Lärarna pratar om hur eleverna tar ansvar för sina studier och hur det är en väsentlig del för hur de presterar men också på vilket sätt eleverna blir delaktiga i att fatta beslut gällande deras undervisning och kunskapsutveckling.
Kim uttrycker att upplevelsen är att majoriteten av eleverna vill ta ansvar men att det kan visa sig på olika sätt. Hen fortsätter med att beskriva hur ansvarstagandet i musikämnet blir tydligt när det handlar om att öva och lära sig spela låtar på olika instrument. Kim beskriver även hur elevernas motivation och ansvarstagande ökar när de får vara delaktiga i att välja vilka låtar som ska spelas. Vidare i processen visar eleverna ett stort intresse för hur de ska arbeta vidare med sin musikaliska utveckling och förstår att övning ger färdighet. Detta pratar även Robin om i sin intervju. Elever som sätter högre krav på sig själva och har en större ambition att lyckas i skolan tar ett större ansvar för sitt skolarbete vilket det visar sig på olika sätt. Lo berättar att hen arbetar utifrån de mål som sätts upp för undervisningen och att eleverna arbetar olika
mycket beroende på deras förmågor och kunskaper. Hen pratar om hur lärarens ansvar är att hela tiden utmana eleverna med nytt innehåll för att hålla drivet igång och därmed uppmuntra till fortsatt vilja att lära. Jins tankar kring ansvar landar i att eleverna saknar insikt i vad ansvarstagande faktiskt innebär vilket kan bidra till att eleverna tar ansvar utan att själva vara medvetna om det. När det sker är det viktigt att synliggöra
ansvarstagandet för eleverna, bjuda in och låta dem vara delaktiga i processen. Det blir betydligt roligare för eleverna att arbeta och ta ansvar för det skoluppgifter som de själva har varit med och valt samt utformat.
Ansvarstagande kan medföra en viss problematik, vilket kan innebära att lärare inte ser den faktiska orsaken till varför det finns elever som inte tar ansvar för sitt övande. Jin betonar även vikten av ett öppet klassrumsklimat. Det kan bidra till att eleverna känner sig bekväma med att uttrycka sina åsikter. Trots elevernas olikheter ska de ges samma möjlighet att tycka till och ges inflytande i undervisningen menar Jin. Jin och Lo menar båda två att det kan finnas ett grupptryck i klassrummet som kan påverkar eleverna på olika sätt, grupptrycket kan bidra till att eleverna inte vågar uttrycka sig i klassrummet. Kim och Robin nämner en annan sorts problematik som innebär att på samma sätt som det finns elever med hög ambitionsnivå och som tar mycket ansvar, finns det elever som saknar ambitioner och mål. Det kan leda till att ansvarstagande blir lidande och till och med helt uteslutet. Eleverna som inte tar lika mycket ansvar rider på vågen av andras ansvarstagande vilket blir synligt i Robins klassrum när eleverna själva får välja grupper. Eleverna med lägre ambitionsnivå spelar gärna ihop med elever som har en högre ambitionsnivå än dem själva. Robin betonar lärarnärvarons roll i klassrummet och att den är betydande för hur eleverna vill arbeta med sina projekt och driva på sitt övande. Kim menar att drivet måste komma ifrån eleverna själva, det är inget som läraren kan tvinga fram. ”Musikämnet framförallt, de kan öva och göra sitt bästa när jag är där men då måste de även fortsätta när jag gått därifrån” menar Kim. Detta innebär att när Kims elever arbetar i grupper eller enskilt finns det vissa som lätt svävar iväg och gör annat men när Kim befinner sig i rummet och hjälper eleverna arbetar de flitigare och övar på sina instrument.
7.3 Vägen till delaktighet och inflytande
I följande avsnitt beskrivs resultatet kring vilket sätt eleverna är delaktiga i undervisningen och hur lärarna arbetar med att skapa möjlighet för eleverna att medverka.
I intervjuerna har lärarna diskuterat och samtalat om delaktighet och inflytande i undervisningen samt till vilken grad eleverna kan vara med och bestämma. Lärarna uttrycker att eleverna ges mest inflytande i vilket material som ska användas i
undervisningen. Eleverna som Kim undervisar får även bestämma på vilket sätt de vill lära sig. ”Skulle de vilja lära sig detta via Youtube, skulle de vilja ha det
inspelat på film eller vill man ha det på noter” uttrycker Kim. Kim ger i citatet förslag på tillvägagångssätt som går att använda vid olika moment i musikundervisningen. Kim beskriver även att hen upplever att eleverna inte alltid bryr sig om vad som ska göras eller hur det genomförs. Eleverna tycker det är skönt att läraren bestämmer över lektionens innehåll och upplägg. Detta grundar sig i att eleverna saknar insyn i
styrdokumenten och har svårt att förstå vad musikämnets faktiskt innebär menar Kim. Jin säger:
Jag tänker att det handlar om i min undervisning att jag ger dem inflytande och att de får vara med och bestämma och då blir det roligare för dem att ta ansvar också, sen vissa mer än andra, det är en balans man måste hitta (Jin).
