"Det virtuella samhället": En studie om ungdomars ökade Internetanvändning

UPPSALA UNIVERSITET

Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2004

”Det virtuella samhället”

En studie om ungdomars ökade Internetanvändning

Författare: Caroline de Belder Handledare: Lowe Hedman

Abstract

Title: The virtual society – A study of the increased usage of Internet by youth (Det virtuella samhället - En studie om ungdomars ökade Internetanvändning.)

Author: Caroline de Belder

Purpose: The purpose is to try to map todays research in the subject field, structure the problems dealt with and compile the empirical results obtained. In expectation of creating new moods of thought, approaches and ideas.

Method: Secondary analyses on relevante literature

Main results: The usage of Internet will continue to increase, new habits will develop, the Internet will develop more and more to a hobby, the usage of Internet functions will increase.

Number of pages: 47

Course: Media and Communication Studies C

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University

Tutor: Lowe Hedman Period: Autumn 2004

Keywords: Youth, Internet usage, Social changes, Everyday life, New styles of communications, New habits and experiences.

Innehållsförteckning

1. Inledning ……… 5

1.1. Syfte ………... 6

1.2. Problemformulering ……….. 6

2. Bakgrund ……… 7

2.1. Internet ………... 7

2.2. Definitioner ……… 9

2.2.1. Olika begrepp för en om samma mening ……… 9

2.2.2. Ungdomar ……….. 9

2.2.3. Vardagsliv ……….. 9

2.3. Varför studera ungdomar? ………. 9

2.4. Uppsatsens centrala teman ………. 10

3. Material och Analysmetod ……… 12

3.1. Analysmetod ……….. 12

3.1.1. För och nackdelar med sekundäranalys ……….. 12

3.2. Material: litteratur och datainsamling ……….... 13

3.2.1. Ulla Johnsson-Smaragdi ………. 14

3.2.2. Ulrika Sjöberg ……….... 14

3.2.3 Eva Thulin ……….. 14

3.2.4.Statistiska Centralbyrån ………... 15

3.2.5.World Internet Institute ... 15

3.2.6. Sveriges Internetbarometer ………. 16

4. Teoretisk bas ………. 17

4.1. Moderniteten ………... 17

4.1.1. Giddens: Traditionen och Moderniteten ……… 17

4.2. Den nya tekniken och de sociala förändringarna ……….. 17

4.3. Privatiseringshypotesen ………. 18

4.4. Spridningsteorin ………. 18

5. Resultat ………. 21

5.1. Tillgången till Internet och Bredband ……….. 21

5.1.1. Tillgång till Internet ……….. 21

5.1.2. Tillgång till bredband ……… 22

5.1.3. Tillgång till Internet, bredband och datorerfarenhet ger ökad tidsanvändning ……. 22

5.2. Tidsanvändning ………. 24

5.2.1. Tillbringar datoranvändare mer tid i hemmet? ………. 25

5.2.2. Hur fördelas tiden i hemmet på olika aktiviteter mellan de två användargrupperna? 26

5.3. Användningsområden ……….. 27

5.3.1. E-post ……… 27

5.3.2. Chatt ………. 28

5.3.3. Användning av Internetbank ………. 28

5.3.4. Köpa och beställa varor och tjänster ………. 28

5.4.1. Mediepluralism ………. 29

5.4.2. Internet – ett individuellt medium ………. 30

5.4.3.Technicization of Leisure ………. 30

5.5. De nya kommunikationsformerna i ett socialt perspektiv ……… 31

5.5.1. Internet och de traditionella kommunikationssätten ………. 31

5.5.2. Ungdomars syn på kommunikationsformen chatt ………. 32

5.5.3. Nya former av kommunikativa förhållanden ………. 33

5.5.4. Skapar de nya kommunikationsformerna ökad socialisation eller isolering? ……… 33

5.6. Internet och vardagslivet ……….. 34

5.6.1. Internet fyller många funktioner i ungdomars vardag ………. 34

5.6.2. Förändring över tid ungdomars virtuella och fysiska rörlighet ……… 35

5.6.3. Upplever ungdomarna själva att datoranvändningen påverkar deras vardag? …….. 35

6. Analys ……… 37

6.1. Internettillgång, Bredbandstillgång och Tidsanvändningen ………. 37

6.1.1. Vad finns statistiskt bevisat om ungdomar Internettidsanvändning? ……….. 37

6.2. Ökat tid i hemmet ………. 38

6.2.1. Hur tillbringar ungdomar sin tid i hemmet? ………. 38

6.3. Vad används Internet till? ………. 39

6.3.1. Nya erfarenheter skapar nya vanor ………. 39

6.4. Hur påverkar kommunikationsformerna ungdomar i ett socialt perspektiv 40

6.5. Påverkar datoranvändningen ungdomars vardag? ……… 41

6.6. Internetsspridning ………. 42

7. Avslutande diskussion ……….. 43

7.1. Framtidsvisioner ………. 44

8. Litteratur- och källförteckning ……… 45

8.1. Internetkällor ……….. 47

1. Inledning

Det virtuella samhället, Cyberspace, Cyborg, Cyberpunk och Cybertid är alla exempel på ord som blommat upp under de senaste åren i ett försök att beteckna den elektriska världen (Sjögren 1999:13). En värld där vi alla har gjort oss bekanta med begrepp som Internet, hemsida, DVD, interaktivitet, och konvergens. Begrepp som helt klart har kommit att förändra villkoren för både medier och medieanvändarna.

Internetanvändarna, stora som små, har genom Internet skapat sig nya erfarenheter och nya vanor. Vanor som har kommit att etablera sig i deras vardagsliv och blivit en del av det naturliga och för en del, något de absolut inte skulle kunna eller vilja var utan. En drastisk förändring i och med den nya tekniken pågår just nu och får man tro medieforskarna, kommer den nya tekniken ha en avsevärt större och mer djupgående påverkan på vårt samhälle än vad introduktionen av TV hade. Vem vet, kanske kommer den till och med ha lika stort inflytande på historien som den industriella revolutionen eller tryckpressen?

