Självständigt arbete i musikpedagogik på avancerad nivå, 15 hp
Alla ska få göra sin röst hörd
En kvalitativ studie om demokratiuppdraget och eleverna i grundskolans möjlighet till inflytande i musikklassrummet.
Författare: Kajsa Bertilsson Handledare: Anna Linge Examinator: Karin Stinnholm Lagergren
Termin: VT20
Ämne: Musikpedagogik Nivå: Avancerad nivå Kurskod: 4MUÄ4E
Svensk titel: Alla ska få göra sin röst hörd – En kvalitativ studie om demokratiuppdraget och eleverna i grundskolans möjlighet till inflytande
English title: Everyone should have their voice heard – A qualitative study on the assignment of democracy and students in the elementary school´s ability to influence in the music classroom.
Abstrakt
Uppsatsen syftar till att undersöka hur musiklärare som är verksamma på grundskolan arbetar med skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytandet tar sin form i klassrummet. Lärarna som deltagit i studien samtalar och diskuterar kring begreppet demokrati och hur det tillsammans med elevernas inflytande och delaktighet landar i det individuella ansvarstagandet hos eleven. Lärarna kommer även fram till att elevers vilja att påverka sin undervisning grundar sig i vilket intresse de har för det givna ämnet.
Studien bearbetar olika perspektiv på demokrati och undervisning. Viktiga begrepp för studien är deliberativ pedagogik, John Deweys perspektiv på utbildning och hur sociala relationer spelar en väsentlig roll i klassrummet.
Abstract
The study below aims to investigate how music teachers which is active in primary school work with the school’s democratic mission and how students own influence takes its form in the classroom. The teachers who participate in the study discuss the concept of democracy and in which way the students will take responsibility or not.
This is based on the three concepts: democracy, influence and participation. The
teachers also concludes that if the given subject is within the student’s interest they will be more willing to influence and take responsibility over their own studies and
development. The study will discuss concepts as deliberative pedagogy, John Deweys perspective on education and how social relationships plays a significant role in the classroom.
Nyckelord
Elevinflytande, Deliberativ pedagogik, demokratiuppdraget, ansvarstagande, deliberativ demokrati
Tack
Jag vill börja med att tacka mina goda vänner, Johanna Logarn och Kevin Efverman för inspiration och uppmuntrande ord när det blåste motvind och arbetet kändes tung. Jag vill också tacka min handledare Anna Linge som gett mig rätta verktygen och väglett mig i rätt riktning mot en färdigställd uppsats. Tack!
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Bakgrund ___________________________________________________________ 3 2.1 Elevinflytande i skolans verksamhet_________________________________ 3 2.2 Skolans demokratiska uppdrag _____________________________________ 4 2.3 Deltagardemokrati och samtalsdemokrati ____________________________ 5 2.4 Skolinspektionens utredning _______________________________________ 5 3 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 7 4 Tidigare forskning ____________________________________________________ 8 4.1 Vägen till utveckling av demokratiska kunskaper _____________________ 8 4.2 Lärarnas kompetens _____________________________________________ 10 4.3 Elevers möjlighet till inflytande ___________________________________ 11 4.4 Relevans för tidigare forskning ____________________________________ 12 5 Teori ______________________________________________________________ 14 5.1 Pragmatism ____________________________________________________ 14 5.2 Deliberativ demokratins egenskaper _______________________________ 15 5.3 Kommunikationens betydelse för utbildning _________________________ 15 5.4 Deliberativ pedagogik, en värderingsprocess ________________________ 16 5.5 Teoretisk anknytning ____________________________________________ 16 6 Metod _____________________________________________________________ 18 6.1 Kvalitativ intervjustudie _________________________________________ 18 6.2 Semistrukturerad intervju ________________________________________ 18 6.3 Urval och genomförande _________________________________________ 19 6.4 Analys av det insamlade materialet ________________________________ 20 6.5 Reliabilitet och Validitet _________________________________________ 21 6.6 Etiska förhållningssätt ___________________________________________ 22 7 Resultat ____________________________________________________________ 23 7.1 Lärares syn på begreppet demokrati i skolan ________________________ 23 7.2 ”Det flesta vill nog ta ansvar” _____________________________________ 24 7.3 Vägen till delaktighet och inflytande _______________________________ 25 7.4 Elevers olika förutsättningar till inflytande __________________________ 27 7.5 Sammanfattning och analys av resultat _____________________________ 28 8 Diskussion __________________________________________________________ 30 8.1 Lärarnas syn på demokrati i skolan ________________________________ 30 8.2 ”De flesta elever vill nog ta ansvar” ________________________________ 31 8.3 Vägen till delaktighet och inflytande _______________________________ 32 8.4 Elevers olika förutsättningar för inflytande _________________________ 33 9 Slutsats och förslag på fortsatt forskning ________________________________ 35 9.1 Synen på det skolans demokratiska uppdrag ________________________ 35 9.2 Lärarnas upplevelse av hur det arbetar med elevinflytande ____________ 35 9.3 Förslag på fortsatt forskning ______________________________________ 36 Referenser ___________________________________________________________ 37
Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga 1 Missivbrev ___________________________________________________ I Bilaga 2 Intervjuguide ________________________________________________ II
1 Inledning
Ett av skolans huvuduppdrag är att fostra demokratiska medborgare och att genom undervisningen ska vila på en demokratiskt grund. Under fem år på lärarutbildningen har det getts möjlighet att som student möta begreppet demokrati på olika sätt. Detta har gjorts både inom ämnesspecifika områden men också i de breda pedagogiska kurserna tillsammans med andra lärarstudenter. I läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011) finns det tydliga riktlinjer gällande skolans demokratiska uppdrag som ska vägleda lärare såväl elever till att skapa en jämlik och rättvis skola. Skolans styrdokument menar även att undervisningen ska öka och stimulera elevernas
kreativitet. Undervisningen ska uppmuntra nyfikenhet och självförtroende hos eleverna.
Det ska i sin tur ger eleverna en vilja att upptäcka nya saker och våga sätta sina egna idéer i verk samt en tro på att det kommer att fungera. ”Eleverna ska få utveckla
förmågan att ta initiativ och ansvar samt arbeta både självständigt och tillsammans med andra” (Skolverket, 2011).
Under tiden på lärarutbildningen ges det möjlighet att öva på att skapa planeringar och arbetsområden som ger eleverna rätt förutsättningar att vara delaktiga och påverka sin egen utbildning, vilket även är en skyldighet som skolan måste ta hänsyn till. Genom studien ska det demokratiska uppdraget belysas och problematiseras utifrån
musiklärares perspektiv. Studien är relevant för alla skolans olika ämnen, inte minst musikundervisningen med tanke på att all verksamhet inom skolans fyra väggar ska präglas av samma värdegrund och styrdokument. Genomförandet av studien kommer att ge mig som blivande lärare både insikt i musiklärares arbete och skolan som helhet.
Intresset för demokrati och elevinflytandets roll i klassrummet kommer ifrån att jag som blivande lärare har stött på frågor kring området under den verksamhetsförlagda
utbildningen som genomförs under åren på Linnéuniversitetet. Lärare har olika krav och riktlinjer som de måste följa och hur dessa krav och riktlinjer ställs mot den faktiska verklighet är det som är intressant. Demokrati och elevinflytande är även två centrala delar i styrdokumenten och i rollen som lärare har jag själv upplevt att det kan vara en utmaning att implementera dessa i den vardagliga undervisningen.
Förstelärare Maria Glawe (2017) uttrycker i sin blogg för lärarförbundet om hur
betydelsefullt det är för eleverna att få vara en del av undervisningen och ges möjlighet
till inflytande. Att eleverna får inflytande innebär inte att läraren lägger allt ansvar i händerna på eleverna utan snarare att eleverna blir inkluderade i planering,
genomförandet och utvärderingen av olika arbetsområden. Skolorna behöver utveckla undervisningen för att ge eleverna rätt förutsättningar för att delta. Om eleverna känner att de lyckas och kan prestera utifrån deras bästa förmåga kan det leda till ett ökat intresse för skolan och dess innehåll. Lärares olika sätt att se på kunskap, inlärning samt syn på elever är av stor vikt och det ger sken i den undervisning som bedrivs.
Försteläraren återger således inlärningsmiljön och vilken betydelse den har för eleverna.