Jin menar att när eleverna får tycka till skapar det ett ökat intresse för olika uppgifter som ska genomföras samt att eleverna känner en ökad vilja och glädje i att få vara med och utforma sin undervisning. Kim uttrycker att många av eleverna behöver byggstenar för att förstå hur musiken hänger samman för att sedan kunna ta egna initiativ. Detta menar hen byggs upp under högstadietiden och att det sker en progression för varje årskurs, vilket innebär att ansvarstagandet blir större när eleverna blir äldre.
Gruppindelning är något som nämns som en del i elevinflytande och elever ges olika mycket utrymme till att välja vilka grupper de ska arbeta i. Kim och Robin pratar om att eleverna vid exempelvis ensemblespel får välja grupper själva vilket kan bidra till ett ökat engagemang och intresse för musiken. Robin säger att ibland går hen in och styr men då handlar det om att eleverna slösar bort värdefull tid på annat Robin menar då att eleverna har fått ett förtroende att de ska kunna arbeta i självvalda grupper men att det inte fungerat i praktiken. Jin säger tvärt om, när det handlar om gruppindelning. Hen styr vilka grupper eleverna ska arbeta. Det grundar sig i att eleverna oftast väljer att arbeta med kompisar vilket kan leda till att eleverna fokuserar på annat än
lektionsinnehållet. Jin motiverar det på följande sätt ”Alla ska kunna spela med alla, vilket är en bra övning” menar Jin. När eleverna arbetar i andra sammansättningar än
deras vanliga sociala umgänge utvecklas deras samarbetsförmåga och eleverna lär sig att arbeta med alla elever i klassen.
7.4 Elevers olika förutsättningar till inflytande
På vilket sätt eleverna ges inflytande skiljer sig och lärarna uttrycker att de i största möjliga mån arbetar för att tillgodose elever olika möjligheter till inflytande. En problematik de kan stöta på är att eleverna utvecklas olika snabbt vilket också kan innebära att de lär sig olika fort. Robin berättar om hur skolans styrdokument utgör ramarna som hjälper till att utforma undervisningen. ”Jag har ju mina ramar som jag är styrd ifrån på samma sätt ser jag elevernas verksamhet” säger Robin. Det är inom dessa ramar som eleverna ges möjlighet att välja, till exempel kan det handla om instrument val. Här är det en vågskål för hur mycket en lärare kan styra undervisningen utan att elevernas kreativitet hämmas. Robin utgår ifrån elevers olika förutsättningar och menar att det finns elever som är i behov av tydligare ramar för att kunna vara kreativa och driva på arbetet medan andra är tvärt om. Kim pratar om elevers olika förutsättningar och att hen har haft elever som uttryckt att det går för långsamt och att undervisningen oftast anpassas mot de svagare eleverna. Lo berättar att alla elever är olika och behöver därför olika förutsättningar för att kunna utvecklas, vissa elever springer fram i ett rasande tempo medan andra får hen kämpa med i flera månader. Hen menar att det handlar om att alltid ligga ett steg före och möta eleverna med utmaningar på samma sätt som läraren måste stötta eleverna som ligger efter. Lärarna fick frågan om hur de arbetar för att tillgodose elevers olika förslag och viljor. Detta är något som görs på olika sätt men Robin anser att det är en svår uppgift att i en klass på nästan trettio elever se till varje enskild individ. Därför brukar hen se till hela gruppens bästa först när ämnesinnehållet sedan är planerat går det att se till varje individs enskilda behov och önskemål. Jin menar att hen arbetar med gruppsamtal där klassen kommer med förslag och önskemål och att dessa sedan vävs ihop med den grundplanering och stomme som finns för läsåret. ”Jag försöker lyssna på alla så att alla känner att de varit delaktiga någon gång” säger Jin. På så vis ges alla elever samma möjlighet till inflytande och Jin känner att hen har gett alla elever uppmärksamhet. Kim uttrycker på ett liknande sätt hur eleverna i vissa situationer samtalar i större grupper men att Kim då snarare
upplever att eleverna svarar tvetydigt. ”Jag vet inte, jag kan inte” eller ”det spelar ingen roll” är typiska svar som Kim kan få av sina elever när hen frågar vad det skulle kunna tänka sig att göra på lektionerna. Dessa gensvar från eleverna bidrar till att Kim
dessa elever som hen måste påminna att arbeta. Lo återger situationer där eleverna kommer med förslag och att de sedan röstar mellan olika alternativ. De förslag som majoriteten vill göra är de som sedan blir men Lo menar dock att vissa elever har svårt att förstå detta och motsäger sig eller funderar på hur det kan göra för att nästa gång vinna röstningen.