De nya förändringarna som den nya tekniken har kommit att generera, skapar både frågor och funderingar. Mitt intresse för ungdomar och deras ökade Internetanvändning, stärktes efter att ha diskuterat med min tennistränare om idrott och Internet. Han ser en tydlig ökning av mer kvantitativa spelare än kvalitativa och anser det bero på konkurrensen ifrån den nya

fritidsaktiviteten, Internet! Mitt intresse väcktes och jag bestämde mig att söka svaret på om, och i så fall på vilket sätt, den ökade Internetanvändning kommit att påverka dagens ungdomar.

Uppsatsen består till största del av litteraturstudie av den forskning som på olika sätt har behandlat frågan om ungdomar och deras Internetanvändning. Syftet är att försöka kartlägga dagens forskning inom ämnesområdet, strukturera den problematik som behandlats och sammanställa de empiriska resultat som man kommit fram till. Med en förhoppning om att skapa nya tankesätt, synsätt och idéer.

1.2. Problemformulering

Jag avser att studera ämnesområdet övergripande, men avser att studera följande frågeställning något närmare.

• Påverkar den ökade Internetanvändningen ungdomar i ett socialt perspektiv och i så fall på vilka sätt?

2. Bakgrund

I detta kapitel, beskrivs fenomenet Internet, därefter reds otydliga begrepp ut, för att därefter avsluta med en översikt över uppsatsens centrala teman.

2.1. Internet

Från allra första start var Internet ett militärt projekt. USA´s försvarsdepartement ville skapa ett kommunikationssystem som skulle vara osårbart för ett eventuellt kärnvapenkrig. Ett nätverk som inte skulle ha någon central auktoritet. År 1969 startades Arpanet, vilket var den första grundstenen till dagens Internet. Genom utvecklingen av Arpanet kunde vetenskapsmännen och forskarna dela och utbyta information via sina datorer. Nätet blev så småningom internationellt och även kommersiellt, och kom därefter att utvecklas till vad det är idag. ¹ Kirsten Drotner, medieforskare uttrycker sig:

”Från att ha varit ett textbaserat medium, där specialister kunde skicka e-mail via telefonnätet, är nätet idag ett mångsidigt kommunikationsmedium, som blandar grafik och levande bilder och texter” (Drotner 2001:114).

Internet har kommit att bli ett grundat samhällsområde, där alla typer av sociala handlingar pågår. I och med utvecklingen av den digitala tekniken är det mycket som kommit att förändras, och i många avseenden. Här följer några. ²

• Interaktivitet – Den digitala tekniken skapar möjligheter för användaren att direkt ge återkoppling till producenten, vilket inbjuder användaren till en mer aktiv involvering än tidigare.

• Konvergens – Med konvergens går det att länka samman olika medier som använder samma typ av överföringsteknik. Detta ökar möjligheten till att skärmteknologierna kan konvergera olika begrepp till varandra, som hem med arbete, underhållning med kunskap och utbildning med fritid.

• Kompression: Den digitala tekniken, har en hög kapacitet genom att informationen kan överföras i komprimerad form.

2Egen bearbetning.(Jmf. Hadenius 2003: 254-290), (Castells), (Dahlgren 1996:), (Sjögren 1999:16), (Drotner

• Hypertext - Med hypertext menas att Internet skiljer sig från den traditionella linjära texten, genom att den förra består av associerande länkar. Genom att klicka på ett nyckelord i texten länkas användaren vidare till andra relevanta texter. Läsaren kan därmed göra sina egna kombinationer av texter, ofta från olika källor.

• Arkivalisk - Internet har en arkivalisk funktion genom att användaren får tillgång till olika databaser som bland annat kan utnyttjas för att söka, jämföra och strukturera information.

• Rum och tid – Med virtuell verklighet är det fysiska avståndet ett minne blott. Den som är intresserad av en mycket speciell hobby kan nå många likasinnade över Internet oavsett nationsgränser. Användaren kan delta i diskussioner och samtal och vara socialt interaktiv oberoende av tiden och rummet. Likaså behöver användarna inte heller hålla kontakt vid samma tidpunkt utan information och nöjen kan lagras. I och med att tekniken ger individen större kontroll över användarsituationen, bidrar den dessutom till ett ökat utrymme för en individualisering i användandet.

• Personlig ägd media – En stigande tillväxt på tekniken gör att priserna sjunker och medierna blir mer lätttillgängliga. Detta leder till att vi ser en ökad tillgång av personlig ägd media bland människorna. Medierna börjar därmed användas mer i nya

arrangemang, vilket innebär att man kan själv bestämma när, var eller med vem man vill använda mediet, ensamt eller tillsammans med andra. Den nya tekniken formar således nys sociala sammanhang.

2.2 Definitioner

I uppsatsen förekommer en del begrepp som förtjänar här att definieras.

2.2.1. Olika begrepp för en och samma betydelse

Begrepp som IT, IKT, ny informationsteknik, nätet, den nya tekniken, elektronisk media eller den nya median står alla kort och gott för Internet i uppsatsen. Begrepp som mer eller mindre kommer att användas omväxlande. Detta på grund av att de forskares undersökningar, resultat och beskrivningar jag tagit del av, använder sig utav olika begrepp för en och samma betydelse.

2.2.2. Ungdomar

Vilka människor inkluderas egentligen i ordet ungdomar? Det finns mycket litteratur,

forskning och diskussioner om när ungdomsåren börjar och slutar. I Bonniers Svenska ordbok står ordet ungdomar definierat som ”den tid man är ung” och definitionen på ordet ung som

”ung som har levat kort tid”. De data jag har tagit del av, har haft ett intervall på 15-24 år.

Därmed kommer begreppet ungdomar stå för personer mellan 15-24 år i denna studie.

2.2.3. Vardagsliv

Vad inkluderas egentligen i ordet vardagsliv?

Vardagslivet syftar ofta till stabilitet, vanor och rutiner, och på vad man gör under ”normala omständigheter”. Det är kopplat till det vi gör om och om igen och dag efter dag. I denna uppsats omfattar vardagslivsbegreppet här alla livets olika sfärer, alla veckodagar, och alla olika slags aktiviteter.