Elever som är trygga och känner tilltro till sig själva vågar i större utsträckning skapa och anta utmaningar. Elevernas välmående ökar när de få ta egna initiativ, uttrycka sina åsikter och bli utmanade på olika sätt, det innebär att lärare måste anpassa och skapa utrymme för delaktighet och inflytande i sin undervisning (Glawe, 2017).
2 Bakgrund
Följande kapitel kommer att behandla vilka faktorer som påverkar elevinflytandet positivt och hur skolans verksamhet arbetar med elevinflytande på olika sätt. Vad som anses som ett gott skolklimat och en utvecklande miljö för elever såväl som lärare samt skolans demokratiska uppdrag kommer att konkretiseras.
2.1 Elevinflytande i skolans verksamhet
Tham (2005) anger att ordet elevinflytande har under en lång process tagit sig in i skolans verksamhet och grundtankarna bakom begreppet vill visa på statens
demokratiska ideal, idealet är dock långt ifrån det verkliga vardagsliv som barn och unga lever i. Den lärarroll som samhället räknar som traditionell har förändrats och har gjort att lärare kan känna sig ”hotade” i sin yrkesroll, vilket i sin tur kan bidra till negativa konsekvenser på undervisningen, för att lärare ska få ett utbyte av elevinflytande krävs det ett kollegialt stöd och en regelbunden kommunikation.
Elevinflytande är ett återkommande begrepp i den svenska läroplanen sedan det nämndes för första gången i Skolmissionen 1946. Trots att skolor har försökt arbeta med elevinflytande är det fortfarande många elever som upplever att det är läraren som styr vad som sker i klassrummet och att elevernas inflytande inte är särskilt stort (Tham, 2005).
Skolverket (2011) anger att eleverna ska under hela sin studiegång uppmuntras att vara en del av den planeringen som sker angående deras egen utbildning, det ska alltid finnas möjlighet och utrymme för eleverna att på eget initiativ fråga och ta del av sin
nuvarande studiesituation. I läroplanens står det att eleverna ska arbeta med att regelbundet praktisera inflytandet över deras egna studier och utveckla förmågor och kunskaper inom olika demokratiska former, eleverna ska efter avslutade studier vilja delta och engagera sig aktivt i samhället. Lärare är skyldiga att arbeta med dessa mål och riktlinjer för att ge eleverna verktyg och utrymme för att utvecklas (Skolverket, 2011, s. 12 - 13). Nedan kommer ett citat ur skollagen (2010:800) som beskriver riktlinjer som lärare måste förhålla sig till och som behandlar elevinflytande.
Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas
2.2 Skolans demokratiska uppdrag
Joakim Ekman professor i statsvetenskap och Lina Pilo lärare i svenska och samhällskunskap (2012, s. 58 - 64) återger skolans demokratiska uppdrag och dess syfte. Skolans samhällsorienterade ämnen har inskrivet i sin ämnesplan att eleverna ska arbeta med områden som utvecklar kunskaper och färdigheter om demokratiska
värderingar samt hur en individ är en god medborgare. Vidare anser författarna att det går att använda SO - ämnets kunskapsplan för att konkretisera vad skolans
demokratiska uppdrag faktiskt innebär, områden som presenteras är: ”Normer och värden, elevernas ansvar och inflytande, kunskaper, skola och hem, samt skolan och omvärlden” (Ekman & Pilo, 2012, s.59). Innehållet i dessa rubriker ska ge eleverna förutsättningar till att utveckla demokratiska värderingar såsom hur de visar respekt mot andra människor, utvecklar tolerans och jämlikhet i samhället som råder. Eleverna ska genom skolans verksamhet utveckla skriftliga kunskaper, lära sig att vara källkritiska, visa ansvarstagande, delaktighet och ges inflytande. Eleverna ska lära sig hur ett samhälle fungerar exempelvis hur olika politiska val går till. Eleverna ska även få förståelse, utveckla kunskaper samt förmågor som de sedan ska använda i skolan, i hemmet såväl som i andra sociala sammanhang (Ekman & Pilo, 2012). I läroplanen för grundskolan står det tydligt att undervisningen som bedrivs ska utveckla kunskaper om mänskliga rättigheter och föra vidare samhällets demokratiska värderingar (Skolverket, 2011).
John Dewey (2004) kan sägas vara pragmatismens fader och grundare, han skrev texter som behandlade pedagogik och utbildning och dess starka koppling till demokrati.
Dewey utvecklade tankar om människan och hur hon utvecklas i samspel med andra, anpassar sig och får en förståelse för regler och normer, denna process sker bland annat i skolans verksamhet vilket innebär att eleverna måste ges möjlighet att aktivt
undersöka och utforska olika företeelser. Utbildning ska därför utgå från elevens intresse där lärarna aktivt måste arbeta med att skapa stimulans och förutsättningar för eleven att ta till sig djupare kunskap, detta medför då ökade krav och pedagogiskt kunnande hos verksamma lärarna. John Dewey utgår ifrån en begreppsbestämning om kunskap där frågor om sanning och värden blir centrala och pragmatismen ger svar på vilken kunskap som är relevant för lärande. Dewey menar att pedagogik handlar om att
förmedla värderingar och sprida kunskaper från en generation till en annan. (Dewey, 2004, s. 17, 22 - 23).
2.3 Deltagardemokrati och samtalsdemokrati
Deltagardemokrati syftar till att alla medborgarna aktivt ska delta på olika sätt i det samhälle de lever i, deltagande handlar om mer än att bara delta och tycka till i politiska val, menar Giljam och Hermansson (2013, s.19, 22). Människor som lever och verkar i ett samhälle ska regelbundet vara aktiva och framföra sina åsikter till sittande regering eller politiker för att visa och känna sig delaktiga. Samtalsdemokratins centrala former är samtal och diskussioner och det har igenom alla tider varit delar som knyts samman med det som idag är en demokratisk styrelseform. Det går att sammanfatta
samtalsdemokrati utifrån olika punkter som innebär att fokus ligger på åsikts och preferensbildning. När människor samtalar med varandra och för diskussioner ska dessa genomsyras av att alla parter ska ha för avsikt att visa förståelse för varandras åsikter och argument. I dessa situationer ska samtalet sluta i en ömsesidig förståelse. En omröstning behöver inte vara aktuell för att parterna ska vara överens (Giljam &
Hermansson, 2013).
2.4 Skolinspektionens utredning
Skolinspektionen (2012) gjorde en granskning av hur skolor runt om i landet arbetar med demokrati och värdegrund. De granskade olika klassrumsklimat och utgick från att undersöka i vilken omfattning eleverna gavs utrymme för att samtala och hur väl de utvecklade förmågor kring demokratiskt deltagande. Resultatet visade att flertalet skolor behövde arbeta med att utveckla och förtydliga vad som menas med
demokratiuppdraget och hur det ska implementeras i skolans undervisning.
Skolinspektionen uttrycker att inslag av demokratiska kvalitéer i undervisningen finns men att dessa är otillräckliga och förekommer allt för sällan. Det utmanar inte eleverna till att utveckla sina kunskaper och förmågor gällande demokrati. Eleverna behöver träna på att tänka kritiskt, abstrakt, skilja på deras egna moraliska principer och samhällets allmänna samt kunna praktisera dessa på olika sätt. I skolor som har elevinflytande, delaktighet samt som arbetar med ett klassrumsklimat som gör att eleverna vågar uttrycka sina åsikter leder detta till en ökad demokratisk träning. Ett gott klassrumsklimat menar skolinspektionen utgår ifrån en hög vuxennärvaro som i sin tur leder till ömsesidig tillit och respekt mellan elever såväl som lärare. Huvudmännen på
skolorna ska ansvara för att lärarna är förberedda och har en gemensam syn på det demokratiska uppdraget vilket inte behöver innebära att alla lärare använder sig av samma arbetssätt (Skolinspektionen, 2012).
3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka musiklärares syn på elevinflytande i
klassrummet. Studien undersöker hur musiklärare arbetar för att implementera skolans demokratiska uppdrag i sin dagliga undervisning samt hur elevernas medverkan blir synlig gällande planering och beslut som rör deras undervisning.
Forskningsfrågor
- Hur ser musiklärare på skolans demokratiska uppdrag?
- Hur menar musiklärare på grundskolan att de arbetar med elevers rätt till inflytande i undervisningen?
4 Tidigare forskning
Nedan följer ett kapitel med tidigare forskning inom demokrati och elevinflytande.
