Klass 4 är de största och mest komplexa ärendena som ofta också är tvistiga och där Lantmäteriet kan behöva göra tvångsbeslut. Det kan handla om exempelvis
4 Finansiering av verksamheten
4.3 Lantmäteriets finansiering och ekonomi
Verksamheten i divisionen fastighetsbildning motsvarar verksamhetsområdet För-rättningsverksamhet och fastighetsindelning i Lantmäteriets årsredovisning. Förrätt-ningsverksamheten omsatte 670 miljoner kronor 2016 medan uppdragsverksam-heten omsatte 69 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet varierar från år till år i båda verksamheterna. Lantmäteriet finansierar vissa specifika uppgifter inom fastig-hetsbildningen med sitt förvaltningsanslag.
4.3.1 Förrättningsverksamheten går med underskott
Under fyra av de senaste fem åren har Lantmäteriets förrättningsverksamhet gått med underskott. Det negativa resultatet för åren 2013, 2015 och 2016 var också större än
46 Ibid.
47 Ibid.
något tidigare år under den senaste tioårsperioden. Underskotten har bidragit till att det ackumulerade resultatet uppgick till minus 51 miljoner kronor i slutet av 2016.
Tabell 4 Förrättningsverksamhetens ekonomiska resultat 2012–2016, tusen kronor.
2012 2013 2014 2015 2016
Intäkter 628 700 641 100 676 100 620 400 669 900
Kostnader 637 600 678 100 650 900 656 100 699 500
Årets resultat -8 900 -37 000 25 200 -35 700 -29 600
Ackumulerat resultat 26 000 -10 900 14 300 -21 400 -51 000 Källa: Lantmäteriets årsredovisningar
Lantmäteriet uppger att det ekonomiska underskottet i förrättningsverksamheten följer av att myndigheten har tappat många erfarna förrättningslantmätare. De nya behöver tid för att läras upp innan de är fullt produktiva. Detta har bidragit till att myndigheten inte har kunnat debitera för all nedlagd tid.
Under de första åtta månaderna 2017 uppvisade verksamheten ett bättre resultat än Lantmäteriets prognos. Det betyder att det balanserade underskottet kommer att minska under året.48
4.3.2 Den frivilliga uppdragsverksamheten minskar i omfattning
Lantmäteriet bedriver mot avgift viss uppdragsverksamhet som har anknytning till fastighetsbildningen. Intäkterna från dessa uppdrag har minskat i omfattning det senaste året och kommer att minska ytterligare 2017. Det är ett resultat av att Lant-mäteriet har beslutat att koncentrera sig på kärnverksamheten inom fastighetsbild-ningen och frigöra resurser för förrättningsverksamheten, det vill säga myndighets-utövningen.Tabell 5 Uppdragsverksamhetens ekonomiska resultat 2012–2016, tusen kronor.
2012 2013 2014 2015 2016
Intäkter 79 700 91 100 104 100 103 600 68 900
Kostnader 82 800 84 900 94 900 103 700 78 800
Årets resultat -3 100 6 200 9 200 -100 -9 900
Ackumulerat resultat 7 800 14 000 23 200 23 100 13 200
Källa: Lantmäteriets årsredovisningar
Uppdragsverksamheten är frivillig. Den får bland annat handla om att göra fastig-hets- och arkivutredningar samt gränsutvisningar, ge råd och utbilda i
48 Lantmäteriet 2017-10-12, Tertialrapport Tertial 2 2017.
liga frågor, ge tekniskt handläggningsstöd i förrättningsprocessen samt ge kommu-ner råd och utbildning i fastighetstekniska frågor i samband med att en detaljplan ska upprättas.49
Under flera år har statliga myndigheter som Naturvårdsverket och Skatteverket varit stora uppdragsgivare. Under 2015 sade Lantmäteriet upp sin överenskommelse med Naturvårdsverket om samverkan vid inmätning av gränserna för naturreservat. Verk-samheten avslutades under 2016. Dessa uppdrag har tidigare utgjort cirka 60 procent av uppdragsintäkterna.
Från den 1 januari 2017 har Lantmäteriet också upphört med många uppdrag åt privatpersoner, privata bolag och föreningar. Myndigheten hänvisar i stället till privata utförare. Men Lantmäteriet fortsätter med fastighetsanknutna uppdrag åt kommuner och statliga myndigheter och även med att ge stöd när en samfällighets-förening bildas och vid ansökan om lagfart.50 Men myndighetens brist på resurser har medfört att Lantmäteriet inte marknadsför sin uppdragsverksamhet i samma ut-sträckning som tidigare. Hittills har intäkterna främst kommit från uppdrag åt små och medelstora kommuner som saknar egen kompetens för att utföra arkivutred-ningar eller som behöver stöd för att ta fram fastighetsförteckarkivutred-ningar till detaljplaner.