2.3. Varför studera ungdomar?

Ungdomar är en viktig grupp att studera av flera skäl. Först och främst är tillgången och användningen av Internet relativt sett högre bland ungdomar jämfört med andra grupper i samhället, och har så varit under en förhållandevis lång tidsperiod. Det har i allmänhet en stor användarvana och tar tekniken mer för given. Dessutom är deras Internetanvändning

förhållandevis bred och sträcker sig över flera av vardagslivets olika sfärer: i skolan, arbete och under fritiden. Då dagens ungdomar är den första av alla generationer som har växt upp med den nya tekniken, och forskare betonar att nutidens unga håller framtidens medieutveckling i

2.4. Uppsatsens centrala teman

Figur nedan sammanfattar struktur ramen på C-uppsatsen, genom att grafiskt illustrera de mest centrala begreppen, de teoretiska perspektiven och slutligen problemfrågorna. Miles och Huberman (1994:18) skriver:

“Doing that exercise also forces you to be selective – to decide which variables are most important, which relationships are likely to be most meaningful, and, as a consequence, what information should be collected and

analyzed-at least at the outset.”

Fig. 2.4: Uppsatsens centrala teman

Ålder

15-24 år Internetanvändning Tillgång till Internet/Bredband

Tidsanvändning Användningsområde

Socialt perspektiv Ungdomars relation till Internet De nya kommunikationsformerna Internet och vardagslivet

Teoretiskt bas Informationssamhället

Moderniteten Privatiseringshypotesen

Spridningsteorin

Problemformulering

Förändrar den ökade Internetanvändningen ungdomars vardagsliv i ett socialt perspektiv och i så fall på vilket sätt?

3. Material och Analysmetod

I detta kapitel presenteras bakgrunden till de forskningsmaterial, studier och undersökningar jag använt mig utav. Vidare ges en beskrivning av mitt tillvägagångssätt och min analysmetod.

3.1. Analysmetod

Uppsatsen bygger på litteraturstudier. Den analysmetod som ligger till grund för uppsatsen är en sekundäranalys. Som namnet anger innebär sekundäranalys att man använder sig av data som inte bara insamlats, utan också redan en gång analyserats av någon annan. (Rosengren och Arvidson 1983). Sekundäranalys används exempelvis när man vill sätta in resultaten från olika undersökningar i ett sammanhang, eller när man vill visa att resultat låter sig tolkas på ett annat sätt än vad som gjordes i den ursprungliga undersökningen (Hellevik 1987). Mitt val av metod anser jag vara bäst lämpad, eftersom det är en litteraturstudie och en kunskapsöversikt och täcker därmed många områden. Det skulle dessutom vara svårt att med bara en egen kvantitativ undersökning, få ihop alla de samband jag har sökt! Genom att välja sekundäranalys som metod, får jag istället möjligheten till en mängd intressant information. Jag kommer alltså att utföra min sekundäranalys på redan insamlat och analyserat material, men också på insamlat material som inte redan är analyserat, s.k. rådata som jag finner i databaser som Statistiska Centralbyrån och Mediebarometern tillhandahåller.

3.1.1. För och nackdelar med sekundäranalys

Den främsta fördelen med att göra sekundäranalys är att det är en resurssparande metod.

Sekundäranalysen kräver mindre pengar, och färre forskare. En annan fördel är att en analys av existerande data kan ge möjlighet att etablera samband som förbisågs när materialet

insamlades. Det kan ge möjlighet att på nytt analysera samma data från olika perspektiv och inom olika teoretiska ramar. Ytterligare en fördel, är att man kan få data från perioder långt tillbaka i tiden, något som gör det möjligt att studera ett fenomen över en längre tidsperiod.

En nackdel är däremot datas tillgänglighet, vilket jag själv, personligen har funnit varit ett problem ibland. Leivik Knowles menar att trots utvecklingen av olika dataarkiv har forskarna ibland problem med att lokaliserade de data de behöver. Halvorsen instämmer och menar att oftast har de befintliga data samlats in för andra syften. Relevanta bakgrundsvariabler kan saknas eller kategoriuppdelning kanske inte stämmer överens med forskarens önskemål

(Halvorsen 1989:72-77). För egen del, var åldersgrupperingarna det största problemet och det kunde ibland vara svårt att hitta relevant statistik för det jag sökte.

Vidare, kan de uppstå problem med datamaterialets kvalitet. Data från nationella surveystudier, med utmärkt designade intervju och enkätformulär existerar inte alltid.

Ett speciellt problem med kvalitativ sekundäranalys som metod är att man knappast kan redovisa originalrapporten som analysen baseras på, i sin helhet, vilket medför att läsaren kanske inte alltid får en möjlighet att dra andra slutsatser. Leivik Knowles, påpekar därmed att det är viktigt att man redovisar tillräckligt mycket av den ursprungliga rapporten, åtminstone det mest relevanta underlaget, så att även läsaren kan vara med och kontrollera huruvida de nya analysredskapen är fruktbara och om resultaten kan anses vara rimliga (Leivik Knowles).

3.2. Material: litteratur och datainsamling

Efter att ha beslutat mig för att göra en litteraturstudie och gjort min uppsatsskiss, blev uppgiften att ta reda på vad som fanns tillgängligt, i form av informationer som kunde belysa den valda problemställningen.Litteraturinsamlingen bestod av tre steg. Det övergripande syftet var att få fram relevant litteratur inom ämnesområdet. Första steget, var att jag gjorde en litteratursökning i universitetsbibliotekets databas Libris och sökningsmotorn Evreka. Med hjälp av sökord som Internet, ungdomar, konsekvenser, aktiviteter, fick jag fram ett fåtal böcker och artiklar av intresse. Det andra steget var att jag skickade e-post till Ulla Smaragdi, medieforskare i Växjö, som gav mig boktips och intressanta adresser till diverse webbsidor.

Det tredje steget var att jag läste böckerna och artiklarna och grundligt studerade deras litteraturlistor, detta, eftersom jag märkte att litteraturlistorna var ett bra sätt att få fram intressant och relevant litteratur i ämnet. Efter att ha läst igenom de böcker och artiklar jag fann av intresse, plockade jag ut de forskningsmaterial och den data från offentlig statistik, jag ansåg mig ha användning för. De centrala begreppen strukturerades och tematiserades in i rubriker, och därefter sammanställdes diagram. Mitt val av forskare, studier och

undersökningar, vilar på att de har studerat just den målgrupp jag är intresserad av och deras studier och undersökningar täcker de samband jag har sökt!

