I ämnet musik bli ansvarstagandet extra synligt när det handlar om att ta ansvar för den egna övningen samt på vilket sätt elever tar sig an nya låtar. Robin menar att
ansvarstagande är kopplat till ambitionsnivå och att elever som siktar på ett högre betyg anstränger sig mer och tar även mer ansvar för sina studier. Jin drar kopplingen mellan ansvarstagande och klassrumsklimatet, som lärare är det viktigt att ha en klassrumsmiljö där eleverna känner sig trygga, det kan bidra till att eleverna tar mer ansvar menar Jin. Vidare beskriver hen hur elever ska ges samma möjlighet till elevinflytande oberoende av vem som skriker högst. Jins arbetssätt genomsyras av att allas åsikter är lika mycket värda och med hjälp av en deliberativ undervisningsmetod kan hen sträva efter att skapa förståelse för varandra och att alla elever kommer till tals (Roth, 2004). Elvstrand (2009) menar att hur stort ansvar eleverna tar grundar sig dels i elevers sociala relationer. Eelever med många kompisar känner ett aktivt stöd och vågar ta mer plats medan det å andra sidan finns elever som känner precis tvärt om (Elvstrand, 2009).
Robin och Kim beskriver att elever som har svårt för att driva på sitt eget arbete arbetar bättre på sina instrument och låtar när lärarna bevakar och befinner sig i samma rum
handlar just om det som nämns i ovanstående text. Ett klassrum med ett gott klimat har närvarande lärare som i sin tur leder till att eleverna upplever en trygghet och att det finns en respekt mot varandra från både lärare och elever (Skolinspektionen, 2012). Det är den här typen av klassrumsklimat som enligt Jin är något som hen alltid eftersträvar på grund av att få alla eleverna att känna sig delaktiga. Andersson (2012) redogör för viktiga aspekter kring användandet av deliberativ demokrati. Det handlar dels om att eleverna lär sig att samtala med varandra och låter alla klasskompisar komma till tals, men även att utveckla förmågor som att lyssna och respektera olikheter vilket gynnar ett klassrumsklimat. Genom att eleverna utvecklar förmågor som att lyssna och respektera andra skapar det möjlighet för reflektion vilket Borman, Dancig, Garcia och Callan (2012) menar i sin artikel är en betydelsefull egenskap hos varje enskild individ. Detta går även att koppla samman med skolans läroplan som menar att undervisningen ska ge eleverna möjlighet till att utveckla demokratiska färdigheter (Skolverket, 2011).
8.3 Vägen till delaktighet och inflytande
Forsberg (2000) anger i sin avhandling att lärarna ofta ger eleverna inflytande i de material som eleverna ska arbeta med och i inlärningsprocessen gällande vilket sätt undervisningen ska genomföras på. Det är vanligare att eleverna i lägre åldrar
involveras mer i planeringen än i de äldre (Forsberg, 2000). Det framgår i resultatet att de fyra lärarna låter sina elever vara delaktiga när det handlar om material. Detta framgår även av lärarna i Forsbergs (2000) studie. Kim kopplar samman elevernas motivation med arbetsinsatsen. Eleverna vill öva och spela på sina låtar om det varit med i processen att välja material. Sett ur Deweys (2004) perspektiv att elevernas intresse ska vara i fokus och att det leder till djupinlärning samt att eleverna har ett behov att få vara involverande visar lärarna en medvetenhet om just detta i sin undervisning. Alla har uttryckt att det på ett eller annat sätt ger eleverna möjlighet att välja och det visar sig vara givande och ger elever motivation och ansvarstagande. Det är få tillfällen som elevernas intressen sätts åt sidan och det är i situationer där fokus är på något annat än den givna arbetsuppgiften. Ett exempel på det är gruppindelning men enligt Elvstrand (2009) ska eleverna lära sig att arbeta i varierade grupper och
konstellationer för att utveckla förmågan att samarbeta (Elvstrand, 2009). Det blir även ett sätt att utveckla elevernas demokratiska förmågor som att lyssna och respektera andras åsikter (Roth, 2004, Dewey,1999 & Englund, 2000). Jin uttrycker i sin intervju att hen inte låter sina elever välja grupper och att en anledning till detta är just för att de ska kunna spela tillsammans med alla. Det ger eleverna träning i samarbete och arbeta i
varierade grupper. Detta är även en central del i styrdokumenten som lärarnas undervisning ska baseras på (Skolverket, 2011).
