Vad finns statistiskt bevisat om ungdomar Internettidsanvändning?

Den internationella studien, utförd av Internetbarometern visar faktiskt på att tidsanvändningen ökar år för år. Sen 1998, har tidsanvändningen ökat med hela 60 minuter och var år 2003 uppe i 90 minuter. Den ökade tidsanvändningen beror säkerligen på de tre faktorerna, ungdomars ökade tillgång till Internet, bredband och deras ökade datorerfarenhet.

Vidare, anser jag att den genomsnittliga tiden vid datorn kommer successivt att öka, eftersom marknadspriser på dataprodukter kommer att sjunka. En begagnad stationärdator kan man nu

6.2. Ökad tid i hemmet

Som vi kunde se i resultatkapitlet, anser Thulin det finnas två ”former” av Internetanvändare.

Den ena kallar hon för nyttoanvändaren/låganvändare och den andra för

nöjesanvändaren/höganvändare. Thulin menar att nyttoanvändaren aldrig använder Internet längre än nödvändigt. Nöjesanvändare istället, kan sitta i timmar, de är vana och kompetenta datoranvändare. Dessutom visar Thulins studie på att nöjesanvändarna/höganvändarna tillbringar mer fri tid i bostaden, hela 2 timmar mer per dygn tillbringar de i hemmet och en stor del av denna tid tillbringas i ensamhet.

En tolkning av detta resultat kan sägas stödja privatiseringshypotesen, d.v.s. att

datoranvändningen tränger undan andra aktiviteter i vardagen och ger upphov till att mer tid tillbringas i avskildhet och ensamhet i hemmet. Dessutom då Internet anses vara ett individuellt medium, som vare sig skapar stora samtalsämnen eller används tillsammans med andra.

Jag har tidigare visat att Internet och bredbandstillgången ökar med åren. Detta leder i sin tur till ökad Internetanvändning, vilket skapar fler erfarna datoranvändare. Således anser jag att fler ungdomar kommer att utvecklas från att vara nyttoanvändare/låganvändare till

nöjesanvändare/höganvändare. Ungdomar som därmed också kommer att tillbringa mer tid i hemmet.

6.2.1. Hur tillbringar ungdomar sin tid i hemmet?

Resultaten visar att höganvändarna tillbringar mer tid i hemmet, och mer tid i ensamhet. Thulin analyserade sambandet mellan ”höganvändare och mer spenderad tid i hemmet”, som att dessa ungdomar är från grunden mer hemorienterade än andra och är därmed mer benägna att använda sig av Internet som en fritidssysselsättning. Hon anser inte att Internet orsakar att ungdomar spenderar mer tid hemma, men att den underlättar och förstärker istället ungdomars beteendemönster.

Det kan nog stämma, men däremot får man inte glömma att dessa beteendemönster den förstärker, som t.ex. att vara hemma mer, innebär att mer tid tas ifrån andra aktiviteter, och om inte Internet hade skapats, hade aldrig dessa beteendemönster förstärkts. Eftersom det inte finns någon inneboende kraft i oss när vi föds, som driver oss till att sitta framför datorskärmen.

Att Thulins studie visade resultat på att den fysiska rörligheten hos ungdomar har sjunkit på två år medan den virtuella rörligheten har stigit, är ett intressant resultat, dessvärre är det svårt att dra några riktiga slutsatser om dessa resultat och fler undersökningar bör göras. Det är något man kan ha i åtanke att forska vidare om i en D-uppsats.

6.3. Vad används Internet till?

SCBs resultat visar att de populäraste funktionerna är att skicka och ta emot e-post, söka information, lyssna och ladda ner musik, chatta, läsa nättidningen och att använda

Internetbanken. Vidare visar resultaten, att funktionerna som e-post, chatt och att köpa och beställa varor/tjänster på nätet, används flitigaste av ungdomar. Däremot, vad gäller

användning av Internetbank, ligger åldersgruppen 35-44 åringarna på topp, men ungdomarna är inte långt efter. Intervjuundersökningarna visar att många ungdomar anser Internetbank vara något positivt, vilket förmodligen innebär att statistiksiffrorna med åren säkerligen kommer att skjuta i höjden.

Utvecklingen mot att ungdomar väljer att sköta sina ärenden mer och mer själva via Internet, kan ses som att ungdomar blir mer självständiga i och med Internet. De har t.ex. inte längre behov av att andra människor utför deras bankärenden. Ungdomar lägger istället sitt förtroende och sin tillit till tekniken.