Här följer en kortfattad presentation av de forskare, de studier och undersökningar som har legat till grund för min sekundäranalys..

3.2.1. Ulla Johnsson-Smaragdi

Ulla Johnsson-Smaragdi är professor i medie- och kommunikationsvetenskap i Växjö. I sin forskning inriktar hon sig på att beskriva, analysera och förstå förhållandet mellan individen och medierna i det moderna samhället, och speciellt då barns och ungdomars förhållande till medierna. Rapporten, ”Young People & New Media in Sweden” utförd av Ulla Johnsson- Smaragdi, ingår i ett internationellt projekt kallad ” Children, Young People and Electronic Media”. Studien genomfördes våren 1997 och baserades på enkätundersökningar, men också individuella och grupp intervjuer. Mer än 1 600 barn och ungdomar mellan 7 och 16 år deltog i studien.

3.2.2. Ulrika Sjöberg

Ulrika Sjöberg, lekor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad publicerade sin doktorsavhandling ”Screen Rites” år 2002. Syftet med Ulrikas avhandling

”Screen Rites” är att belysa de tre medierna datorspel, TV och Internet och deras betydelse och roll för barn och ungdomar i Sverige idag. Som metod, har Ulrika använd sig av både

enkätundersökning, intervjuer och dagboksskrivande, där barnen och ungdomarna själva har fått skriva om en vecka i sina liv. Drygt 1 800 ungdomar har hon träffat och åldersgrupperna har varit indelade i grupper av 12-13 åringar och 15-16 åringar. I min studieanalys har jag endast varit intresserad av resultat ifrån den äldre gruppen.

3.2.3. Eva Thulin

Eva Thulin, född 1974, har skrivit sin avhandling inom ämnet kulturgeografi. Thulins

avhandling ”Ungdomars virtuella rörlighet”, har i syfte att ge ökad kunskap om hur tekniken infogas i och förändrar vardagslivet i ett socialt och geografiskt perspektiv. Det empiriska underlaget utgörs av två undersökningar. Eftersom jag endast använt mig av resultaten ifrån Thulins intensiv studie, presenteras endast den här. Den intensiva studien har utförts på 43 gymnasieungdomar i Göteborg. Dessa har undersökts med hjälp av dagböcker och

intervjuundersökningar. Studien omfattar totalt 80 dagböcker och 80 intervjuer. Studien är longitudinell och samma personer har undersökts under två skilda faser i livet – medan de fortfarande gick i gymnasiet, hösten 2000, när de var 18 år och två år senare, hösten 2002 då de hunnit bli 20 år.

3.2.4. Statistiska Centralbyrån

Den viktigaste producenten av bokföringsdata och forskningsdata i behandlad form är Statistiska Centralbyrån (SCB) som genom sina publikationer presenterar data i färdiga tabeller. Byrån står för den offentliga statistikproduktionen som omfattas av ekonomiska, mänskliga och sociala förhållanden. SCB utför årligen ca 15 000 uppdrag åt företag, myndigheter, organisationer och forskare etc.

De resultat jag tagit del av, är undersökningarna från år 2003 och 2004 om ”Privatpersoners användning av datorer och Internet”. Rapporterna försöker med hjälp av statistik, att belysa huvudsakligen privatpersoners tillgång till och användning av IT.

Data har samlats in via SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) och utförts genom telefonintervjuer. Undersökningsenheten är där, individer i åldern 16-74 och som är

folkbokförda i Sverige. De åldersgrupper som varit intressanta för min sekundäranalys har varit åldersgruppen: 16-24 år. Urvalet till undersökningen år 2003, var 5 504 individer, men blev efter bortfall till slut 3 767 stycken. Undersökningen år 2004, var urvalet 5 420 individer, men efter bortfall 3 626 stycken.

3.2.5. World Internet Institute

World Internet Institute är ett forskningsinstituet beläget i Gävle, som bedriver samhälls och beteendevetenskaplig forskning med fokus på Internet och dess påverkan på människa och samhälle. Jag har tagit del av två rapporter utgivna av World Internet Institute, ”Svenskarna &

Internet 2003” och ”Informationssamhällets framväxt 2000-2003”, vilket är en trendrapport.

Forskningsledare för projektet, är Olle Findahl som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Projektets syfte är att dels studera människors tillgång och användning av Internet – vilka aktiviteter, vilket slags innehåll och vilka kontakter förmedlas över nätet. Samt studera hur denna användning påverkar och förändrar människors vardags och arbetsliv och andra

aktiviteter. Projektet är upplagt som en longitudinell studie, där ett representativt urval av drygt 2000 svenska hushåll följs under en längre period. Studien startade år 2000, innefattar åldrarna 18 och uppåt och utförs årligen.

3.2.6. Sveriges Internetbarometer

Sveriges Internetbarometer som är en del av Mediebarometern, startades 1979 som ett samarbetsprojekt mellan PUB, Sveriges Radio och Dagspresskollegiet och Göteborgs

universitet. PUB, Sveriges Radio svarade för utförandet av undersökningen och utgav varje år en översiktspublikation. Då Nordicom år 1994 övertog samordningsansvaret blev

Mediebarometern för första gången en samlad undersökning.

Undersökningen genomförs genom telefonintervjuer och urvalet dras ur Semas

befolkningsregister. Urvalet består av ett obundet slumpmässigt individurval av Sveriges befolkning i åldern 9-79 år. Där åldrar indelas i följande grupper: 9-14, 15-24, 25-44, 45-64, 65-79 år. Efter bortfall bestående av felaktiga nummer, ej målgrupp och bortresta under hela perioden gav svarsfrekvensen 73 %, alltså 3 504 personer. Telefonintervjuerna genomfördes under perioderna 30/1 till 23/6 och 8/8 till 13/12 år 2003.

4. Teoretisk bas

I detta kapitel presenteras uppsatsens teoretiska bas.

4.1. Moderniteten

Ungdomars kulturella villkor har kommit att förändrats, de tycker och tänker inte likadant som ungdomar gjorde för 30 år sedan eller för 75 år sedan. De har kommit att beröras av

moderniteten, som vi alla, men med ingen överdrift, kan det fastslå att de mest utsatta i denna mediernas värld är barn och ungdomarna. Utifrån modernitetsteoretikern Antony Giddens ska här redovisas hans synsätt på moderniteten.

