Vi har valt att intervjua tre lärare. I texten kommer vi att kalla lärarna för lärare A, B och C.
Intervjuerna genomfördes i ett grupprum och tog mellan 1-1/2 timme. Vi förklarade för lärarna att intervjuerna var anonyma. Vi skrev ner svaren som vi fick av lärarna för hand.
Lärare A har jobbat som lärare i 14 år, Lärare B har jobbat som lärare i 8 år, Lärare C har jobbat som lärare i 11 år. Samtliga tre lärare är utbildade 1-7 lärare med svenska och samhällsorienterade ämnen som huvudämnen.
Vilken betydelse har religionsundervisningen?
Alla tre lärarna berättar att religionsundervisningen har stor betydelse och är viktig eftersom det handlar om att förstå olika människors religioner. Lärare C säger att det värsta hon vet är när det blir osämja på grund av detta. Hon menar att religioner har uppkommit för att
människor ska må så bra som möjligt. Hon berättar även att eleverna ofta kommer med egna förslag på sådant de vill veta mer om. Eleverna ställer också många frågor som till exempel hur någon kan tro på en elefantgud eller på gud överhuvudtaget. De ifrågasätter även vad det är att tro. Frågorna handlar mest om sådant som skiljer sig från det vanliga.
Vad vill du uppnå med religionsundervisningen?
Däremot är lärarna eniga om att ämnet inte får mycket av undervisningstiden i skolan.
Religion hamnar lite skymundan när det gäller SO-ämnena, men har mål som ska uppnås.
Alla lärarna går igenom vilka mål som ska uppnås tillsammans med eleverna, däremot ser det annorlunda ut för varje lärare hur de arbetar för att uppnå dessa mål. Lärare A och C låter eleverna vara delaktiga och vara med och bestämma hur de ska arbeta för att nå vissa mål
medan lärare B är den som lägger upp kursen själv. Däremot får hennes elever vara med och bestämma under hur lång tid arbetet ska pågå. Det vanligaste arbetssättet för samtliga lärare är att de arbetar med kursen under ett visst antal veckor.
Vilka är de centrala punkterna i din religionsundervisning?
De centrala punkterna samt målet med lärarnas religionsundervisning anser alla tre är samarbetet mellan de olika religionerna, etiken, och de grundläggande berättelserna för kristendom, islam och judendom. Lärare C tycker att det är svårt at hitta texter till de andra religionerna som passar eleverna på mellanstadiet. Därför blir för hennes del mest judendom, kristendom och islam. En annan centralpunkt är att känna till vad man ska göra och vad som förväntas av en i de olika religionerna. Att man ska ha förståelse för varandra, att det inte är konstigt att någon bär slöja eller inte äter griskött. Etiska samtal, livsfrågor och värdegrund tycker de är viktigast, samt att eleverna har någon slags allmänbildning om olika traditioner, hur synen på livet påverkas av olika religioner eller på hur starkt troende dom är. Alla lärarna har mycket etiska samtal med sina klasser men eleverna uppfattar inte det som religion.
Lärare A och B säger dock att de inte alltid tydliggör att det är religion för eleverna och att de borde bli bättre på det. Ännu en central punkt är ren fakta och begrepp om religioner.
Religionen kommer även ofta in i andra ämnen som historia och skönlitteratur. Lärarna uppfattar dock det som att eleverna inte ser detta som religion. Alla tre lärarna tycker även att relationer är viktiga, både i och utanför klassen, hur eleverna uppfattar varandra och vad de säger till varandra och även till vuxna och främlingar. Detta är saker som ofta tas upp under de etiska samtalen. Lärare A och B skulle vilja ha mer studiebesök samt kunna bjuda in fler föreläsare. De tycker också det är synd att det inte finns mål för eleverna att klara i årskurs tre i ämnet religionskunskap, utan att det bara finns mål för matematik och svenska.
Hur stort är intresset för ämnet i elevgruppen?
Alla tre lärarna säger också att intresset för religion är som störst när eleverna kan anknyta innehållet till sitt eget liv eller någon de känner eller blanda in sina egna livserfarenheter, till exempel när killen i klassen som är muslim berättade om islam. Intresset är dock inte lika stort när det gäller ren fakta om religioner. Läraren A och C menar att lärarens uppgift blir då
att försöka göra texten intressant, detta kräver att man har en viss berättarteknik och att man kan ställa frågor som är knutna till eleverna som exempelvis varför tror du att de gjorde så?
Vad skulle du ha gjort i samma situation?