Deliberativ demokrati och pedagogik är en undervisningsform som innebär att lärare tillsammans med arbetar med att utveckla ett klassrumsklimat som bygger på tolerans och respekt mot varandras åsikter. Deliberativ demokrati och pedagogik tillsammans med lärares demokratiska kompetenser och elevers rätt till inflytande är centrala delar för skolans undervisning vilket kommer att presenteras. Avhandlingarna och artiklarnas utgivningsår kan påverka deras giltighet i förhållande till den forskning som sker idag. I dessa äldre studier är dock innehållet relevant då det problematiserar och lägger en tyngd till studiens syfte och frågeställningar.
4.1 Vägen till utveckling av demokratiska kunskaper
Att vara en demokratisk medborgare menar Samuelsson (2013, s. 47 - 60), doktor i pedagogik i sin artikel, är något som varje individ lär sig att vara under tiden som hen växer upp. Det är utifrån detta perspektiv inga medfödda egenskaper. I många fall kopplas demokrati ihop med utbildning och skolväsendet, det är i skolan som barn och unga ska inhämta kunskaper och erfarenheter om vad det innebär att vara en
demokratisk medborgare. Vidare anser Samuelsson (2013) att begreppet demokrati kan få olika betydelse beroende av situationen som råder och kan därför beskrivas på olika sätt. I sin artikel används begreppen liberal-, republikan- och deliberativ demokrati och det sistnämnda är det begrepp som ofta förknippas med utbildning och är önskvärt av lärare då eleverna respekterar varandras åsikter, är lyhörda och kan tillsammans komma fram till en slutsats av den gemensamma diskussionen. Det kan uppstå en viss
problematik kring deliberativ demokrati då det finns en risk att det bildas grupper av elever med mer kunskaper och som tillsammans kan få ett övertag över resterande i klassen, det kan leda till att människor i olika maktpositioner manipulerar och styr samtalet till deras fördel. Genom att lyfta denna typ av problematik i undervisningen bidrar det till att ge eleverna mer kunskaper och ökad förståelse för hur det kan se ut och gå till i olika samhällssituationer (Samuelsson, 2013).
Andersson (2012, s.107 - 112), doktor på intuitionen för pedagogik och
specialpedagogik, studerar i sin avhandling deliberativ demokrati. Detta görs med verktyg som olika samhällsvetenskapliga begrepp, metoder och teorier. Studien är utförd med hjälp av fältstudier där fyra olika klasser på gymnasiet ska undervisas med deliberativ samt icke deliberativ undervisning (Andersson, 2012). Användandet av
denna sortens demokrati som undervisningsform är enligt Andersson (2012)
fördelaktigt, då elever tillsammans arbetar med att lösa problem och komma fram till gemensamma lösningar. Denna typ av arbetsform utvecklar förmågor och kunskaper kring hur eleverna ska argumentera och visa hänsyns till varandras skilda åsikter samt kommunikativa färdigheter. När eleverna möts i samtal och diskussioner ges det möjlighet att tycka till om olika ämnesinnehåll och möta likasinnade elever. I studien användes det deliberativa arbetssättet för att öka elevernas förståelse för mänskliga rättigheter, och lärarens uppgift var att hela tiden hjälpa och uppmuntra eleverna till att lyssna och respektera varandras åsikter samt kunna utveckla sina argument vid olika diskussioner (Andersson, 2012). Vidare i avhandlingen återger författaren att elever som är närvarande i deliberativ undervisning skapar ett förhållande både till det ämne som är aktuellt men också till elever och lärare som deltar. Att använda deliberativ demokrati som undervisningsmetod utvecklar kunskaper och värden om olika områden, som senare kommer att gynna eleverna själva på olika sätt. Andersson
(2012) menar att eleverna som gynnas av deliberativ undervisning oftast har ett större intresse för de samtalsämnen som diskuteras och är bekväma med att samtala i sociala sammanhang. Elever som känner att de får ett utbyte av både social karaktär men även ämnesspecifikt lyckas inhämta kunskaper på ett bättre sätt än elever som behöver anstränga sig för att både hålla fokus och för att skapa ett intresse som inte finns.
Elevernas egen intresse för ämnet skrivs därför fram som en grundläggande faktor i deliberativ demokrati (Andersson, 2012).
Andra viktiga förmågor för barn och ungas utveckling till demokratiska medborgare är förståelsen för demokrati och dess innehåll. Borman, Danzig och Garcia (2012) forskare i pedagogik menar att människor behöver lära sig att reflektera kring demokrati för att kunna förstå och leva i ett samhälle. Begreppet reflektion innebär att det ger eleven en djupare kunskap kring erfarenhet och hur det sammankopplas med andra tankar och idéer. Att reflektera innebär ett väl ordnat sätt att tänka och som ofta grundar sig i vetenskap. Genom reflektion får eleverna en förståelse av att leva i ett samhälle
tillsammans med andra och att det är ett sätt att kunna ta till sig av värderingar av olika slag, reflektion bidrar även till att individer lär sig vad som är gott och ont. Begreppet sammankopplar handlingsteorier med vad människor faktiskt gör och författarna menar att det handlar om att förstå, erkänna och vidta åtgärden för olika handlingar (Borman, Danzig och Garcia, 2012).
4.2 Lärarnas kompetens
Beteendevetaren Elvstrand (2009, s. 29 - 32, 119 - 121,147) har i sin avhandling om elevers delaktighet i skolans vardagsarbete lyft fram att lärare uttrycker att arbetet med demokrati är något som skolorna behöver utveckla och bli bättre på men att de försöker ge eleverna rätt verktyg och förutsättningar för att vara delaktiga. Författaren har i sin studie använt metoder som bidragit till en förståelse för hur det praktiska arbetet med demokrati faktiskt ser ut. Elvstrand (2009) belyser i sin analys demokratiska
kompetenser och att eleverna behöver befästa olika kunskaper och kvalitéer. Eleverna behöver kunna samarbeta och samspela med andra människor, utveckla en nyfikenhet till att aktivt lära sig nya saker och ta ansvar för egna handlingar. Eleverna ska vara medvetna om vilka rättigheter de har kring den information som finns om deras utveckling och lärandeprocess. Det ligger på deras egna ansvar att visa intresse och engagemang kring detta, ett villkor för detta är dock att skolans organisation skapar rätt förutsättningar för delaktighet. Lärarna i studien arbetar på ett sätt som gör att
lektionernas driv balanseras mellan lärare och elevernas aktivitet, och även funderingar som bidrar till samtalsämnen som skapar nya intressanta infallsvinklar. Det är av stor vikt att eleverna förstår syftet med uppgifterna som ska genomföras för att de ska känna att det är meningsfullt att delta på ett aktivt sätt. Eleverna tränar på demokratiska
kompetenser dagligen, detta på grund av de ska förstå vikten av yttrandefrihet och allas rätt till att framföra sina åsikter. Elvstrand (2009) diskuterar elevinflytande och eleverna själva uttrycker att det är en självklarhet att läraren och läroplanen bestämmer vad som ska göras, däremot ges eleverna inflytande om hur och i vilken ordning innehållet ska genomföras (Elvstrand, 2009).
Ett demokratiskt samhälle bildas och upprätthålls av att det finns en välfungerande utbildning som uppmuntrar och förbereder eleverna på ett aktivt samhällsliv menar Dewey (1999, 126 - 136). Undervisningen ska vara grundligt ordnad och planerad för att ge unga möjlighet att utveckla respekt samt förståelse för människors olika intressen.
I sin tur leder det till att dessa unga i framtiden kan verka och fungera i samhället.
Genom utbildade människor som frivilligt engagerar sig drivs samhället framåt. Varje enskild individs plats i samhället bestäms utifrån dennes medfödda intressen och dragningskraft till aktiviteter och sammanhang. Utbildningen som bedrivs fostrar samt förbereder barn och unga för att aktivt kunna delta i samhället som råder, skolan borde
därför fokusera på att skapa den bästa versionen av människor för att i framtiden gynna samhället enligt Dewey (1999).
4.3 Elevers möjlighet till inflytande
Elevinflytande är för alla elever inte lika självklart och det finns hinder men även begränsningar som gör att det är svårt för vissa att ta plats. Elevernas relationer till varandra påverkar i vilken utsträckning de vågar ta för sig och uttrycka sig. Elever med stort socialt nätverk kan lättare känna stöd från kamraterna i förslag och åsikter som läggs fram. Det kan bidra till att elever upplever en orättvisa i att inte bli hörda på grund av sin sociala status (Elvstrand, 2009, s. 154 - 158).