4.1.1. Giddens: Traditionen och Moderniteten

Föreställningen om moderniteten, anser Giddens stå i kontrast mot traditionen. I de traditionella kulturerna vördar man det förflutna och uppskattar symboler för att de förevigar tidigare

generationserfarenhet. Traditioner blir ett medel för att placera in varje handling och erfarenhet i kontinuiteten av det förflutna, nutid och framtid. Handlingarna struktureras därefter i sin tur av återkommande sociala vanor (Giddens 1990:42).

Men, Giddens anser inte att traditioner är helt oföränderliga, eftersom de måste återskapas av varje ny generation, när de påbörjar kulturarvet från föregående generation. Han menar att traditionen är en skentradition och att dess identitet härrör endast från det modernas reflexivitet.

Att det moderna sociala livets reflexivitet består i att sociala vanor utsätts för ständiga

prövningar och förbättringar genom inkommande information och upptäckter som tränger in i dem. Vilket innebär att kulturers karaktärer, rutinmässigt och väsentlig förändras.

”Vi befinner oss i en värld som genomgående konstitueras av reflexivt tillämpad kunskap, men där vi samtidigt aldrig kan vara säkra på att kunskapen inte kommer att omprövas” (Giddens 1990:43).

Dessutom argumenterar han för att det moderna sociala livet, karakteriseras av en

omstrukturering av tid och rum, där sociala relationer inte längre är knutna till specifika platser.

Där människan liv fortfarande är förankrat i en lokal miljö, men där hennes värld genomsyras av intryck och erfarenheter från globala medier.

4.2. Privatiseringshypotesen

Det sägs att fritiden i det moderna samhället har kommit att ”privatiseras”, i och med att underhållningstekniken nästlar sig in i de svenska hushållen. Först ut var det Tv:n sedan datorn och nu Internet. Allt mer tid tillbringas i hemmet och i mindre utsträckning åt aktiviteter utanför hemmet, så som att umgås med kompisar och att idrotta. Enligt Putnam är det den ökade konsumtionen av massmedier av olika slag, som förmodligen är den viktigaste förklaringen till denna utveckling. Nu när dessutom Internet har kommit att konkurrera om människors tidsanvändning menar Thulin att det finns skäl att anta att underhållningstekniken i hemmen medför att ungdomar i mindre utsträckning ägnar sig åt meningsfulla aktiviteter utanför hemmet, att tid tillbringas istället i bostaden, i isolering och avskildhet från andra människor. (Thulin 2004:135), (Putnam 2000).

4.3. Spridningsteorin

Everett M. Rogers spridningsteori, går i korthet ut på att förklara hur nya idéer, budskap och rön förmedlas över tid genom olika kanaler och bland medlemmar i olika sociala grupper.

Spridningsteorin kan appliceras då man studerar accepterande av ett medium och när man vill beräkna hur långt det har kommit i själva spridningsprocessen.

När ett nytt medium eller ny teknik introduceras på marknaden, tas det inte i bruk i jämn fördelning av befolkningen. Olika grupper tar till sig eller förkastar innovationer eller nyheter olika snabbt. I sin bok ”Diffusion of Innovations” åskådliggör Rogers sin modell av hur olika grupper av människor i samhället är mer eller mindre benägna att ta till sig en innovation.

Modellen kallar han för ”Adopter Categorization on Basis of Innovativeness” och uppvisar fem olika kategorier av adoptering av en ny innovation. Kategorierna, anser Rogers är ideal typer som har växt fram genom empiriska undersökningar, men påpekar givetvis att avvikande typer kan förekomma (Rogers 1995:252-267).

Fig. 4.1:Adopter Categorization on the Basis of Innovativeness

Late Majority

34%

Laggards 16%

Early Majority

34%

Early Adopters 13.5%

Innovators 2.5%

I modellen delar Rogers in befolkningen i kategorier efter hur snabbt individerna adopterar en innovation. Kategorierna är följande: Innovatörer, Tidiga användare, Den tidiga majoriteten, Den sena majoriteten och Eftersläparna.

Innovatörerna (Innovators)

Är de första som tar till sig innovationen. Som synes i modellen är det en mycket liten skara människor. Denna grupp drivs av sin nyfikenhet och av att ständigt vara först med en nyhet.

Naturligtvis kräver det ofta ekonomiska resurser, och osäkerheten är ofta hög. Innovatörerna spelar en viktig roll för spridningsprocessen då de fungerar som förespråkare av den nya idén innan den förs in i resten av system som t.ex. marknaden.

Tidiga användare (Early adopters)

Är mer integrerade i det större systemet än vad Innovatörerna är. Denna grupp fungerar därför, som opinions ledare för nyheten och det är till denna grupp potentiella användare vänder sig till för rådgivning och informationsupplysning. De fungerar helt enkel som roll modeller för många andra medlemmar av det sociala systemet.

Den tidiga majoriteten (Early Majority)

Denna grupp tar till sig nyheten precis innan den genomsnittlige individen gör det och spelar, p.g.a. sin mellanroll, en viktig del i spridningsprocessen av innovationen. Denna grupp är stor

men vill inte leda den. Rogers anser att citatet ”Be not the first by which the new is tried, Nor the last to lay the old aside” av Alexander Pope³ passar utmärkt för hur denna grupp tänker.

Den sena majoriteten (Late Majority)

Är en mer skeptisk grupp än de föregående. Denna grupp adopterar inte innovationen förrän de flesta i systemet redan gjort det. De nyskapande normer kring innovationen som följer

adoptionen av nyheten är viktig för att få med den sena majoriteten. Här spelar påtryckningar från jämlikar stor roll.

Slutligen, Eftersläpparna (Laggards)

Är den sista grupp att ta till sig innovationen. Denna grupp är högst skeptiska och består ofta av isolerade individer. Här spelar erfarenheten stor roll och likaså traditionella värderingar. Ofta styrs denna skepticism av att eftersläpparna har knappa resurser, så att de måste vara säkra på att nyheten är bra innan de kan ta till sig den (Rogers 1995:252-267).