6.3.1 Nya erfarenheter skapar nya vanor

Som nyss nämnts, visade Statistiska Centralbyrån att ungdomarna är den grupp som är de främsta potentiella gruppen, för att köpa och beställa tjänster på Internet. Samtidigt visar Thulins studie att ju äldre ungdomarna blir, desto mer köper och beställer de sina tjänster.

Marknaden vill få ungdomarna att börja beställa tjänster via nätet och eftersom det blir en billigare metod för företagen lockar de ungdomarna genom att erbjuda rabatterade priser. Detta kan ses som att det är marknaden som skapar ungdomars vanor, att det är marknaden som ser till att nya erfarenheter blir till vanor.

Vidare visar Thulins studier resultat på att ungdomars vanor och handlingsstrategier förändras över tid. Ungdomar utvecklar på så vis nya vanor i relation till tekniken och det som en gång var omöjligt att tänka sig blir med tiden en självklarhet.

Genom att göra en snabb undersökning av sig själv, inser man ganska så snabbt att tekniken formar nya vanor och beteenden med tiden. T.ex. att boka tågbiljett på nätet för några år sen, var för mig omöjligt och otänkbart, men bara efter några gångers användning och några år senare, finns det ingen chans att jag skulle föredra att cykla ner till stationen och köpa min tågbiljett. Resultat ifrån Thulins studie, visar att ungdomar använder sig av biljettservice via Internet, främst för att undvika telefonköer, men också för att de anser att ärendet blir enklare och smidigare genom att de gör sin beställning på egen hand. Denna utveckling, visar på att ungdomar använder Internet som ett substitut till telefonkontakt. Jag tror att detta kommer att utvecklas och öka mer med tiden. Ju mer det får höra av vänner att det är smidigt, funkar bra och är en billigare metod, kommer de själva med tiden börja använda sig av Internets

faciliteter. På så vis börjar ungdomarna långsamt ändra sina vanor och flyttar beteenden till Internet.

Forskare antyder dessutom att de vanor och rutiner som etableras i tidig ålder, tenderar att bibehållas högre upp i åldrarna. Vilket innebär att man kan dra slutsatser om att vi i framtiden kommer se en generation som har byggt upp sina vanor kring tekniken och Internet.

Ja, många förändringar har skett och som Giddens antyder kommer även denna generations ungdomar att återskapa sin egen tradition. De nya erfarenheterna, skapar successivt nya vanor i ungdomars liv, genom att de gamla byts ut.

Därmed kan vi också se inslag av vad Giddens kallar för det moderna sociala livets reflexivitet.

Vilket just innebär att de sociala vanorna utsätts för ständiga prövningar och förbättringar genom inkommande information och upptäckter som tränger in i dem.

”Vi befinner oss i en värld som genomgående konstitueras av reflexivt tillämpad kunskap, men där vi samtidigt aldrig kan vara säkra på att kunskapen inte kommer att omprövas” (Giddens 1990:43).

6.4. Hur påverkar de nya kommunikationsformerna ungdomar i ett socialt perspektiv

Resultat ifrån Thulins studie visar att den sociala kommunikationen har ökat i och med utvecklingen av de två nya kommunikationsformerna, att Internet uppmuntrar till tätare kontakter och läggs ovanpå telefonkommunikation och möten ansikte mot ansikte. Vidare,

anser Sjögren att ungdomars relationer på Internet, baseras i allt högre grad på gemensamma intressen, snarare än på geografisk närhet.

Genom att det moderna sociala livet, karakteriseras av en omstrukturering av tid och rum, enligt Giddens, blir inte de sociala relationerna längre knutna till specifika platser. Vilket leder till att ungdomarna kan chatta och diskutera med andra när de vill, med vem de vill, irrelevant den fysiska distansen.

Den nya kommunikationsformen chatt kan fungera som en ny plattform, för ungdomars experimenterande av sin identitet. Där de ger dem ytterligare en arena att pröva olika sätt att presentera sig själva och oftast utan insyn och inblandning av vuxenvärlden.

Däremot visar Thulins intervjustudier att ungdomarna anser chattandet vara något barnsligt, och något som hör högstadiet till, att de ägnar så pass lite tid för social kommunikation på nätet att frågan om de hellre föredrar att chatta på nätet, än och träffas personligen är irrelevant.