Forsberg (2000, s. 97, 101 - 103), professor i pedagogik, har gjort en undersökning kring elevers möjlighet till inflytande och på vilka sätt detta blir synligt i
undervisningen. Genom intervjuer, enkäter och observationer har hon gjort ett forskningsprojekt som sträcker sig över en längre tid, avhandlingen syftar till att behandla områden som rör elevinflytande på olika sätt. Elever samt lärare som deltar i studien arbetar och går på F-9 skolor och eleverna i studien ges olika mycket inflytande beroende av ämne och lärare. Vissa lärare menar att eleverna är väldigt delaktiga när det handlar om planeringen av undervisningen medan andra säger tvärtom. I studiens undersökning ligger fokus på undervisningsprocessen, lärarna i årskurs 6 - 9 menar att eleverna är delaktiga och ges inflytande när det handlar om på vilket sätt
undervisningen ska genomföras, exempelvis arbetsformer, läxor, redovisningssätt och innehåll. I sitt resultat beskriver författaren att det i lägre åldrar är vanligare med elevinflytande och att det försvinner när eleverna blir äldre (Forsberg, 2000).
Även Selberg (2001, s.105 - 11, 136 - 139), doktor i pedagogik, presenterar ett resultat av sin studie som handlar om elevers lärande och inflytande. Hennes studie riktar sig mot årskurs 9 på nio olika skolor runt om i Sverige och hur eleverna upplever att de utövar inflytande i undervisningen. Klasserna är indelade i tre olika kategorier utifrån liten, ganska stor och stor erfarenhet av inflytande. Selbergs undersökning började med att rektorerna på respektive skola fick uttala sig om hur de trodde att deras skola
arbetade med elevinflytande och det visade sig stämma bra överens med elevernas upplevelse. Eleverna på respektive skola fick fylla i en enkät där svaren både graderas med aldrig, nästan aldrig och varje dag och frågor som gav möjlighet till att svara på
deras egen förmåga. Elevernas svar skiljer sig kraftigt åt och det finns elever som helt saknar inflytande på samma sätt som det finns elever med mycket inflytande. Den sistnämnda kategorin elever får lära sig mer om hur de kan ta till sig kunskaper och utveckla sitt lärande och det i sin tur bidrar till att de ta ansvar för sin egen
utvecklingsprocess. Eleverna med mycket inflytande får även en starkare relation till sina lärare och kan i större utsträckning be om hjälp och få tips och råd. Det innebär att kopplingen mellan elev och lärare är starkare när eleverna ges inflytande. Elever som känner delaktighet och intresse för det material som lärarna använder i sin undervisning får en ökad vilja att engagera sig i lärprocessen. Efter att ha genomfört en observation på hur eleverna utifrån de olika kategorierna tog sig an arbetsuppgift kom Selberg (2000) fram till att elever med stor delaktighet och inflytande i skolan lär sig att ta större ansvar och lösa uppgifter tillsammans med andra och disponerar tiden väl medan de andra två grupperna ifrån lärarens planering och genomför uppgifterna utan vidare samarbete eller utveckling. ” En elev ställde frågan om de skulle lära sig något eller om det skulle göra ett arbete… de undrade också om de skulle lära sig fakta utantill”. Detta citat visar på hur elever med mindre inflytande över sin lärprocess tänker och arbetar med skoluppgifter (Selberg, 2000, s.139).
Moira von Wright (2000, s. 27 - 28, 173 - 192), professor i pedagogik, anger i sin avhandling de villkor som skapas för ett pedagogiskt förhållningssätt, hur lärare möter elever utifrån olika perspektiv och vilka konsekvenser det kan få för elevers inlärning utifrån olika teoretiker. Det skapas olika perspektiv på undervisningen beroende på var läraren riktar sitt fokus, till exempel elevens individuella behov. Författaren diskuterar vidare vad ett behov är, vad det betyder och hur det påverkar undervisningen. Behov är olika beteende, det är individuellt och skiljer sig därför mellan elever. Vissa elever har ett större behov att få bli sedda än andra och en metod till att uppfylla deras krav kan vara delaktighet. Genom att inkludera eleverna i undervisningen bekräftar läraren eleven. Behovet av att tänka själv ses som en väsentlig del i elevens utveckling och detta behöver eleven träna på för att kunna förstå och tolka olika situationer. Läraren behöver därför skapa utrymme i sin planering för att kunna lyssna och ta hänsyns till ta elevens förslag och önskemål (von Wright, 2000).
4.4 Relevans för tidigare forskning
Studien syftar till att undersöka hur musiklärare arbetar med elevinflytande och skolans demokratiska uppdrag i den dagliga undervisningen. I den tidigare forskning som
presenteras i ovanstående kapitel skriver olika forskare om perspektiv och relevanta begrepp som belyser studiens syfte på olika sätt. Begrepp som deliberativ demokrati och reflektion lyfts fram som lyckade metoder i klassrummet vilka bidrar till att ge eleverna förutsättningar till att utveckla sina förmågor inom olika skolämnen. Den tidigare forskningen beskriver även vikten av lärarkompetens och hur stor betydelse det har för elevernas personliga utveckling. Lärarens kompetens, sociala relationer och
uppmärksamhet är viktiga komponenter för hur ett klassrum fungerar och för hur väl eleverna känner delaktighet. Forskningen ger en förförståelse för hur det går att se på demokrati och delaktighet i klassrummet och blir en hjälp till att förstå hur lärare som deltagit i studien arbetar med dessa undervisningsmetoder. Det ger även en djupare förståelse för de konsekvenser det får för eleverna, och hur arbetet med deliberativ demokrati och pedagogik kan bidra till ett klassrumsklimat som genomsyras av förståelse och tolerans.
5 Teori
Det teoretiska perspektivet pragmatism som kommer ligga till grund för analysen av det insamlade materialet kommer att utgå från filosofen och psykologen John Deweys synssätt på demokrati. Teorikapitlet kommer även belysa deliberativ demokrati och pedagogik som undervisningsmetod. De teoretiska begreppen sammankopplas genom att båda tillämpas på skolans praktiska arbete, dess utformning och sättet att se på elevers kunskapsinhämtning utifrån studiens syfte som undersöker hur musiklärare arbetar för att implementera skolans demokratiska uppdrag i sin dagliga undervisning samt hur elevernas medverkan blir synlig gällande planering och beslut som rör deras undervisning.
5.1 Pragmatism
Den utveckling som elever gör gällande skrivning, läsning, uppförande och
handlingskraft ligger till grund för hur skolans personal bedömer det arbete eleverna utför. Dewey menar att detta perspektivet måste bli bredare och fler variabler behöver användas. Det handlar om att förvalta det samhälle som människor lever i vilket ligger på skolans och utbildningens uppdrag. Skolans uppdrag behöver vara tydligt och uppdaterat, det måste vara likadant i hela landet för att samhället ska kunna hålla samman. Dewey skrev om den nya pedagogiken som behövde implementeras i skolans verksamhet och som ska följa samhällsförändringarna som sker. Detta för att enstaka lärare inte ska testa egna påhittade idéer som de tror fungerar utan för att få en samsyn tillsammans med andra lärare. Vikten av praktisk övning beskriv på följande sätt:
Aldrig så många faktalektioner, planerade enbart som faktalektioner, kan bidra ens med en skugga av den förtrogenhet med växter och djur, på bondgården och i trädgården, som förvärvas genom att man faktiskt lever mitt ibland dem och bryr sig om dem (Dewey, 2004, s.61).
Det går att öva och träna på olika förmågor och kunskaper innanför skolans väggar men det kommer aldrig kunna mätas sig med det fysiska mötet med samhället (Dewey, 2004).
5.2 Deliberativ demokratins egenskaper
Deliberativ demokrati har en given plats i skolverksamheten enligt didaktikforskaren Englund (2000). Grundtanken med denna demokratimodell handlar om att utveckla individers självständighet och eget tänkande, de ska ges möjlighet att lyssna och argumentera för sin sak och sin åsikt. Det handlar om att människor tillsammans ska fatta beslut oavsett om deras åsikter är skilda, att vara överens om att inte vara överens.
Deliberativ demokrati och pragmatism går hand i hand och det är inom det teoretiska perspektivet som analyser görs på samspelet mellan meningsskapandet och
kunskapsinhämtning. Kunskap är något som människor får genom att det tillsammans med andra utbyter erfarenheter, information och löser problem som uppstår. I samtal och diskussion belyser individer olika sidor av myntet som sedan kan leda till att de kommer till ett gemensamt svar (Englund, 2000).