7.5 Sammanfattning och analys av resultat
Robin och Kim använder båda begreppet elevdemokrati som en betydande del i skolans demokratiska arbete. De nämner hur viktigt det är med rätt verktyg för att eleverna ska kunna utvecklas samt förstå demokrati. Lärarna inkluderar även begreppet likvärdighet som en betydande faktor i det demokratiska arbetet. De är eniga om att demokrati handlar om att vara med och fatta beslut och bestämma. Demokrati innebär att eleverna ska få en förståelse för att det inte alltid kan bli som varje enskild elev önskar. Skolan är en del av någonting större och därmed måste alla visa hänsyn och respekt gentemot varandra. Vikten av att eleverna får träna och lära sig att delta i demokrati är
betydelsefull för vidare utveckling. Andra förmågor som tränas i skolan är
ansvarstagandet och hur det påverkas av intresse och motivation för ämnet, elever vill ta ansvar och utvecklas när materialet ligger i deras intresse menar lärarna. Utifrån vad lärarna anger i intervjuerna skulle deras arbetssätt kunna beskrivas med en deliberativ pedagogik. Betydelsefulla egenskaper som eleverna behöver utveckla menar lärarna är förståelsen för andra samt förmågan att tillsammans med andra kunna fatta beslut. Dessa egenskaper är det som den deliberativa pedagogiken bidrar till att utveckla hos eleverna.
Lärarna kopplar samman ansvarstagandet till elevers individuella prestationskrav och viljan av att lyckas med sina studier. Ansvarstagandet har två sidor, det finns elever som tar ansvar och ständigt vill lära sig nya kunskaper medan det finns elever som inte vill och där med inte försöker. Ansvarstagandet leder sedan vidare till delaktighet och inflytandet samt hur dessa är sammankopplade med varandra. Lärarna är överens om att eleverna till stor del får vara med och tycka till om innehållet och hur det ska
genomföras. För att kunna vara med och påverka krävs de rätta verktygen och förstå syftet med uppgiften. Jin och Kim uttrycker att genom användandet av gruppsamtal får eleverna uttrycka sina åsikter och komma till tals men även träna på att vara lyhörda. Lärarna har delvis skilda åsikter kring valet av gruppen men gemensamt är att det finns en baktanke med att inte alltid låta eleverna bestämma. Denna typen av arbetssätt har
gett olika konsekvenser där Jin uttrycker att eleverna utvecklas mer om de inte styr själva. Medan Kim och Robin anser att det kan öka elevernas intresse och motivation. Genom kommunikation mellan elever och lärare skapas möjlighet att komma till insikt och utveckla kunskaper kring andra elevers erfarenheter och kunskaper, därför kan det vara givande att tillsammans med sina elever diskutera kring valet av grupper och vad det kan få för påverkan på arbetet. Här blir den deliberativa pedagogiken tillsammans med kommunikations perspektivet synligt i vilka konsekvenser de olika arbetssätt kan få.
Lärarna försöker anpassa sin undervisning för att den ska passa alla vilket i sin tur kan skapa möjlighet för alla elever att medverka utifrån den egna förmågan. Det visar sig vara ett svårt uppdrag då det ibland är enklare att se till vilket arbetssätt och innehåll som passar hela gruppen. Utifrån resultatet som framkommit går det att se hur
kommunikation är ett verktyg som lärarna använder och hur det bidrar till att bjuda in elever till delaktighet. Lärarna uttrycker att eleverna behöver lära sig och ta till sig olika förmågor för att fungera i klassrummet men även ute i det rådande samhälle. Enligt Deweys sätt att se på kommunikation är det genom delaktighet som skolan kan forma sina elever och ge dem möjlighet att utvecklas. Lärarna visar en medvetenhet om och kunskap kring hur kommunikation kan hjälpa till med att bidra till positiv utveckling. Genom att eleverna i studien samarbeta i olika grupper bidrar det till att de tar del av hur andra elever tycker och tänker samt att det i sin tur ger nya erfarenheter om andra
människor än sig själv. Ur ett deliberativt perspektiv använder lärarna ett arbetssätt som ger eleverna möjlighet att tänka själva och komma med egna förslag och idéer. Eleverna ska genom skolans verksamhet lära sig att förstå och respektera olika åsikter, tankar och idéer. Som Roth nämner är det viktigt att förstå att det är läraren som ger eleverna förutsättningarna och vägleder dem. Lärarna nämner hur de arbetar med
elevkonstellationer i grupparbeten och att de varierar mellan att bestämma arbetsgrupper åt eleverna och låta eleverna välja själva. Genom ett deliberativt förhållningssätt är det fördelaktigt att styra grupperna som eleverna arbetar i för att skapa möjlighet att använda sig av de kvaliteteter som deliberativ pedagogiken ger eleverna. Förmågan att förstå, lyssna, samspela och fatta beslut även om alla inte är överens.