5. Resultat

I detta kapitel presenteras de forskningsresultat och studier jag funnit av intresse för uppsatsens syfte och problemställning.

5.1. Tillgången till Internet och Bredband

Sverige har legat långt framme i IT-utvecklingen och persondatorspridningen i svenska hushåll har uppvisat en kraftig ökning sedan mitten av 1990-talet (Hadenius 2003:263). Ökningstakten för Internettillgång i hushållen har varit mycket snabb, jämfört med många andra

medieteknologier och Internet tillgången har successivt ökat från år till år. Likaså har en ökning skett av bredbandsuppkopplingar.

5.1.1. Tillgång till Internet

Med stormande steg har Internet funnit sin plats i ungdomars hjärtan, eller rättare sagt i deras hem. Statistiska Centralbyråns senaste resultat visade att hösten 2004 hade närmare 90 % av ungdomarna tillgång till Internet i sina hem, dvs. en ökning med drygt 60 procentenheter sedan 1998. Resultatet visar dessutom att tillgången är allra störst bland den yngsta åldersgruppen (16-24år) och allra lägst i den äldsta åldersgruppen med 65 % (55-74år).⁴

Källa: Statistiska Centralbyrån, Privatpersoners användning av datorer och Internet, 2003-2004, SCB-Tryck, Örebro 2004, egen bearbetning.

Fig. 5.1: Andel personer i åldern 16-24 som har tillgång till Internet i hemmet.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

År Procent

Ålder 16-24 Ålder 55-74

5.1.2 Tillgång till Bredband

Det finns en allmän förväntning om att tillgången till bredband i hemmen kommer att öka snabbt i befolkningen. Resultat hämtade ifrån undersökningar utförda av ”World Internet Institute” visar på hur bredbandsutveckling fortlöpt bland ungdomarna.

Fig. 5.2: Andel uppkopplade via bredband i hemmet (2000-2003)

6

34

46

0 10 20 30 40 50

1999 2000 2001 2002 2003 2004

År Procent

Ålder 18-24

Källa: World Internet Institute⁵

Resultatet visar att bredbandsuppkopplingen år 2000 fortfortfarande var på låga nivåer. Figuren visar dock att det allmänt skett en mycket tydlig ökning över tid. År 2003 hade drygt hälften av alla ungdomar mellan 18-24 år tillgång till bredbandsuppkoppling i hemmet.

5.1.3. Tillgång till Internet, bredband och datorerfarenhet ger ökad tidsanvändning

En vanlig hypotes inom internationell forskning är att fast uppkoppling till nätet eller bredband leder till högre användning och mer tid på nätet. Många av de forskarresultat jag funnit, har visat dessa samband, men också påvisat att faktorer som Internet tillgång och datorerfarenhet spelar en stor roll i ungdomars Internet tidsanvändning.

Ulla Smaragdi påvisar i sin studie att om ungdomar har fysisk tillgång till Internet hemma, underlättar det dess användning och gynnar till att mediet används mer (Smaragdi 2001:9). Hon anser att det är mediets tillgänglighet och ungdomars kunskap över medier som styr

omfattningen av medieanvändningen (Sjögren 2001:4).

Eva Thulin påvisar genom Internationella studier att datorerfarenheten i sig har stor betydelse för användningens omfattning. Studierna visar att de som haft tillgång till Internet en längre tid, flera år, spenderar dagligen mer tid på Internet och är mer sannolikt uppkopplade under en given dag (Thulin 2004:79). Alltså, ju fler års tillgång, användning och erfarenhet, desto mer tid ägnas till att använda Internet (Thulin 2004:14).

Thulins egna dagboksundersöknings utförd 2002, visar på ett tydligt samband på att fast uppkoppling/bredband ökar Internetanvändning bland ungdomar. Thulin finner att ungdomar med fast uppkoppling tillbringar nästan 40 minuter mer tid på nätet och använder det flera dagar i veckan än de som inte har det (Thulin 2004:79).

Olle Findahls studie, utfört år 2004, visar både att datorerfarenheten och vilken typ av uppkoppling användaren har, spelar stor roll på tidsanvändningen.

Studien visar följande resultat:

2,5 ^3,15 3

8,5

5 15,5

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Timmar per vecka

<1,5 års nybörjare 1,5-4,5 år vana användare

>4,5 år erfarna användare Antal år med Internet i hemmet

Fig. 5.3: Uppkopplingstid i hemmet beroende på erfarenhet och uppkopplingstyp

Modem Bredband

Källa: World Internet Institute⁶

Här ser man tydligt att användare med tillgång till bredband och Interneterfarenhet använder Internet i betydligt större utsträckning. Ju längre tid användaren har haft tillgång till Internet desto mer tid ägnas åt Internet.

Nybörjarna ägnar 2,5 timme i veckan åt Internet och efter några år, har man dubblerat sin användningstid till 5 timmar i veckan. Detta gäller för dem som kopplar upp sig via telefon modem. För de som har en bredbandsuppkoppling är förändringen mer drastisk. Nybörjarna med bredband skiljer sig inte mycket från de med modem, men redan efter något år har de fördubblat sin användningstid och efter ytterligare något år har de femdubblat den.

Findahl, anser att man lär sig med tiden att använda och uppskatta Internet, vilket är särskilt tydligt bland dem som skaffat sig bredband.

5.2. Tidsanvändning

Likaså som Internettillgången ökar stadigt bland svenska ungdomar, ökar alltså den

genomsnittliga tiden som ungdomar ägnar sig åt Internet successivt från år till år. Här nedan presenteras resultatet ifrån Internetbarometerns senaste studie.

Fig. 5:4. Användningstid bland användare en genomsnittligdag i hemmet (1998-2003)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

År Minuter

Ålder 15-24 Ålder 25-44 Ålder 45-64 Ålder 65-79

Källa: Nordicom –Sverige Internetbarometer 2003, sid.15.

Resultatet visar att ungdomar år 1998, använde Internet i drygt 30 minuter per dag. År 2003, fem år senare, har ungdomarnas tid framför datorn tredubblats. De 30 minuterna har kommit att öka till en och en halv timme per dag. Skillnaden mellan ungdomar och den äldre

åldersgruppen år 2003, är stor med drygt 60 minuters skillnad i tidsanvändning.