5.3 Kommunikationens betydelse för utbildning
Dewey (1999, s. 38 - 40) framhåller vikten av kommunikation och hur individer
använder talet som verktyg i skolans verksamhet och hur detta formar ungas inställning och beteende. Kommunikation och samtal sker endast genom att människor faktiskt utbyter ord med varandra vilket kräver fysisk närvaro på ett eller annat sätt. Dewey menar att för att utveckla en gemenskap mellan människor krävs det att det finns ett gemensamt synsätt på exempelvis kunskap, mål och ett ramverk som människor är överens om. Genom kommunikation får människor en överblick och en helhetsbild av hur deras omgivning ser ut, tycker och tänker, de utvecklar mer kunskaper och
erfarenheter genom att ta del av andra liv. För att kunna förmedla sina erfarenheter vidare krävs det är det finns en förståelse för den individ som ska ta emot den, och detta är på grund av att mottagaren måste kunna knyta an till den erfarenhet som förmedlas för att skapa mening (Dewey, 1999).
Kommunikation går att se utifrån olika perspektiv och med den kunskapssökande eleven i fokus kan kommunikation ses som ett verktyg och hjälpmedel, menar
pedagogikforskare von Wright (2007, s. 81 - 108). Det är ett sätt att förmedla kunskap och information till eleverna och inlärning sker då på ett bästa möjliga sätt när
kommunikationen är välplanerad och grundligt genomförd. Kommunikation kan ses som en mänsklig väg att finna kunskap och innebär då istället att en individ ser sig själv i ett centrum och utgår därifrån att söka sig till andra för att kommunicera. De olika sätten att se på kommunikation speglar två olika individer där den ena formas av sin
omgivning och den andre aktivt söker sig och riktar sig till sin omvärld. Båda två använder begreppet kommunikation som en pedagogisk process och sammanflätas därför i slutändan. Ett tredje perspektiv på kommunikation innebär istället att människor samspelar med den omgivning de lever i. Genom att se på begreppet kommunikation på det sättet innebär det att utbildning och inlärning alltid kommer kunna förändras i takt med samhällets förändring som ständigt sker (von Wright, 2007).
5.4 Deliberativ pedagogik, en värderingsprocess
Roth (2004, s.77 - 110) professor i pedagogik använder begreppet deliberativ pedagogik och samtal. Han menar att detta inte är en metod som löser alla skolans problem.
Deliberativ demokrati borde snarare ses som ett tillvägagångssätt som ger eleverna möjlighet att utveckla värderingskunskaper samt hur det går att tolka olika uttalande och åsikter. Deliberativ demokrati, deliberativa samtal och deliberativ pedagogik hjälper människor att förstå olikheter och att samhället är pluralistiskt med flera olika kulturer.
Skolan är en plats där barn och unga likväl som vuxna möter människor med andra erfarenheter, åsikter och kunskaper. Elever utvecklar sitt eget sätt att tänka och vad deras tankar kretsar kring och omformas av exempelvis lärare eller det samhälle som finns runtomkring individen. Kunskaper och värden ses därför som något som varje enskild individ inte helt på egen hand utformar utan skapas i olika sociala
konstruktioner. Samtal som grundar sig i deliberativ pedagogik kan inte ha som mål att de involverade eleverna i slutändan ska ha samma åsikt utan det handlar snarare om att kunna skapa en förståelse för varandra och för att berättiga gemensamma beslut. Skolan har ett ansvar att tillsammans med den rådande politiska styrningen ge eleverna
möjlighet till individuell utveckling. Eleverna ska kunna göra fria val och avgöra vilka gemenskaper samt delaktighet som passar dem bäst. Som tidigare nämnt är deliberativ demokratin inte en lösning på alla problem eller ett sätt att fläta samman alla människor, det är ett verktyg som kan ge lärare rätt förutsättningar för att utveckla eleverna
förmågor och kunskaper (Roth, 2004).
5.5 Teoretisk anknytning
John Deweys texter om pragmatism om barns utveckling av demokratiska förmågor tillsammans med deliberativ demokrati och sättet att se på kommunikation kopplat till undervisning ger förutsättningar för analysen av resultatet. Det teoretiska kapitlet ger en djupare förståelse för vilken påverkan de olika begreppen har för barn och unga, men också vilka förutsättningar de ger lärare att utveckla sin undervisning. Deliberativ
demokrati är ett verktyg som verksamma lärare kan ha mycket nytta av samt bidrar till ett smidigare sätt involvera alla elever och skapa möjligheter till samarbete och
förståelse. Kommunikation är ett nyckelbegrepp och verktyg som lärare likväl som elever har stor nytta av för att tillsammans kunna förstå och utveckla
musikundervisningen. I den aktuella studien undersöks lärares arbete med
elevinflytande och delaktighet genom att analysera resultatet med hjälp av Dewey, Roth, Englund och von Wright och då skapa möjlighet till intressanta infallsvinklar och perspektiv på lärarnas olika svar. Det blir även möjligt att lära av och ta till sig nya undervisningsmetoder som i framtiden kan hjälpa till att skapa ett demokratiskt klassrum.
6 Metod
Metodkapitlet kommer att beskriva studiens genomförande. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har studien fått sitt inhämtade material och processen från studiens start till slut kommer nedan att skrivas fram. Arbetsprocessen kommer även att presenteras för att skapa transparens.
6.1 Kvalitativ intervjustudie
Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med elevinflytande och skolans demokratiska uppdrag i musikklassrummet. Detta görs på bästa sätt genom att samtala med lärare om olika områden som berör just detta. I studien har denna intervjuform varit lyckad och intervjuerna har gett goda samtal mellan forskare och informant som bidragit till ett givande resultat. Genom kvalitativ forskningsmetod söks det efter en förståelse kring deltagarperspektivet. Detta menar Kvale och Brinkmann (2014, s. 17 - 19) är en förståelse för varför saker sker på ett visst sätt och det bidrar även till att synliggöra olika arbetssätt. Det finns flera olika sätt att samtala på och denna studie kommer att baseras på en forskningsintervju där två personer tillsammans samtalar om ett gemensamt ämne som båda har ett intresse för. Dessa två är i studien forskaren och informanten. Intervjuer gör det möjligt för forskare att förstå och inhämta kunskaper om det berörda ämnet genom att kunna ställa frågor och få svar av någon som är insatt och kunnig (Kvale & Brinkmann, 2014). Även Esaiasson (2017, s. 260 - 263) tar upp begreppet synliggörande som en viktig aspekt till varför forskare använder sig av samtalsintervjuer. Vidare berättar han om det oväntade, att genom intervjuer och möten med människor skapar möjligheten att uppmärksamma och notera oväntade svar från informanterna (Esaiasson, 2017).
6.2 Semistrukturerad intervju
Empirin som samlats in till studien har skett via semistrukturerade intervjuer. Valet av intervjuform är på grund av att det är ett sätt som gör det möjligt för informanten att känna sig trygg och att kunna prata på ett mer beskrivande sätt. Det bidrar även till att studiens kan få ett bredare resultat och fler intressanta infallsvinklar. Semistrukturerad intervju är enligt Bryman (2018, s. 263 - 264) ett samtal som grundar sig på olika teman, dessa teman är förutbestämda men ger informanterna möjlighet att känna frihet i utformningen av sina svar. Utifrån olika teman inbjuds även forskaren till att ställa följdfrågor som inte ingår i intervjuguiden men som ändå kan ha relevans för studien.
Semistrukturerade intervjuer hjälper forskaren att hålla en rödtråd igenom intervjun på
samma sätt som det bidrar till att informanten känner sig trygg i att berätta och ta upp sådant som tycks vara intressant (Bryman, 2018). Vid utformandet av en intervjuguide är det viktigt att ta hänsyns till innehåll och form, menar Esaiasson (2017, s.273 – 274).
På vilket sätt och i vilken ordning frågorna ställs är av stor betydelse då det bidrar till att samtalen ska bli levande och naturligt, intervjufrågorna ska vara enkla att förstå och bjuda in till samtal. Viktigt att tänka på är därför att undvika följdfrågor som exempelvis varför, då det lätt kan leda till att intervjun känns som ett förhör istället för ett samtal mellan två människor (Esaiasson, 2017). Den intervjuguide som använts i studien grundar sig i de områden som forskningsfrågorna berör. Till en början var frågornas utformning en aning slutna och hade troligtvis inte gett informanten lika stor frihet i sina svar. Därför ändrades frågorna till mer öppna ingångar och ord som beskriva och berätta lades till (Se bilaga 2).