Lärare A och B tycker också det är viktigt att eleverna kan göra en text till sin egen, man kan inte alltid dramatisera. Det är också viktigt att läraren ger en bra inledning till kursen som fångar elevernas intresse för att vilja veta mer. Det spelar också roll för undervisningen hur engagerad läraren är. Brinner läraren för ämnet och har tid att lägga upp kursen på ett bra sätt är allt möjligt. Lärare B använder sina egna erfarenheter i undervisningen. Hon har varit i Jerusalem och detta är något hon ofta tar upp med sina elever i religionsundervisningen.
Lärare A och B menar även att det kanske skulle vara bättre med ämneslärare, men nackdelen med detta är att då förlorar de gruppen som grogrund. Samtidigt som utbildningen blir
likvärdigt för alla eftersom alla får samma typ av undervisning och kunskap.
Upplever du att du kan lägga upp din undervisning i religionskunskap på det sätt du vill?
När det kommer till hur stor frihet de har att lägga upp sin undervisning ser lärarna lite olika på den saken. Lärare C menar att man får tänka sig för precis som när man pratar politik. Det är lätt hänt att man belyser sina egna åsikter och debatterar för dem. Hon tycker det är ok att säga ens egna privata åsikt men är samtidigt noga med att förklara för eleverna att ingen behöver tycka som hon. Lärare A och B känner att de har stor frihet när det kommer till hur de vill lägga upp sitt arbete. De skulle dock gärna vilja planera kursen tillsammans med någon annan lärare som ska ha samma kurs. Då styrs det mer av vad som blir bäst för eleverna samt att de då får argumentera för sina val. De menar att det annars kan bli det som är bäst för läraren.
Skulle du vilja ändra något i styrdokumenten inom religionskunskapsämnet?
Lärare A och B säger att eleverna tycker att målen i religion är svåra att tolka och är stora. De borde bli mer tydliga. De tycker att det borde finnas med som målsättning att bygga upp en relation med till exempel någon som har annan religiös bakgrund för att på något sätt tvingas
utnyttja den mångfald som finns idag och för att motarbeta främlingsfientlighet. Om de skapar en sådan kontakt blir den mer personlig och förhoppningsvis lättare att ta till sig. Kursmålen behöver göras mer tydliga. De tycker att ämnet främlingsfientlighet borde finnas med i kursmålen.
Har det någon gång blivit någon konflikt på grund av ditt ämnesval?
Ingen av lärarna har haft någon konflikt med eleverna, skolan eller föräldrarna på grund av deras ämnes val inom religionsämnet. De känner att de kan prata om vad som helst med eleverna. Ingen av dem känner någon rädsla för att eleverna ska gå hem och berätta att de lärt sig något som sedan föräldrarna blir upprörda över. Alla lärarna är engagerade och öppna när det gäller att prata om saker som ibland kan uppfattas som pinsamt för eleverna till exempel om man pratar om intima kroppsdelar. Märker eleverna att läraren inte tycker det är något konstigt med det läraren säger slappnar de själva av efter ett tag och vågar kanske ställa de frågor som de annars kanske hade tyckt varit för pinsamma att ställa. Lärare C berättar om ett exempel som gjorde att hon tyckte att det kändes jobbigt för henne själv. Det var en gång när hon bad en muslimsk elev berätta varför han inte äter griskött och sedan sett på honom att detta inte är något han vill berätta om i klassen. Hennes avsikt var inte att få honom att känna sig illa till mods utan att eleverna i klassen skulle få mer kännedom om ämnet. Numera är hon mer försiktig när det gäller dessa ämnen eftersom hon vet att alla inte vill berätta om sin kultur eller religion i skolan, det kan vara känsligt för vissa elever.
Har föräldrarna varit delaktiga i religionsundervisningen på något sätt?
Tyvärr har inte föräldrarna varit delaktiga i religionsundervisningen även om lärarna ibland frågat föräldrar med annan religiös bakgrund om de vill komma och berätta om sin religion för klassen. Men det är aldrig någon som nappat på deras förslag. Lärare C säger att hon inte vet om det beror på att de själva inte vill, eller att barnen inte vill det, men att hon uppfattar det som om många inte vill ge ut den biten av sig själv. Kanske känner de att de inte kan tillräckligt mycket för att berätta om det eller så anser de kanske att en präst eller liknande borde komma istället. Lärare A berättar att föräldrarna inte är delaktiga om hur målen ska se ut, däremot får de hemskickat vilka mål eleverna ska uppnå i varje kurs samt en
måluppfyllelse för eleven efter avslutad kurs. Inga föräldrar har kommit och berättat om sin religion i skolan, däremot har en muslimsk elev som gick i en av lärarnas klass tidigare berättat om sin tro. Till detta fick han hjälp av sin familj och släktingar som gav honom föremål och böcker att ta med och visa i skolan. Detta var något som uppskattades mycket av de övriga eleverna i klassen.