Därmed, anser hon att rädslan för att virtuell kommunikation kommer att ersätta reella möten är överdriven, dock med några undantag. Undantag, som främst gäller de ungdomar som

använder Internet allra mest de s.k. höganvändarna. Thulin påvisar att telefonkontakt och möten öga mot öga, faktiskt blivit lidande hos de ungdomar som använder datorer i stora tidsmässiga proportioner.

En av Thulins intervjupersoner svarar ”Det blir inga krystade situationer”, på frågan om det går lika bra att umgås via datorn som att träffas.

Det är just den här som jag är orolig att Internet ska komma att utveckla. En virtuell mötesplats där ungdomar blir helt enkelt utan den vanligtvis naturliga övningen man får under tonåren av social kompetens. Att det börjar tycka att sociala tillställningar bara känns jobbiga och där träning i ögonkontakt, liksom den dagliga fysiska kontakten med varann blir lidande.

Visst kan vissa rädslor vara något överdrivna i dagsläget, men det är saker som tål att tänkas på.

6.5. Påverkar datoranvändningen ungdomars vardag?

Hur påverkar datoranvändningen ungdomars vardag? Thulins resultat visar på att ungdomar

prioriterad fritidssysselsättning. Detta är något jag tror definitivt har förändrats eller kommer att förändras, genom att Internet har kommit att uppta en allt tidsmässigt större plats i

ungdomars vardag. En fritidsyssla som vilken helst, och som helt enkel har kommit att integrerats i ungdomar vardagsliv i en rad olika sammanhang, arbete, skola, fritid,

underhållning, social kommunikation och e-service. I och med att vi dessutom har sett tecken på att vanor och erfarenheter till tekniken skapas, anser jag datoranvändningen blir ett allt mer självklart val i olika vardagssituationer.

En liten grupp intensivanvändare ur Thulins studie visar just tecken på detta. De säger sig uppleva att datoranvändningen på ett betydande sätt påverkar deras vardagsliv och

tidsanvändning. De ser datoranvändningen som en dominerande aktivitet i deras fritid som påverkar både umgänge med familj och vänner.

6.6. Internets spridning

När det gäller Internetanvändningens spridning så följer den onekligen Evert M. Rogers spridningsteori. Som tidigare nämnt, kan spridningsteorin appliceras då man studerar accepterande av ett medium och när man vill beräkna hur lång det har kommit i själva spridningsprocessen.

Resultat i kapitel 5 har visat på att Internetanvändningen i Sverige har tagits i bruk i en ojämn fördelning av befolkningen. Olika åldersgrupper har tagit till sig Internet olika snabbt.

Resultaten visar att ungdomarna är de som tenderar att ha tillgång till Internet och bredband hemma. Likaså är tidsanvändningen störst bland dem alla. Gruppen visar därmed en tydlig trend på att tillhöra kategorin ”tidiga användare” (early adopters) som är en kategori i modellen

”Adopter Categorization on Basis of Innovativeness” (se kap. 4.4).

Rogers menar att de ”tidiga användarna”, (ungdomarna) är den grupp som får fungera som Opinions ledare för mediet och det är till denna grupp enligt Rogers, som potentiella användare vänder sig till för rådgivning och informationsupplysning. Vilket definitivt kan dras i samband med att begrepp som ”Technicization of Leisure” har kommit att skapats.

7. Avslutande diskussion

Har den ökade Internetanvändningen kommit att påverka dagens ungdomar?

Mina litteraturstudier har påvisat att det med all säkerhet kommer att ske en fortsatt ökning av både Internet och bredbandstillgång bland ungdomar i framtiden, och att ungdomar kommer att öka sin Internet användning och därmed också öka sin datorerfarenhet.

Efter min analys av resultaten, anser jag att användningsfunktioner på Internet bland ungdomar kommer att öka. Således kommer mer tid spenderas till att skicka och ta emot e-post, söka information, lyssna/ladda ner musik, chatta, läsa nättidningen samt använda Internetbanken.

De nya erfarenheterna Internet skapar, formar nya vanor, vilket leder till att ungdomar långsamt ändrar sina gamla vanor och flyttar beteenden till Internet. Forskare antyder att vanor och rutiner som etableras i tidig ålder tenderar att bibehållas högre upp i åldrarna. Således kan vi förstå att ungdomars relation till den nya tekniken/Internet kommer att kvarstå och säkerligen kommer utvecklas allt mer. Användningen av Internets funktion e-post, kommer att bli lika självklar som det en gång i tiden var att sätta sig ner och skriva ett brev.

