Klass 4 är de största och mest komplexa ärendena som ofta också är tvistiga och där Lantmäteriet kan behöva göra tvångsbeslut. Det kan handla om exempelvis
4 Finansiering av verksamheten
4.4 De kommunala lantmäterimyndigheternas finansiering och ekonomi
Vi har inte kunnat få en samlad och jämförbar bild av de kommunala lantmäterimyn-digheternas ekonomiska förutsättningar eller kostnadstäckning och resultat i förrätt-ningsverksamheten. Det beror på att de är en del av den kommunala förvaltningen och därigenom varken är organisatoriskt eller ekonomiskt fristående myndigheter med resultatansvar.
4.4.1 Kommunerna står för en fjärdedel av förrättningsintäkterna
De kommunala lantmäterimyndigheternas totala förrättningsintäkter var drygt 215 miljoner kronor under 2016.53 Det motsvarar en fjärdedel av de totala intäkterna i statens och kommunernas förrättningsverksamhet. Se även figur 7 där vi redovisar kommunernas förrättningsintäkter (avsnitt 3.3.3).I likhet med Lantmäteriet utför de kommunala myndigheterna även andra uppgifter som de får intäkter för, antingen i form av avgifter, anslag eller bidrag. I vår enkät svarar samtliga att de ägnar en del av sin tid åt att ge stöd och service till kommunen i arbetet med detaljplaner. De allra flesta svarar också att de även utför andra upp-gifter. Enligt våra intervjuer handlar det bland annat om att ge service till allmän-heten eller utföra vissa andra uppdrag med anknytning till fastighetsbildningen.
4.4.2 Osäkra uppgifter om myndigheternas totala intäkter
I vår enkät har de flesta lantmäterimyndigheter kunnat lämna uppgifter om sina totala intäkter, det vill säga intäkter från förrättningsverksamhet, uppdragsverksamhet och kommunbidrag eller kommunanslag. Men uppgifterna är i vissa fall inte fullständiga eller tillförlitliga. Sex av myndigheterna har endast uppgett sina förrättningsintäkter.
52 Lantmäteriet 2016-11-22. Lantmäteriets avgiftsförändringar förrättningsverksamhet 2017.
PM avgiftssamråd. (Dnr 200-2016/5344). Lantmäteriet har normerat förrättningstaxan efter konsumentprisindex (KPI) 2001–2008 och Labour Cost Index (LCI) för privata tjänstemän 2008–2016.
53 Kommunernas inrapporterade uppgifter till Lantmäteriet.
Det är samma eller i något fall ett lägre belopp än det som de har redovisat till Lant-mäteriet, trots att de uppger att de även utför andra uppgifter.
Våra beräkningar visar att lantmäterimyndigheterna i Linköping, Motala, Stock-holm, Västerås och Helsingborg har störst intäkter utöver intäkterna från förrätt-ningar. Det handlar om mellan 3,5 och 4,5 miljoner kronor i övriga intäkter. Högst andel övriga intäkter av de totala har lantmäterimyndigheterna i Motala, Helsingborg och Täby.
Stockholm, Huddinge och Lund uppger i vår enkät att de får anslag eller bidrag från den förvaltning som myndigheten tillhör. Till följd av att myndighetens ekonomi inte är självständig kan de inte ge en fullständig bild över de totala intäkterna. De inter-vjuer som vi har gjort på andra kommunala lantmäterimyndigheter tyder på att liknande förhållanden gäller i fler kommuner.
4.4.3 Kommunerna tillämpar främst de två lägsta taxorna
En kommunal lantmäterimyndighet får besluta om en lägre avgift än vad Lantmäte-riet har föreskrivit. I regel använder de samma taxor som LantmäteLantmäte-riet, men vanligen bara de två lägsta nivåerna. Endast sex lantmäterimyndigheter använder taxan för senior förrättningslantmätare medan elva tillämpar specialisttaxan. Detta ska ställas mot att de kommunala lantmäterimyndigheterna sammantaget har en högre andel äldre och mer erfaren personal än Lantmäteriet (se avsnitt 5.2.5–5.2.6).
De lantmäterichefer som vi har intervjuat uppger att det främst är av praktiska skäl som de tillämpar samma taxenivåer. De menar också att det känns mest rättvist för sakägaren att betala samma taxa oavsett om myndigheten som utför förrättningen är statlig eller kommunal.
Lantmäterimyndigheterna i Landskrona och Uppsala har beslutat om andra, lägre taxor än de föreskrivna. Den lägsta taxan för en beredande förrättningslantmätare ligger där på 850 kronor per timme jämfört med 1 150 kronor per timme hos Lant-mäteriet och de övriga myndigheterna.
4.4.4 Vissa kommuner kräver full kostnadstäckning
Det är upp till den enskilda kommunen att avgöra vilka kostnader som förrättnings-intäkterna ska täcka och till vilken grad. Det innebär att de indirekt också tar ställning till om, och med hur mycket, som förrättningsverksamheten ska stödjas med kom-munala skattemedel eller om förrättningsverksamheten ska bidra till att finansiera myndighetens andra uppgifter.
Majoriteten av lantmäterimyndigheterna uppger att kommunen har fastställt ett mål för eller krav på full kostnadstäckning. Av myndigheterna uppger Malmö och Nacka att de har ett politiskt beslutat krav om kostnadstäckning, medan 26 andra kommuner uppger att de har ett tjänstemannabeslut. Av de som inte har ett fastställt krav på
kostnadstäckning har några själva satt upp ett mål om täckningsgrad som varierar mellan 53 och 85 procent.
4.4.5 Svårt att särskilja lantmäterimyndighetens kostnader
När en lantmäterimyndighet inte har eget budget- eller resultatansvar utan ingår i en större förvaltningsenhet blir det svårt att särskilja myndighetens kostnader. Förvalt-ningsenhetens gemensamma kostnader kan till exempel handla om overheadkostna-der som lokaler, it och posthantering. En av de kommunala lantmäterichefer som vi har intervjuat framhåller att den ekonomiska redovisningen i kommunen inte är lika välstrukturerad som på Lantmäteriet. Detta gör det svårare att följa upp lantmäteri-myndighetens ekonomi.
När kostnaderna inte går att särskilja blir det av naturliga skäl också svårt att följa upp eller kontrollera om de kommunala lantmäterimyndigheterna når det uppställda kravet eller målet om kostnadstäckningsgrad. Grunden för deras prissättning bli på så sätt också mindre transparent än för Lantmäteriet.