5.2.1. Tillbringar datoranvändare mer tid i hemmet?

Thulins dagboksundersökning år 2002, visar på positiva samband mellan tid framför datorn och tid som tillbringas i hemmet.

14,2

16,6

13 14 15 16 17

Timmar

Låganvändare Höganvändare

Användare

Fig. 5.5: Antalet timmar låg och höganvändare tillbringar i hemmet per dygn (15-24 år)

Källa: Thulin, Eva, Ungdomars virtuella rörlighet – Användningen av dator, Internet och mobiltelefon i ett geografiskt perspektiv, Vasastadens bokbinderi, Göteborg 2004 sid.138 (egen omarbetning)

Thulin har sin studie kunna urskönja två olika slags former av datoranvändning bland ungdomarna. Antingen tillhör de nyttoanvändarna eller nöjesanvändarna. Enligt Thulin använder nöjesanvändare Internet för fritidsintressen, underhållning och förströelse och kan ägna timmar på nätet, till att läsa om något han finner av intresse, ladda hem film, musik eller chatta med kompisar. Dessa ungdomar är vana och kompetenta datoranvändare.

Nyttoanvändaren däremot, använder aldrig Internet för nöjes skull. Datorn förknippas med vare sig nöje, underhållning eller förströelse. Vill man roa sig eller fördriva tiden så gör man något annat. Dessa ungdomar sitter aldrig längre stunder framför datorn än nödvändigt (Thulin 2004:89). Resultatet från studien visar att nöjesanvändarna/höganvändarna, spenderar i genomsnitt betydligt mer tid i hemmet än vad övriga ungdomar gör. De är hemma två timmar mer, per dygn, än nyttoanvändarna/låganvändarna.

5.2.2. Hur fördelas tiden i hemmet på olika aktiviteter mellan de två användargrupperna?

Beroende på om ungdomarna tillhör låganvändare eller höganvändare, använder de sin tid olika på olika aktiviteter i hemmet. Thulins studie visar följande resultat:

5,7 7,3

8,6 9,2

0,03 1,6

2,9 5,5

2,8 1,8

5,4 6,8

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Timmar10

Vaken tid Sömn DataanvändningT id ensam T id med familj Fri tid Aktivitet

Fig. 5.6: Tidsfördelningen av aktiviteter bland användargrupperna (2002)

Låganvändare Höganvändare

Källa:Thulin, Eva, Ungdomars virtuella rörlighet – Användningen av dator, Internet och mobiltelefon i ett geografiskt perspektiv, Vasastadens bokbinderi, Göteborg 2004 sid.139 (egen omarbetning)

Resultat visar att höganvändare tillbringar mer fri tid i bostaden, och en stor del av denna tid tillbringar de i ensamhet. Till skillnad ifrån låganvändarna tillbringar de mindre tid åt familj och socialt umgänge och är i genomsnitt vakna längre än låganvändarna.

En av intervjupersonerna uttrycker sig följande:

”Jag hade varit hemma mer hos andra. Men jag har svårt att sätta mig in i den situationen. Jag har haft Internet i sju år”(Thulin 2004: 147).

Thulin vill ändå inte ge upp tanken om att man kan tänka sig att

nöjesanvändarna/höganvändarna i grunden är mer hemma orienterade än andra och att de därmed kan tänkas vara mer benägna att ta till sig datorn som fritidssysselsättning. Thulin menar att det inte är tekniken i sig som orsakar en sådan livsstil, utan att ny teknik underlättar och förstärker istället olika beteendemönster (Thulin 2004:148).

5.3. Användningsområden

Vad använder ungdomarna Internet till och vilka är de populäraste funktionerna?

Hadenius studier visar att de flesta användare till en början, surfar över hela nätet, men att de snart utvecklar en sökstrategi relaterad till egna behov och intressen (Hadenius 2003:254-290).

Enligt Statistiska Centralbyråns senaste rapport, anses de populäraste funktionerna bland ungdomar vara: Skicka och ta emot e-post, söka information, lyssna och ladda ner musik, chatta, läsa nättidningen och att använda Internetbanken. Nedan visas SCB senaste rapport över några av Internet användningsområden. Ämnesområdena är valda efter det som är mest av intresse för uppsatsens syfte, och åldersgrupperna för att få en sån jämn spridning som möjligt.

86 74

40 52

16 5

32 30 9

35 49

20

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent

Skicka och ta emot e-post

Chatt Köpa och beställa varor/tjänster

Använda Internetbank Användningsområden

Fig. 5.7: Användningsområden för Internet i olika åldersgrupper (2003)

Ålder 16-24 Ålder 35-44 Ålder 55-74

Källa: Statistiska Centralbyrån, Privatpersoners användning av datorer och Internet, 2003-2004, SCB-Tryck, Örebro 2004, egen bearbetning.

5.3.1. E-post

Nästan hela 90 % av ungdomarna använder Internet för att skicka och ta emot e-post, alltså 9 av 10 ungdomar. Resultatet visar att ju äldre man blir, desto mindre använder man sig av e- post, som kommunikationsmedel. Endast 40 % av de i åldern 55-74 år använder sig av e-post.

5.3.2. Chatt

Chatt funktionen använder i genomsnitt hälften av ungdomarna sig utav. Och siffrorna visar att chattandet är en funktion som skiljer åldersgrupperna åt väsentligt. Endast 5 % i den äldsta åldersgruppen väljer att gå ut på nätet och chatta, en skillnad på nästan 50 % mellan den yngre och äldre åldersgruppen.

5.3.3. Användning av Internetbank

35 % av ungdomarna sköter bankärenden via Internet. Av de i åldrarna 35-44 år är det drygt hälften som utnyttjar möjligheten att sköta bankärenden via Internet, d.v.s. betala räkningar, göra överföringar mellan konton, informera sig om saldouppgifter, mm. I den allra äldsta åldersgruppen är det endast 2 av 10 som väljer att använda Internetbanken.