Dewey (1999) ger en bild av hur ett välfungerande samhälle grundar sig i skolans verksamhet och att den måste vara välplanerad, strukturerad och ge eleverna rätt sorts verktyg för att kunna verka och leva som aktiva medborgare (Dewey, 1999). Lo anser att eleverna måste lära sig demokratiska kunskaper. Hen ger exempel på viket av att förklara hur en röstning går till. Lo upplever att barn och har svårt att acceptera när de inte får sin vilja igenom. Elvstrands (2009) avhandling betonar vikten av att få eleverna att förstå syftet i olika uppgifter och att eleverna genom det kan känna att det finns en mening med att aktivt delta och i sin tur utveckla en förståelse för utbildningen.
8.4 Elevers olika förutsättningar för inflytande
Lärarna är i resultatet överens om att elevers olikheter styr hur undervisningen planeras och läggs upp. Däremot arbetar de på olika sätt och Lo menar att det är en utmaning att alltid ligga steget före eleverna och att förberedelser är a och o. Gemensamt för lärarna är att alla på olika sätt uttrycker begränsningarnas betydelse och svårigheten att
individanpassa. Eleverna ges möjlighet att göra egna val exempelvis av instrument alternativt låtar. Jin pratar även här om hur hen använder sig av gruppsamtal där
eleverna ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och komma med önskemål samt att varje elev ska känna sig hörd. Utifrån John Deweys (2004) tankar kring hur elever befäster kunskaper på bästa sätt går det att se att alla lärarna har en medvetenhet i sina
undervisningsmetoder och att lärarna ständigt arbetar med att utveckla elevernas intresse och kreativitet på bästa möjliga sätt.
Gruppsamtal och situationer där elever får uttrycka sina egna tankar och åsikter som Kim, Robin, Lo och Jin använder sig av menar Roth (2004) är ett sätt som kan hjälpa eleverna att utveckla värderingskunskaper och förstå hur andra tänker. Lo menar att elever inte alltid accepterar utgången av exempelvis en röstning eller där eleverna får tycka till om aktivitet. Det visar på att elever har ett behov av att lära sig att förstå och respektera andras åsikter och val. Roth (2004) anger att deliberativ pedagogik hjälper elever att utveckla förmågan att förstå olikheter och att människor har olika erfarenheter och bakgrunder. Han menar eleverna måste utveckla förmågan att kunna ta egna beslut som kommer att gynna dem själva (Roth, 2004). Fördelen med deliberativa samtal och
den finns men i en liten skala. Lärarna uttrycker att de försöker att arbeta mot att
eleverna ska få komma till tals lika mycket. Det går däremot att se en viss svårighet i att anpassa sin undervisning till att alla elever ska få vara delaktiga och tycka till då
elevernas olikheter kan spela en stor roll. Jin uttrycker att hens elever kommer till tals medan Kim har elever som aktivt uttrycker att det inte orkar eller vill, de nöjer sig med att läraren, Kim i detta fallet bestämmer vad som ska göras. Sellbergs (2001) avhandling beskriver elever som inte har erfarenhet kring inflytande eller inte är delaktiga saknar motivation till att arbeta eller driva på sin egen utveckling (Sellberg, 2001). Kims elever som uttrycker att de inte vet eller kan är möjligtvis i ett större behov av att faktiskt ges mer ansvar och inflytande men att det eventuellt börjar med välja exempelvis låt för att väcka motivationen och att i framtiden ta mer ansvar. Dewey (1999) menar att
kommunikation mellan elever och lärare är ett verktyg för att eleverna ska formas och bli till unika individer. Samtal kan vara ett sätt för skolan att hjälpa elever att utvecklas och att vilja lära (Dewey, 1999). Genom att möta eleverna som beskrivs ovan i samtal både med lärare men också med andra elever kan det bidra till en ökad förståelse för var i livet de befinner sig och vad eleverna är i behov av just nu.
Motsatsen till ovanstående elever är de som springer fram i sin utveckling och aktivt söker ny kunskap. Kim har upplevt att dessa elever tycker att undervisningens tempo är för långsamt och anpassas allt för ofta mot de långsammare eleverna. Eleverna som Kim möter skulle kunna utveckla en förståelse för olikheter i klassrummet med hjälp av deliberativ pedagogik, då det genom den metoden ger eleverna förutsättningar att utveckla förståelse för hur andra människor fungerar och förstå att alla individer är olika (Roth, 2004). Utifrån Kims beskrivningar av elevers olika egenskaper och inställning till skolprojekt och valmöjligheter går det genom Von Wright (2000) sätt att se på elevers behov se att dessa elever skulle kunna gynnas av att samtala och diskutera kring undervisningen då det kan bidra till en förståelse för alla elevers olika behov och förutsättningar. Genom den typen av inkludering får eleverna en försäkran om att läraren hör och ser eleven.