6.3 Urval och genomförande
Urvalsmetoden för denna studie är målstyrt. Genom att använda sig av ett målstyrt urval innebär det att forskare väljer ut informanter som tros vara bäst lämpade för studiens ändamål. Urvalet sker alltså inte slumpmässigt utan det finns en tanke med vilka personer som deltar enligt Bryman (2018, s.496). Anledningen till valet av målstyrt urval är för att studien behöver en viss profession vilket här är utbildade lärare. Lärarna kommer från en specifik organisation, skolan och alla tillfrågade lärare har erfarenhet av skolans verksamhet. Informanterna i studien är anonymt och könsneutralt presenterade då dessa variabler inte är av relevans för studiens resultat samt är ett hänsynstagande till forskningsetiska principer.
Antalet lärare som intervjuades i studien är fyra, dessa är verksamma som musiklärare på olika grundskolor runt om i södra Sverige. Informanterna kommer att få fiktiva namn, Kim, Robin, Lo och Jin. Namnen är valda utifrån forskarens egna erfarenheter kring vad som anses som könsneutrala namn. Kim har arbetat i grundskolan i cirka tio år, Robin har arbetat i grundskolan i cirka tre år, Lo har arbetat 45 år i skolans
verksamhet och har undervisat i flera olika ämnen men främst musik. Sista läraren är Jin, Jin har arbetat i grundskolan i cirka två år. Andra variabler som hade kunnat tänkas ha en påverkan på studiens resultat är kön och ålder men har i studien valts att tas bort då studiens syftar till att undersöka hur olika lärare ser på begreppet demokrati och elevinflytande utifrån deras egen erfarenhet i skolan. Frågorna var inte formulerade
utifrån kön eller ålder och informanterna har inte heller diskutera eller samtalat utifrån dessa faktorer.
Genom kontakter kom jag i kontakt med informanterna och intervjuerna genomfördes sedan via telefonsamtal, de spelades in med hjälp av en Ipad och har därefter
transkriberats. Anledningen till att intervjuerna skedde via telefonsamtal var på grund av COVID19 som skapade problem med det personliga mötet. Intervjuerna skedde 8, 13 och 14 maj och intervjuernas längd varierade mellan 25 – 30 minuter. Samtalen blev innehållsrika och gav många givande infallsvinklar till studiens resultat. Bryman (2017, s. 578) menar att intervjuernas längd kan variera kraftigt beroende av vilken person som intervjuas. Vilket kan bero på människors vilja att medverka eller inte, oftast upplevs personer som tackat ja till deltagande medgörliga och något som kan påverka intervjun är hur bekväm informanten är med att samtalet spelas in (Bryman, 2017). Efter att intervjuerna var genomförda och transkriberade påbörjades analysen då studien ansågs ha uppnått en empirisk mättnad. Empirisk mättnad är enligt Esaiasson (2017, s. 268) när intervjuerna inte bidrar eller tillför någonting nytt till studiens resultat.
6.4 Analys av det insamlade materialet
Att analysera det insamlade materialet är en tidskrävande del i en studie då det är människor som deltar menar Bryman (2017, s. 57). I transkriberingsmaterial skrivs oftast allt ut som nyanser av uttryck och diverse ord som styrker meningarnas innehåll.
Det kan därför vara till stor hjälp att transkribera och kategorisera materialet allt
eftersom det kommer in (Bryman, 2017). Transkriberingarna utfördes med noggrannhet men då samtalen spelades in via telefonsamtal gick gester och kroppsspråk förlorat som hade kunnat ge informanternas svar en djupare innebörd. Rennstam och Wästerfors (2015, s. 220 - 230) använder tre nyckelbegrepp som hjälper forskare att förstå och analysera sitt material. Det innebär att det empiriska materialet ska sorteras, det syftar till att skapa ordning i empirin och görs i ljuset av den teori som studien grundar sig på.
Vidare ska empirin reduceras, vilket menar att forskaren sovrar i sitt material och plockar bort det som inte är av relevans för studien. Till sist anger författarna begreppet argumentation, det syftar till att forskare argumenterar och ställer sitt resultat i
förhållande till teoretiska utgångspunkter och annan forskning. Forskare skapar förtrogenhet med sitt material genom att läsa igenom empirin flertalet gånger för att sedan kunna sortera och dela upp materialet i olika kategorier (Rennstam & Wästerfors, 2015)
Materialet som samlades in transkriberades allt eftersom intervjuerna genomfördes vilket bidrog till att det snabbt gick att få en överblick av materialet och reflektion kring om svaren var tillräckligt innehållsrika. När alla intervjuer hade transkriberats
påbörjades en första analys, vilken innebar att det sorterade materialet utifrån studiens syfte och forskningsfrågor kategoriserades. Materialet genomgick en reduktionsfas och viktiga begrepp samt ämnen som exempel demokrati, skolans demokratiska uppdrag och elevinflytande blev synliga. Dessa blev sedan till kategorier: lärarnas sätt att se på demokrati i skolan, de flesta elever vill nog ta ansvar, vägen till delaktighet och
elevinflytande och elevers olika förutsättningar för inflytande. För att enkelt kunna se vilket material som passade in under varje kategori användes färgkodning. Materialet lästes igenom flera gånger för att säkerställa att allt av relevans för studiens resultat hade behandlats. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiv och tidigare forskning som presenteras under rubrik 4 och 5 vilket är studiens tredje analysfas och det som Rennstam och Wästerfors (2015) benämner som argumentation.
6.5 Reliabilitet och Validitet
Reliabilitet och validitet är två begrepp som har en stor betydelse inom forskning, enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 224 - 227). Författarna menar att reliabilitet innebär att det har betydelse vem det är som bearbetar materialet som samlats in och hur det hanteras samt på vilket sätt transkriptionerna görs och vilka ord som plockas bort samt skrivs ut. Två forskare kan bearbeta samma text och men få fram två olika svar
beroende av hur hen tolkar innehållet och skriver fram det i sitt resultat. Små skillnader som punkt, kommatecken eller andningspauser kan vara avgörande för reliabiliteten i en studie. Huruvida det insamlade materialet har en validitet eller inte kan upplevas som en svår process och det handlar om att se materialets äkthet och på vilket sätt det skrivs fram i studien. Det är svårt att omvandla det någon säger i ett samtal till skrift utan att ändra något, det är därför viktigt att hela tiden se till informantens bästa och att rättvist skriva fram det som sägs då kvalitativa intervjuer kan innehålla områden som upplevs som känsliga och personliga. Det är en skillnad i tal – och skriftspråk vilket är viktigt att förstå och ta hänsyn till. När resultatet i en studie skrivs fram är det viktigt att inte ta med för stora citat och delar ur transkriberingen då det kan framställa informanten på ett sätt som inte är önskvärt (Kvale & Brinkmann, 2014).
I studien har materialet hanterats med största respekt mot lärarna som deltagit. Att transkribera är en svårighet i sig då det ligger mycket värdefull information i små detaljerna som uttrycks och dessa spelar en stor roll för resultatet precis som Kvale och Brinkmann skriver. Transkriptionerna har genomförts med vördnad mot deltagarna och deras tankar och svar har skrivits fram i resultatet med stor omtanke.
6.6 Etiska förhållningssätt
En forskningsstudie ställer vissa kvar på personen som utför studien. Dessa synliggörs i fyra olika kategorier som Vetenskapsrådet (2017) har tagit fram. Det är av stor vikt att forskare respekterar, tar ställning till och följer instruktionerna som kraven ger. Det första kravet är: informationskravet: forskaren ska informera informanter som väljer att delta i studien om vilken uppgift dessa har och varför just de ska medverka,
informanterna ska vara medvetna om studien syfte och vilken påverkan resultatet av forskningen kan få. Informanterna deltar på egen vilja och kan när som helst under tidensgång välja att dra sig ur. Det är viktigt att allt som kan vara av värde berättas för informanterna såsom att studien kommer att publiceras, på vilken sida och vem som står bakom. Andra kravet är: samtyckeskravet innebär att informanterna måste ge sitt
samtycke i att delta i undersökning. Det innebär även att informanterna själva bestämmer hur länge och om de vill vara med, informanterna ska kunna avbryta sitt deltagande när som utan att det ska få negativa konsekvenser för informanterna. Tredje kravet är: konfidentialitetskravet: all information och empiri som samlas in för studiens syfte ska hanteras på så vis att ingen obehörig kan ta del av materialet. Informanterna ska även vara helt anonyma och skrivas fram i studien på ett sätt som gör att det inte går att identifiera dessa. Fjärde kravet är: nyttjandekravet: den empiri som samlas in får endast användas i forskningens syfte och därmed inte brukas i kommersiella
sammanhang eller andra situationer (Vetenskapsrådet, 2017).