Vidare kommer Internet att uppta en allt större plats i ungdomars vardag. Jag ser en trend till att fler ungdomar kommer att utvecklas till nöjesanvändare, d.v.s. fler kommer att använda

Internet som fritidsintresse. Vilket innebär att de förmodligen därmed också tillbringar en allt större tid i hemmet. Ungdomar kommer att välja att ägna mer tid åt Internet, detta eftersom ungdomarna skapat sig invanda vanor till tekniken, vilket leder till att Internet blir det självklara valet i olika vardagssituationer. Dessutom eftersom Internet ger möjligheten till att förena utbildning med fritid och kunskap med underhållning!

Vidare kommer de nya kommunikationsformerna som chatt och e-post öka ungdomars sociala kommunikation. Ungdomarna blir ständigt anträffbara och de kan kontakta kompisar på andra sidan jordklotet, när de vill och utan att behöva betala några större summor. Visst kommer chatt och e-post öka den sociala kommunikationen och visst skapar den fler möjligheter till kontakt, men på ett annorlunda sätt. En oro sprider sig, då ungdomar börjar uttrycka sig ”att med Internet slipper man de krystade situationerna”.

7.1. Framtidsvisioner

Den 24-25 september 2001, ägde en konferens rum med ett sextiotal experter om temat ”Hur vill vi ha det framtida digitala tjänstesamhället år 2011”? De medverkande fick utgå från två premisser, nämligen att alla nås av ”bredband” med mycket hög kapacitet och att all önskvärd information finns tillgänglig i digital form. Många olika tankar samlades in och här följer några:

Catherina Fored, arkitekt, anser att år 2011 har det digitala tjänstesamhället flyttat in i våra vardagsliv och i våra vardagsrum. Vårt boende har förändrat karaktär, även om bostaden i stort sett är densamma som den var 2001. År 2011 bor vi i ”den nya tidens hem”. Tekniken erbjuder nya möjligheter och förutsättningar. Hemmet blir en bas för många nya verksamheter, det blir en multiplats: Vi vårdas, vi arbetar, vi utbildar oss, och vi kan producera (IT-kommissionen 2001:191).

Mats Larsson, affärskonsult på Acando AB, anser att 2011 sker nästan all kommers via elektroniska hjälpmedel. Det beror inte på att alla har velat ha det så, utan kostnaden för att göra affärer elektroniskt är så mycket lägre än kostnaden för att driva butiker och ge manuell service. Alla människor gör sina beställningar via mobiltelefoner, bärbara datorer eller andra elektroniska hjälpmedel som kan vara insydda i kläderna eller vara en del av köksutrustningen eller installerade i bilen. Det är ingen som klagar på bristen på manuell service. I stället för att ägna sin tid åt att gå i affärer och handla, är de allra flesta engagerade i föreningsliv och många har två eller tre hobbyer (IT-kommissionen 2001:227-230).

Hur framtiden kommer att te sig och hur ungdomar kommer att påverkas socialt genom den ökade Internetanvändningen, finns det många funderingar och tankar kring. Men i fall framtiden kommat att utvecklas som Catherina Fored och Mats Larsson hoppas på, vågar jag inte svara på. Däremot kan jag efter min litteraturstudie och sekundäranalys förstå att

Internetutvecklingen med alla dess finesser och funktioner definitivt har kommit för att stanna med ungdomar som de främsta utövarna.

8. Litteratur- och källförteckning

Abbott, Chris, ”Making Connections: Young People and the Internet” Sefton-Green, Julian(red.), Digital diversions, T.J. Internation, Padstow, UK 1998

Arvidson, Peter, ”Måste vi läsa metod” i Jarlbro, Gunilla (red.), Vilken metod är bäst – ingen eller alla?, Studentlitteratur, Lund 2000

Bergström, Annika, ”Internet”, i Carlsson, Ulla, & Bucht, Catharina (red.), Medie Sverige 2004, Livréna Grafiska AB, Kungälv 2004

Björnestad, Taran, ”Nätsvärmare – en rapport om ungdom och Internet”, Våldsskildringsrådets Skriftserie Nr. 29, Barnens nät – Nätets barn, Edita Nordstedts Tryckeri, Stockholm 2003a Castells, Manuel, The rise of the network society, Blackwell, Oxford 1996