4.3.3 Vissa uppgifter finansieras med förvaltningsanslaget
En del av de uppgifter som divisionen fastighetsbildning har finansieras med medel från Lantmäteriets förvaltningsanslag. Dessa anslagsintäkter uppgick till nästan 105 miljoner kronor 2016. De ska täcka kostnader för att svara på fastighetsrättsliga frågor från allmänheten, företag, kommuner och statliga myndigheter. De ska också täcka kostnader för samråd och yttranden över kommunernas detaljplaner samt yttranden till regeringen, domstolar och andra myndigheter med koppling till bland annat markanvändning och fastighetsindelning.
Andra anslagsfinansierade uppgifter är bland annat att hålla arkiv, vårda och bevara arkivhandlingar, ge förslag till ändringar i lagstiftningen och registrera detaljplaner.
Lantmäteriet får varje år också använda högst 6 miljoner kronor av förvaltningsan-slaget för att sätta ned avgifter i förrättningsverksamheten enligt särskilda villkor.51 Medlen har de senaste åren använts för omarrondering i Dalarna för att förbättra fastighets- och ägarstrukturen inom skogs- och jordbruksnäringen.
4.3.4 Många kostnader ska täckas av förrättningsavgifterna
Kravet på att Lantmäteriets förrättningsverksamhet ska ge full kostnadstäckning innebär att många typer av kostnader ska täckas av avgifterna. Av de närmare 700 miljoner kronor som förrättningsverksamheten kostade 2016 utgör knappt två
49 10 §, 12 § och 29 § förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet.
50 Information på Lantmäteriets webbplats 2017-01-20.
51 Villkoren framgår av förordningen om (1995:1459) avgifter vid lantmäteriförrättningar.
tredjedelar kostnader som hör till den operativa förrättningsverksamheten vid de elva enheterna. Det är främst kostnader för personalens löner och sociala avgifter men även för bland annat kompetensutveckling, lokaler och underhåll, resor, post, tele och inköp av olika slag.
Figur 8 Kostnader i Lantmäteriet som ska täckas med förrättningsverksamhetens avgiftsintäkter.
Källa: Lantmäteriets interna kostnadsredovisning
Övriga overheadkostnader utgör drygt en tredjedel av de kostnader som ska täckas med förrättningsintäkterna. Det handlar om kostnader för regionstaber och enhets-chefer, delar av verksamheten vid enheten för fastighetsbildningsstöd och ett bidrag till Lantmäteriet centralt (det vill säga koncernen). Koncernbidraget utgör en fjärde-del och ska täcka förrättningsverksamhetens anfjärde-del av myndighetens centrala admi-nistration i form av stödverksamhet, utveckling och it. Specifika it-stöd för förrätt-ningsverksamheten och övrigt utvecklingsarbete ska däremot finansieras inom verk-samheten. Koncernbidraget på nästan 180 miljoner kronor verkar stort, men det har inte ingått i vårt uppdrag att granska Lantmäteriets overheadkostnader.
4.3.5 Ökade kostnader har bidragit till höjda taxor
För att få täckning för sina kostnader har Lantmäteriet höjt taxorna i förrättnings-verksamheten vid tre tillfällen de senaste fyra åren: januari 2014, januari 2016 och januari 2017. Den senaste höjningen innan dess var 2009. Sedan 2014 har taxan för beslutande förrättningslantmätare i olika kompetenskategorier höjts med mellan 11 och 12 procent. Taxan har höjts med 35 procent för kategorin handläggare som inte har beslutanderätt, det vill säga beredande förrättningslantmätare, mätingenjörer och förrättningsassistenter.
8 % 64 % 2 %
26 % Enheternas kostnader
Fastighetsbildningsstöd
Regionstaber och enhetschefer Koncernbidrag
Lantmäteriets underlag inför det senaste avgiftssamrådet med Ekonomistyrnings-verket visar att myndighetens genomsnittliga taxehöjningar sedan början av 2000-talet följer den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället väl.52
De höjda taxorna är sannolikt en förklaring till att sakägarna sedan 2014 har över-klagat fler fakturor än tidigare. Sedan 2014 överklagas mellan tre och fyra procent av fakturorna. För de kommunala lantmäterimyndigheterna har andelen varit cirka en halv procent. Men det finns tecken på att överklagandena för Lantmäteriets del har minskat under första halvåret 2017. Det kan möjligen förklaras av att Lantmäte-riet har blivit bättre på att informera om vad vissa typer av åtgärder kommer att kosta.