Utifrån vetenskapsrådets krav har informanternas personuppgifter avskrivits ifrån studien innehåll och förblir därför anonyma för läsarna. Innan intervjuerna startade blev de informerade om deras rättigheter som informanter i en forskningsstudie. På grund av rådande omständigheter i samhället var som tidigare nämnts ett fysisk möte inte aktuellt och deltagarna fick därför missivbrevet (se bilaga 1) uppläst eller skickat tills sig via mail. Informanterna har muntligt givit sitt samtycke till medverkan i studien. Under studiens gång och insamlingen av empirin har det inte uppstått något etiskt dilemma utan intervjuerna har genomförts utan några problem.
7 Resultat
I följande kapitel kommer resultatet av intervjuerna att presenteras. Lärarna som har deltagit har anonymiserats och kallas för Kim, Robin, Lo och Jin. Resultatet kommer att presenteras utifrån fyra kategorier som har kommit till genom transkriberingarna. Dessa kommer att besvara studiens frågeställningar som är följande: Hur ser musiklärare på skolans demokratiska uppdrag och hur arbetar musiklärare på grundskolan med elevers rätt till inflytande i undervisningen. Kategorierna som kommer att presenters är lärares syn på begreppet demokrati i skolan, ”de flesta vill nog ta ansvar ”, vägen till
delaktighet och inflytande och elevers olika förutsättningar till inflytande.
7.1 Lärares syn på begreppet demokrati i skolan
Lärarna skildrar begreppet demokrati utifrån deras egna erfarenheter och på olika sätt problematiserar samt samtalar de om begreppet och vad det får för betydelse i deras undervisning och skolans verksamhet. Alla lärare har ett gemensamt sätt att se på demokrati och är överens om att demokrati innebär att alla elever ska ha samma rätt till att bli hörda.
Lärarna pratar om demokrati och dess innebörd i skolan och är överens om att det handlar om att eleverna ska får göra sin röst hörd. Eleverna ska ges möjlighet till att uttrycka vad de tycker och tänker. Kim pratar om att demokrati betyder folkstyre, och säger att det handlar om att majoriteten ska bestämma. Hen uttrycker att i skolans värld ser demokratin annorlunda ut och väljer att använda begreppet elevdemokrati. Kim uttrycker att eleverna som går i årskurs sju till nio utvecklar demokratiska kunskaper under tiden som de går i skolan. Vidare säger hen att eleverna inte har verktyg och förmågan att veta exakt vad som är bäst för dem och eleverna behöver därför hjälp och vägledning. Robin delar Kims åsikt men uttrycker även i sin intervju att rätten att bli lyssnad på inte är densamma som att ha rätt till att bestämma och menar att demokrati handlar om ett medbestämmande. Robin menar att demokrati innebär att individer får uttrycka sig och att varje elevs åsikter ska få komma fram. Hen menar att detta inte bara handlar om skolans verksamhet utan även samhället som stort. Lo menar att människor behöver visa en förståelse för andra och beskriver det såhär:
Eleverna och kollegorna och jag är i ett sammanhang och jag måste lyssna på eleverna och dem måste lyssna på mig och vi måste ta hänsyn till varandra. Det behöver inte betyda att dem bestämmer, absolut inte, är jag lärare så har jag ansvar (Lo)
Lo menar att lärare har ett ansvar att tillsammans med sina elever och kollegor visa respekt gentemot varandra. Hen samtalar kring skolan som en del i det stora
sammanhanget och elever måste därför lära sig att anpassa sig och respektera andra människor samt de regler som finns i det samhälle som råder. Därför anser Lo att
demokrati handlar om någonting mer och uttrycker det som rättigheter och skyldigheter.
Eleverna måste lära sig hur en röstning går till och respektera det resultat som blir, allas viljor är likamycket värda. Lo fortsätter med att beskriva viktiga egenskaper hos lärare och menar att förmågan att se och uppmärksamma elevers olika viljor samt att ge eleverna samma möjlighet att komma till tals har stor betydelse. Jin knyter ihop
avsnittet med begreppet demokrati, hen delar de andra lärarnas åsikt men väver även in likvärdighet i sin förklaring.
Alla elever ska ju bli behandlade på ett värdigt sätt och känna att dem blir lyssnade på och hörda. Och att jag som lärare ser till alla individer och att ingen trycker ner någon.
Och då kan man ju dra in allt, deras bakgrund, kulturer och alltihop, alla ska vara lika i skolan (Jin)
Jin menar att alla elever ska bli rättvist behandlade och inte exkluderas på grund av bakgrund eller kultur. Lärarrollen är betydelsefull och hen kan genom sin undervisning skapa en miljö där alla elever deltar på lika villkor.
7.2 ”Det flesta vill nog ta ansvar”
Lärarna pratar om hur eleverna tar ansvar för sina studier och hur det är en väsentlig del för hur de presterar men också på vilket sätt eleverna blir delaktiga i att fatta beslut gällande deras undervisning och kunskapsutveckling.
Kim uttrycker att upplevelsen är att majoriteten av eleverna vill ta ansvar men att det kan visa sig på olika sätt. Hen fortsätter med att beskriva hur ansvarstagandet i musikämnet blir tydligt när det handlar om att öva och lära sig spela låtar på olika instrument. Kim beskriver även hur elevernas motivation och ansvarstagande ökar när de får vara delaktiga i att välja vilka låtar som ska spelas. Vidare i processen visar eleverna ett stort intresse för hur de ska arbeta vidare med sin musikaliska utveckling och förstår att övning ger färdighet. Detta pratar även Robin om i sin intervju. Elever som sätter högre krav på sig själva och har en större ambition att lyckas i skolan tar ett större ansvar för sitt skolarbete vilket det visar sig på olika sätt. Lo berättar att hen arbetar utifrån de mål som sätts upp för undervisningen och att eleverna arbetar olika
mycket beroende på deras förmågor och kunskaper. Hen pratar om hur lärarens ansvar är att hela tiden utmana eleverna med nytt innehåll för att hålla drivet igång och därmed uppmuntra till fortsatt vilja att lära. Jins tankar kring ansvar landar i att eleverna saknar insikt i vad ansvarstagande faktiskt innebär vilket kan bidra till att eleverna tar ansvar utan att själva vara medvetna om det. När det sker är det viktigt att synliggöra
ansvarstagandet för eleverna, bjuda in och låta dem vara delaktiga i processen. Det blir betydligt roligare för eleverna att arbeta och ta ansvar för det skoluppgifter som de själva har varit med och valt samt utformat.
Ansvarstagande kan medföra en viss problematik, vilket kan innebära att lärare inte ser den faktiska orsaken till varför det finns elever som inte tar ansvar för sitt övande. Jin betonar även vikten av ett öppet klassrumsklimat. Det kan bidra till att eleverna känner sig bekväma med att uttrycka sina åsikter. Trots elevernas olikheter ska de ges samma möjlighet att tycka till och ges inflytande i undervisningen menar Jin. Jin och Lo menar båda två att det kan finnas ett grupptryck i klassrummet som kan påverkar eleverna på olika sätt, grupptrycket kan bidra till att eleverna inte vågar uttrycka sig i klassrummet.
Kim och Robin nämner en annan sorts problematik som innebär att på samma sätt som det finns elever med hög ambitionsnivå och som tar mycket ansvar, finns det elever som saknar ambitioner och mål. Det kan leda till att ansvarstagande blir lidande och till och med helt uteslutet. Eleverna som inte tar lika mycket ansvar rider på vågen av andras ansvarstagande vilket blir synligt i Robins klassrum när eleverna själva får välja grupper. Eleverna med lägre ambitionsnivå spelar gärna ihop med elever som har en högre ambitionsnivå än dem själva. Robin betonar lärarnärvarons roll i klassrummet och att den är betydande för hur eleverna vill arbeta med sina projekt och driva på sitt övande. Kim menar att drivet måste komma ifrån eleverna själva, det är inget som läraren kan tvinga fram. ”Musikämnet framförallt, de kan öva och göra sitt bästa när jag är där men då måste de även fortsätta när jag gått därifrån” menar Kim. Detta innebär att när Kims elever arbetar i grupper eller enskilt finns det vissa som lätt svävar iväg och gör annat men när Kim befinner sig i rummet och hjälper eleverna arbetar de flitigare och övar på sina instrument.