Christensen, Christa Lykke (red.), Born, unge og medier, Livréna, Kungälv 1999

Dahlgren, Peter, ”TV och våra kulturella referensramar”, in Hannerz, Ulf, Medier och kulturer, Schmidts Boktryckeri AB, Helsingborg 1990 sid.63-65

Drotner, Kirsten, Medier for fremtiden – born, unge og det nye medielandskab, Host & Sons Forlag, Kobenhavn 2001

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Metodpraktikan, Elanders Gotab, Stockholm 2003 Giddens, Antony, Modernitetens följder, Polity Press, Cambridge 1990

Hadenius, Stig, & Weibull, Lennart, Massmedier – En bok om press, radio & TV, ScandBook AB, Falun 2003

Halvorsen, Knut, Samhällsvetenskaplig metod, Bedriftsokonoments Forlag A/S, Oslo 1989 Holmberg, Olle, Ungdom och media, Studentlitteratur, Lund 1994

Höjer, Mattias, Ökad tillgänglighet och minskat resande? – en framtidsstudie om bebyggelsestruktur och IT för minskad pendling, KFB-rapport 1998:40

Kommunikationsforskningsberedningen, Stockholm 1998

Jedeskog, G, Ny i kl@ssen – förhållandet mellan lärarroll och datoranvändning beskrivet i internationell forskning, Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Solna 2000

Johnsson-Smaragdi, Ulla, Young people and new media in Sweden, Reprocentralen, Växjö Universitet 2001

Leivik Knowles, B-M ”Sekundäranalys” i Ekström, M. & Larsson, L. (red.) ”Metoder i

Livingstone, Sonia, Young People and New Media, Athenaeum Press, Gateshead 2002 McQuail, Denis, Masskommunikations teori, Beta Grafiska, Lund 1984

Olesen, Jesper, “Why Do We Study Children´s Media Use the Way we Do?” in Rydin, Ingegerd (ed.), Media Fascinations, Grafikerna Livréna, Kungälv AB 2003 sid.18

Postman, Neil, The disapperance of childhood. How the dividing line between childhood and adulthood is being eroded by the electronic media, W.H. Allen & Co Ltd, London 1983 Putnam, RD, Bowling alone: The collapse and revival of American community. Simon &

Schuster, New York 2000

Rogers, M. Everett, Diffusion of Innovations, The Free Press, New York 1995

Rosengren, K-E, Media Effects and Beyond – Culture, Socializaion and Lifestyle, Routledge, London 1994

Sjöberg, Ulrika, Screen Rites – A Study of Swedish young people´s use and meaning-making of screen-based media in everyday life, Dept. of Sociology, Lund University 2002

Sjöberg, Ulrika, ”Vad gör barn och ungdomar på Internet”, Våldsskildringsrådets Skriftserie Nr. 29, Barnens nät – Nätets barn, Edita Nordstedts Tryckeri, Stockholm 2003a

Sjöberg, Ulrika, “Making Sense of Screen-based Media – The Uses and Readings of

Television, Computer Games, and Internet among Swedish Young People” in Rydin, Ingegerd (ed.), Media Fascinations, Grafikerna Livréna, Kungälv AB 2003b sid. 147-164

SOU 2002:25, Vårt digitala tjänstesamhälle, IT-kommissionens rapport 3/2002, Elanders Gotab AB, Stockholm 2002

Statistiska Centralbyrån, Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003, SCB-Tryck, Örebro 2004

Tapscott, Don, Growing up digital. The rise of the net generation, McGraw Hill Companies Inc. New York 1998

Tengström, Emin, Myten om Informationssamhället – ett humanistiskt inlägg i framtidsdebatten, Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad 1989

Thulin, Eva, IT, rörlighet och resande: en kunskapsöversikt, Göteborgs Universitet, 1999 Thulin, Eva, Ungdomars virtuella rörlighet – Användningen av dator, Internet och mobiltelefon i ett geografiskt perspektiv, Vasastadens bokbinderi, Göteborg 2004

Thompson, John B, Medierna och Moderniteten, MediaPrint Uddevalla AB, Uddevalla 2001 Weibull, Lennart, “IT och det nya medielandskapet” i Carlsson, Ulla, & Bucht, Catharina (red.), Medie Sverige 1997, Livréna Grafiska AB, Kungälv 1997

8.1. Internetkällor

http://www.worldinternetinstitute.org/default2.asp?page=forskning

http://www.scb.se/templates/publdb/publikation____2725.asp&plopnr = 2025