De nya kommunikationsformerna i ett socialt perspektiv

I och med den nya tekniken och Internet har vi fått möjlighet till att kommunicera i en ökad hastighet, i realtid och med andra människor långt bort. Två exempel på dessa förändrade kommunikationsformer är Chatt och E-mail. Trenden att chatta med andra indikerar på förändrade beteende och erfarenheter. Men, hur påverkar de nya kommunikationsformerna ungdomar ur ett socialt perspektiv?

Drotner anser att den nya tekniken representerar en katalysator för förändring.

Hon anser Internet skapa nya sociala nätverk och förhållande – både virtuellt och reellt.

Virtuellt får ungdomarna tillgång till nya medieupplevelser och information, dessutom får det möjlighet till en ny värld av kamratskap. Reellt skapar Internet bättre förhållande inom familjen. Istället för att pappa och son på 1960-talet ägnade timmar att betrakta familjens nyinköpta bil, för nu fascinationen till Internet dem samman (Drotner 2001:177).

Medan kritiker anser att on-line förhållanden är opersonliga och ofta fientliga och att de saknar fysisk närhet, anser anhängare Internet vara ett sätt som befriar interpersonella förhållanden från den fysiska platsen, och därmed skapar möjligheter för nya genuina personliga

förhållanden och gruppmedlemskap. Som synes skiljer sig åsikterna åt, men helt klar innebär i alla fall de nya kommunikationsformerna utmaningar för vår förståelse och syn på sociala förhållanden (Sjöberg 1999:28).

5.5.1. Internet och de traditionella kommunikationssätten

Enligt Thulin kompletterar Internet i första hand de traditionella sätten att kommunicera och att umgås socialt, då de ständigt finns tillgängliga. Internet uppmuntrar till tätare kontakter och läggs ovanpå telefonkommunikation och möten ansikte mot ansikte.

Detta, menar Thulin medverkar till att de ägnas mer tid till social kommunikation i ungdomars vardag. Vidare anser hon att ungdomars chattande, vare sig ersätter telefonsamtal eller riktiga möten, utan snarare tillför en social dimension till annars osociala aktiviteter. Det enda tydliga

ersätta brevskrivandet. Thulin menar att brevskrivandet har till och med helt försvunnit i många ungdomars vardag. (Thulin 2004:111).

5.5.2. Ungdomars syn på kommunikationsformen chatt

Undersökningsresultat hämtade ifrån World Internet Institute, visar här hur utvecklingen av ungdomars chattande har fortlöpt under åren 2000-2003.

Fig. 5.8: Andel som chattar (2000-2003)

0 10 20 30 40 50

1999 2000 2001 2002 2003 2004

År Procent

Ålder 18-24

Källa: World Internet Institute⁸

Undersökningen visar att ungdomars chattande har ökat drastisk från de senaste två åren och utbrett sig. Vilket, förmodligen beror på att allt fler har skaffat sig bredbandsuppkoppling i hemmet.

Sjöbergs studier visar att Internet främst anses användas för att stärka de redan existerande sociala banden, hellre än att generera och knyta kontakter med nya människor (Sjöberg 2003b:160). Vidare anses ungdomarna föredra att chatta med personer som bor i deras närhet, eftersom de kan diskutera lokala angelägenheter och upplevelser. De chattvänner ungdomarna har, anses inte kunna ersätta de ”riktiga vännerna”, utan det gör en distinkt skillnad mellan sina chattvänner och de ”riktiga vännerna”. Det sociala förhållandet chattvänner emellan skapar mer ett kreativt och flytande förhållande (Sjöberg 2003b:160).

Tillskillnad ifrån Sjögrens studie visar Thulins undersökning istället att flertalet intervjuade, anser chattandet vara en ointressant form av konversation. Att chatt anses vara något som

uppfattas som barnsligt, meningslöst och något som hör högstadietiden till. Däremot påvisar Thulins studie, liksom Sjöbergs, att ungdomarna lockas mer av kommunikation med riktiga vänner, klasskamrater och redan bekanta, än kontakt med människor man aldrig träffat (Thulin 2004:98).

5.5.3. Nya former av kommunikativa förhållanden

I och med Internets möjligheter, till interaktivitet, kan nu ungdomar chatta och diskutera med andra när de vill, med vem de vill, oavsett den fysiska distansen (Sjöberg 2002:231). Det blir inte längre viktigt vem man pratar med, istället utgör intresseämnet basen för

kommunikationen. Ungdomars relationer baseras i allt högre grad på gemensamma intressen, snarare än på geografisk närhet. Därmed anser Sjöberg att Internet har skapat nya former av kommunikativa förhållanden och nya former av receptions mottagande, inte bara mellan ungdomar och själva medieinnehållet utan också ungdomar sinsemellan (Sjögren 2003b:151-152). Vidare anser Sjöberg Internet utgöra en ny plattform för ungdomars experimenterande av sin identitet. Chattandet, ungdomar sinsemellan, ger dem ytterligare en arena att pröva sig fram på olika sätt att presentera sig själva och oftast utan insyn och inblandning av vuxenvärlden (Sjöberg 1999:31), (Sjögren 2002:274).

5.5.4. Skapar de nya kommunikationsformerna ökad socialisation eller isolering?

Internet – ökar det till socialisation eller ökad isolering? Det finns en oro i samhället över att barn och ungdomar ägnar så mycket tid vid sina datorer, att andra och mer ”meningsfulla”

fritidssysselsättningar, som att umgås med kompisar, spela fotboll eller dylikt, blir lidande. Ett par studier har visat samband mellan Internetanvändning, social isolering och ensamhet, men olika studier förmedlar olika uppfattningar. Vissa talar om isolation, medan andra visar resultat på att Internetanvändare är mer engagerade i sociala aktiviteter, utanför nätet, än

icke-användare.

Thulins studie visar att för majoriteten av ungdomarna, ägnas de så pass lite tid för social kommunikation på nätet att frågan om de hellre föredrar att chatta på nätet än och träffas personligen är irrelevant. För en mindre grupp ungdomar däremot, främst bland de med fast uppkoppling och som ägnar förhållandevis mycket tid vid datorn, är svaret inte lika enkelt.

En person ur Thulins undersökning uttrycker sig:

” Ja det hade jag gjort, jag umgås nästan inte alls med familjen. Träffar du dina kompisar? Dom umgås jag med via datorn, så de vänner som inte har dator är borta. Träffas ni inte alls? Jo, fast mest på fester och så, men det är inte så mycket Jag har skalat bort alla onödiga kontakter. Går det lika bra att umgås via dator som att träffas?

Svår fråga, det är inte lika intensivt, men man kan umgås med flera samtidigt. Det blir inga krystade situationer”

(Thulin 2004:104-112).

Resultaten ifrån Thulins dagboksundersökning år 2002, pekar alltså inte helt klart på att de nya kommunikationsformerna ger upphov till social isolering, eller reducerar vanligt umgänge mellan människor, men med vissa undantag (Thulin 2004:105).

Undantag, som främst gäller de ungdomar som använder Internet allra mest. Thulin påvisar att telefonkontakt och möten ansikte mot ansikte faktiskt blivit lidande hos de ungdomar som använder datorer i stora tidsmässiga proportioner. Thulin drar därmed slutsatsen att farhågor om social isolering till följd av ökad datoranvändning bara är relevant för en liten grupp höganvändare (Thulin 2004:112).