7.3 Vägen till delaktighet och inflytande
I följande avsnitt beskrivs resultatet kring vilket sätt eleverna är delaktiga i undervisningen och hur lärarna arbetar med att skapa möjlighet för eleverna att medverka.
I intervjuerna har lärarna diskuterat och samtalat om delaktighet och inflytande i undervisningen samt till vilken grad eleverna kan vara med och bestämma. Lärarna uttrycker att eleverna ges mest inflytande i vilket material som ska användas i
undervisningen. Eleverna som Kim undervisar får även bestämma på vilket sätt de vill lära sig. ”Skulle de vilja lära sig detta via Youtube, skulle de vilja ha det
inspelat på film eller vill man ha det på noter” uttrycker Kim. Kim ger i citatet förslag på tillvägagångssätt som går att använda vid olika moment i musikundervisningen. Kim beskriver även att hen upplever att eleverna inte alltid bryr sig om vad som ska göras eller hur det genomförs. Eleverna tycker det är skönt att läraren bestämmer över lektionens innehåll och upplägg. Detta grundar sig i att eleverna saknar insyn i
styrdokumenten och har svårt att förstå vad musikämnets faktiskt innebär menar Kim.
Jin säger:
Jag tänker att det handlar om i min undervisning att jag ger dem inflytande och att de får vara med och bestämma och då blir det roligare för dem att ta ansvar också, sen vissa mer än andra, det är en balans man måste hitta (Jin).
Jin menar att när eleverna får tycka till skapar det ett ökat intresse för olika uppgifter som ska genomföras samt att eleverna känner en ökad vilja och glädje i att få vara med och utforma sin undervisning. Kim uttrycker att många av eleverna behöver byggstenar för att förstå hur musiken hänger samman för att sedan kunna ta egna initiativ. Detta menar hen byggs upp under högstadietiden och att det sker en progression för varje årskurs, vilket innebär att ansvarstagandet blir större när eleverna blir äldre.
Gruppindelning är något som nämns som en del i elevinflytande och elever ges olika mycket utrymme till att välja vilka grupper de ska arbeta i. Kim och Robin pratar om att eleverna vid exempelvis ensemblespel får välja grupper själva vilket kan bidra till ett ökat engagemang och intresse för musiken. Robin säger att ibland går hen in och styr men då handlar det om att eleverna slösar bort värdefull tid på annat Robin menar då att eleverna har fått ett förtroende att de ska kunna arbeta i självvalda grupper men att det inte fungerat i praktiken. Jin säger tvärt om, när det handlar om gruppindelning. Hen styr vilka grupper eleverna ska arbeta. Det grundar sig i att eleverna oftast väljer att arbeta med kompisar vilket kan leda till att eleverna fokuserar på annat än
lektionsinnehållet. Jin motiverar det på följande sätt ”Alla ska kunna spela med alla, vilket är en bra övning” menar Jin. När eleverna arbetar i andra sammansättningar än
deras vanliga sociala umgänge utvecklas deras samarbetsförmåga och eleverna lär sig att arbeta med alla elever i klassen.
7.4 Elevers olika förutsättningar till inflytande
På vilket sätt eleverna ges inflytande skiljer sig och lärarna uttrycker att de i största möjliga mån arbetar för att tillgodose elever olika möjligheter till inflytande. En problematik de kan stöta på är att eleverna utvecklas olika snabbt vilket också kan innebära att de lär sig olika fort. Robin berättar om hur skolans styrdokument utgör ramarna som hjälper till att utforma undervisningen. ”Jag har ju mina ramar som jag är styrd ifrån på samma sätt ser jag elevernas verksamhet” säger Robin. Det är inom dessa ramar som eleverna ges möjlighet att välja, till exempel kan det handla om instrument val. Här är det en vågskål för hur mycket en lärare kan styra undervisningen utan att elevernas kreativitet hämmas. Robin utgår ifrån elevers olika förutsättningar och menar att det finns elever som är i behov av tydligare ramar för att kunna vara kreativa och driva på arbetet medan andra är tvärt om. Kim pratar om elevers olika förutsättningar och att hen har haft elever som uttryckt att det går för långsamt och att undervisningen oftast anpassas mot de svagare eleverna. Lo berättar att alla elever är olika och behöver därför olika förutsättningar för att kunna utvecklas, vissa elever springer fram i ett rasande tempo medan andra får hen kämpa med i flera månader. Hen menar att det handlar om att alltid ligga ett steg före och möta eleverna med utmaningar på samma sätt som läraren måste stötta eleverna som ligger efter. Lärarna fick frågan om hur de arbetar för att tillgodose elevers olika förslag och viljor. Detta är något som görs på olika sätt men Robin anser att det är en svår uppgift att i en klass på nästan trettio elever se till varje enskild individ. Därför brukar hen se till hela gruppens bästa först när ämnesinnehållet sedan är planerat går det att se till varje individs enskilda behov och önskemål. Jin menar att hen arbetar med gruppsamtal där klassen kommer med förslag och önskemål och att dessa sedan vävs ihop med den grundplanering och stomme som finns för läsåret. ”Jag försöker lyssna på alla så att alla känner att de varit delaktiga någon gång” säger Jin. På så vis ges alla elever samma möjlighet till inflytande och Jin känner att hen har gett alla elever uppmärksamhet. Kim uttrycker på ett liknande sätt hur eleverna i vissa situationer samtalar i större grupper men att Kim då snarare
upplever att eleverna svarar tvetydigt. ”Jag vet inte, jag kan inte” eller ”det spelar ingen roll” är typiska svar som Kim kan få av sina elever när hen frågar vad det skulle kunna tänka sig att göra på lektionerna. Dessa gensvar från eleverna bidrar till att Kim
dessa elever som hen måste påminna att arbeta. Lo återger situationer där eleverna kommer med förslag och att de sedan röstar mellan olika alternativ. De förslag som majoriteten vill göra är de som sedan blir men Lo menar dock att vissa elever har svårt att förstå detta och motsäger sig eller funderar på hur det kan göra för att nästa gång vinna röstningen.
7.5 Sammanfattning och analys av resultat
Robin och Kim använder båda begreppet elevdemokrati som en betydande del i skolans demokratiska arbete. De nämner hur viktigt det är med rätt verktyg för att eleverna ska kunna utvecklas samt förstå demokrati. Lärarna inkluderar även begreppet likvärdighet som en betydande faktor i det demokratiska arbetet. De är eniga om att demokrati handlar om att vara med och fatta beslut och bestämma. Demokrati innebär att eleverna ska få en förståelse för att det inte alltid kan bli som varje enskild elev önskar. Skolan är en del av någonting större och därmed måste alla visa hänsyn och respekt gentemot varandra. Vikten av att eleverna får träna och lära sig att delta i demokrati är
betydelsefull för vidare utveckling. Andra förmågor som tränas i skolan är
ansvarstagandet och hur det påverkas av intresse och motivation för ämnet, elever vill ta ansvar och utvecklas när materialet ligger i deras intresse menar lärarna. Utifrån vad lärarna anger i intervjuerna skulle deras arbetssätt kunna beskrivas med en deliberativ pedagogik. Betydelsefulla egenskaper som eleverna behöver utveckla menar lärarna är förståelsen för andra samt förmågan att tillsammans med andra kunna fatta beslut.
Dessa egenskaper är det som den deliberativa pedagogiken bidrar till att utveckla hos eleverna.
Lärarna kopplar samman ansvarstagandet till elevers individuella prestationskrav och viljan av att lyckas med sina studier. Ansvarstagandet har två sidor, det finns elever som tar ansvar och ständigt vill lära sig nya kunskaper medan det finns elever som inte vill och där med inte försöker. Ansvarstagandet leder sedan vidare till delaktighet och inflytandet samt hur dessa är sammankopplade med varandra. Lärarna är överens om att eleverna till stor del får vara med och tycka till om innehållet och hur det ska
genomföras. För att kunna vara med och påverka krävs de rätta verktygen och förstå syftet med uppgiften. Jin och Kim uttrycker att genom användandet av gruppsamtal får eleverna uttrycka sina åsikter och komma till tals men även träna på att vara lyhörda.
Lärarna har delvis skilda åsikter kring valet av gruppen men gemensamt är att det finns en baktanke med att inte alltid låta eleverna bestämma. Denna typen av arbetssätt har
