 2
Aldrig, är inget roligt ämne 3 3
När man letar efter fakta på nätet 1 1
När man pratar om historia 2 2
Det beror på vad vi jobbar med 1 1
Här var det stor variation på svaren, 15 av eleverna svarade att de inte visste när
religionsundervisningen var som roligast/mest intressant. Motiveringarna till svaren varierar, några exempel på svar är att de inte har religion så ofta och därför kommer de inte ihåg andra tycker att ämnet är ointressant.
Fyra tjejer tycker det är bäst när de får läsa och skriva om ämnet. En annan tjej tycker religionsämnet alltid är intressant. Två killar tycker att det är roligt när de får lära sig något i ämnet. Däremot tycker en tjej att det är mest intressant när den som undervisar i ämnet kan mycket om religion. Enbart en tjej tycker att religion är som roligast när hon tittar på film. En
kille däremot menar att det beror på vad de jobbar med, men att det måste vara roligt. En annan tjej har glömt vad religion är och tre andra tjejer tycker det är som roligast när de jobbar i grupp. En kille tycker att det är kul att ”kolla efter saker på Internet”, däremot tycker tre andra killar att religionsämnet aldrig är roligt. Men en av killarna tror att det kanske är intressant att lära sig om Buddha. Två killar tycker det är roligt att prata om historia.
3. På vilket sätt brukar undervisningen på religionslektionerna gå till?
Figur 3. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar Antal elever Tjejer Killar
Grupparbete 10 5 5
Enskilt arbete 6 2 4
Varierat 10 7 3
Vet inte 8 3 5
Läraren pratar mest 1 1
Eleverna kommer ihåg eller uppfattar dessa lektioner på olika sätt. Svaren varierar mellan grupparbete, enskilt arbete och varierat, endast en elev anser att det mest är läraren som pratar. Övriga elever vet inte. Än en gång är mångas motivering att det var länge sedan de hade religion eller att de inte kommer ihåg.
4. Viken religion har varit mest intressant under religionslektionerna och varför?
Figur 4. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar Antal elever Tjejer Killar
Kristendomen 4 3 1
Vet inte 22 12 10
Judendomen 1 1
Ingen 3 1 2
Har bara jobbat med kristendomen 3 3
Andra världskriget/Stockholms blodbad 2 1 1
Fyra elever tyckte att lektionerna om kristendomen var mest intressanta. Bland de elever som svarade att de inte visste vad som var mest intressant motiverade de sitt svar med att de hade jobbat med många olika religioner och att de inte kunde välja ut en. Tre elever tycker att ingen religion är intressant. Däremot tyckte en kille att andra världskriget var mycket
intressant. En annan tjej är osäker på om ”Stockholms blodbad” handlar om religion, men hon tyckte i alla fall om att jobba med detta. En av tjejerna tyckte att judendomen var intressant och ville lära sig mer om det då hon bara hade haft en lektion om judendomen. Tre av killarna svarade att de bara hade jobbat med kristendomen.
intressant. En annan tjej är osäker på om ”Stockholms blodbad” handlar om religion, men hon tyckte i alla fall om att jobba med detta. En av tjejerna tyckte att judendomen var intressant och ville lära sig mer om det då hon bara hade haft en lektion om judendomen. Tre av killarna svarade att de bara hade jobbat med kristendomen.