8 Diskussion
Syftet med studien är att ta reda på hur musiklärare arbetar med skolans demokratiska uppdrag och elevinflytande i den vardagliga undervisningen. I följande kapitel
behandlas resultatet utifrån arbetets teoretiska utgångspunkter, tidigare forskning och bakgrundslitteratur. Tillsammans kommer dessa att belysa syftet och frågeställningarna i olika perspektiv och diskussionen kommer att delas in i samma fyra kategorier som presenteras i resultatet.
8.1 Lärarnas syn på demokrati i skolan
Hur lärarna i studien diskuterar kring sättet att se på demokrati är till stor del lika och de är överens om att demokrati handlar om ett medbestämmande samt att eleverna måste få göra sin röst hörd. Lärarna har varit verksamma olika länge och har på så vis samlat på sig olika mycket erfarenhet kring undervisning. Deras sätt att arbeta är en kombination mellan deltagardemokratin och samtalsdemokratin och lärarna utgår ifrån att ge alla möjlighet att komma till tals och vara en del av besluten som fattas. Giljam och Hermansson (2013) pratar om demokratiidealen utifrån ett samhällsperspektiv där politik och val står i centrum. Dessa demokratiideal går likväl applicera på skolan. Lärarna anser att de arbetar med att eleverna ständigt ska får vara med och inkluderas i undervisningen, hur detta görs är olika beroende på lärare. Av resultatet framgår det att Kim, Jin och Robin arbetar med didaktiska utgångspunkter som exempel vad och hur frågorna, vilket material eleverna ska spela och på vilket sätt det ska genomföras. Lo arbetar till viss del på samma sätt som övriga lärare men styrs mer av
deltagardemokratiska ideal där eleverna få komma med förslag som sedan avgörs av majoriteten. Det innebär att lärarna implementerar båda demokratimodellerna i sin undervisning. Elvstrand (2009) uttrycker att skolorna behöver utveckla sitt arbete med demokrati och att det handlar om att ge eleverna rätt sorts hjälpmedel för att kunna delta i samhället (Elvstrand, 2009). Resultatet visar att lärarna är medvetna om att eleverna regelbundet måste tränas i olika demokratiska former. Det ligger på deras ansvar att ge rätt förutsättningar och möjligheter till utveckling samt att arbeta med att alla elever får samma möjlighet till att utvecklas och vara delaktiga. Lo uttrycker att eleverna måste lära sig om hur det går till när människor rösta för att de ska få en förståelse att deras vilja inte alltid kan vara den som styr. Det som beskrivs ovan utifrån Los perspektiv skulle kunna ses som ett verktyg som eleverna lägger i sin ryggsäck. Samuelssons (2013) artikel om skolans demokratiska uppdrag beskriver hur elever växer in i rollen som medborgare och att det ligger på skolans ansvar och uppdrag att utbilda
samhällsmedborgare. Lärarnas kompetens sätts här på sin spets och det är betydelsefullt att lära eleverna att vara lyhörda för andras åsikter och respektera varandra. Detta menar även Elvstrand (2009) är betydelsefulla egenskaper som eleverna behöver utveckla och det innebär bland annat att förstå vikten av att lyssna och låta andra framföra sina åsikter. För att förstå vad lärarna arbetar för går det att se ett deliberativt perspektiv på demokrati. Englund (2000) anger att genom den deliberativ demokrati utvecklar eleverna på ett naturligt sätt förmågan att lyssna, förstå och respektera andra vilket lärarna i studien efterfrågar. Deliberativ demokrati blir ett verktyg för lärarna att
använda i olika situationer i klassrummet och kan bidra till ökad förståelse för varandra.
Det finns en tankeprocess kring progression hos lärarna och de menar att när eleverna blir äldre ges de mer ansvar. Kim beskriver att ansvarstagandet följer med elevernas åldersutveckling vilket innebär att de ges mer ansvar med tiden. Alla lärarna i studien uttrycker att eleverna får mer ansvar ju äldre de blir. Detta sättet att se på inflytande och ansvar skiljer sig ifrån Forsbergs (2000) resultat som menar att eleverna i lägre åldrar ges mer inflytande än i de äldre.