I Thulins studie år 2004, redovisas det att de ungdomar som använder sig av Internetbank tycker applikationen är bra. Detta för att de slipper förflytta sig till banken, för att det är enkelt och bekvämt, för att de spar tid samt för att det har möjligheten att sköta sina bankärenden när som helst på dygnet (Thulin 2004:120-123). Vidare anser hon att Internetbanken bidrar till att ungdomar spar tid och resor och därmed ökar sin flexibilitet. Men att det inte handlar om några omvälvande förändringar av vardagens aktivitetsmönster, då ärendena inte utförs på daglig basis (Thulin 2004:120-123).

5.3.4. Köpa och beställa varor och tjänster

Statistiska Central Byråns studie visar att de främsta köparna av varor och tjänster på Internet är de unga. 32 % av ungdomarna, drygt 3 av 10 ungdomar använder sig av tjänsten, medan endast 1 av 10 i den äldre åldersgruppen köper och beställer varor och tjänster via Internet.

Findahls studie visar också på att andelen ungdomar som gör inköp och beställningar via Internet är förhållandevis liten, men påstår att de ökar sakta (Findahl 2004).

Den internationella studien som Thulin utförda samma år 2004, visar att i och med ungdomarna blir äldre, är det också betydligt fler som använder Internet till att köpa och beställa tjänster på nätet. På frågan om ungdomarna föredrog att använda Internet eller telefon vid biljettbokning, svarade hela 75 % att de föredrog Internet. Detta främst för att undvika telefonköer, men också för att man kan göra sin beställning på egen hand, vilket gör ärendet enklare och smidigare.

Thulin påvisar därmed att ungdomarna använder biljettbeställning över Internet som ett substitut till telefonkontakt (Thulin 2004:123).

Thulin anser däremot inte, att Internethandel kommer att ersätta butiksbesöken, eftersom hennes studie visar att ungdomarna anser Internethandel vara något ointressant och onödigt och ingen som kan konkurrera ut shopping på stan (Thulin 2004:120-123).

5.3.4.1. Medierade erfarenheter skapar nya vanor och beteenden.

Studier visar att medierade erfarenheter formar nya vanor och beteenden. I och med att ungdomar utvecklar vanor i relation till tekniken, förändras deras Internetanvändning.

Thulins longitudinella studie visar att ungdomarnas vanor och handlingsstrategier förändras över tid. Att valet i olika situationer använda nätet, t.ex. för att köpa tågbiljetter eller boka platser på kvällens bioföreställning blir med tiden självklart. Thulin menar också att de vanor, rutiner och kontakter som etableras i tidig ålder tenderar att bibehållas högre upp i åldrarna.

Findahl påvisar att inköpsvanor är tydligt relaterade till Internet erfarenheten. Att de användare som varit online många år, de vana användare är de som föredrar att handla via nätet (Findahl 2004). Findahl anser att till följd av ökad tillgång till bredband, ökad erfarenhet och tillit till tekniken förändras ungdomarnas handlingsstrategier.

(Thulin 2004:133).

5.4. Ungdomars relation till Internet

5.4.1. Mediepluralism

Allt mer och mer blir det vanligt att familjehushåll äger flertalet datorer. Studier visar att familjer väljer att skaffa sig fler datorer till hemmet, ofta beroende på att ny teknik kommer ut på marknaden, den senaste versionen och att de anser vara viktigt att ungdomar hänger med den tekniska utvecklingen. Då ny datorutrustning köps in, överlämnas allt som oftast den begagnade till barn och ungdomarna i hushållet. Barn och ungdomarna som därmed får fritt tillträde till mediet, kan själva komma att bestämma när, vart eller med vem de vill använda mediet. Vilket i sin tur leder till en mer individuell användning och en ökad frihet (Smaragdi 2001:14), (Sjöberg 2002:268).

Enligt Smaragdi, tillhör just familjer med barn och ungdomar, de som tenderar ha större tillgång till datorer och Internet. Smaragdis studier visar att barn och ungdomar tillsammans

med högutbildade, är generellt de grupper som provar ny media först och först tar till sig

”nyheter”. Lågutbildade och pensionärer kommer långt senare⁷(Smaragdi 2001:3-6).

5.4.2. Internet – ett individuellt medium

Enligt Sjögrens studie, anses Internet vara ett individuellt medium, ett medium man allt som oftast använder i enskildhet. Detta, fastän det ibland används tillsammans med vänner och familj för att söka gemensam information (Sjöberg 2003:15) (Sjöberg 2002:268). Studien visar på att Internet skiljer sig dessutom ifrån övrig media, genom att vara ett medium som inte skapar integrerade aktiviteter eller anses vara ett ämne som skapar samtalsämnen (Sjögren 2003:15). Sjöbergs hypoteser är att det kan bero på att man ägnar Internet mindre tid än andra medier, man använder Internet för sina egna speciella intressen och behov, innehållet varierar från person till person och det används av individer på olika tider (Sjöberg 2002:263).

Sjöberg menar därmed att med fysiskt andra anses Internet vara ett individuellt medium, men poängterar att det med sina nya kommunikationsformer som e-post och chatt, kan anses vara ett ganska så socialt medium (Sjöberg 2002:268) (Sjöberg 2003b:151).

5.4.3. ”Technicization of Leisure”

”Technicization of Leisure” eller ”the generation gap” är begrepp som kommit att skapas under de senaste åren. Begrepp som bygger på ungdomars ökade involvering med tekniken och den digitala median, vilket har lett till att de numera innehar mer kunskap än deras föräldrar, lärare och andra vuxna (Sjöberg 2003b:147).

Enligt Taran Björnestad, medieforskare från Norge, bekantar sig ungdomarna med Internet i huvudsak genom att de lär sig av pappan, men att det sedan snabbt själva går vidare genom att lära sig av varandra. Allteftersom det får mer erfarenhet, är det inte längre föräldrarna eller läraren det vänder sig till, utan väljer att själva experimentera eller fråga sina vänner.

Björnestad formulerar sig:

”De har ett fantastiskt självförtroende, detta är deras medium. De kan det bättre än vi vuxna.” (Björnestad 2003:22).

Mattias Höjer, forskare i miljöstrategiska studier, anser att kommande generationers relation till datorn kommer att skilja sig mycket från dagens vuxengeneration (Höjer 1998:80).

5.5. De nya kommunikationsformerna i ett socialt perspektiv

I och med den nya tekniken och Internet har vi fått möjlighet till att kommunicera i en ökad hastighet, i realtid och med andra människor långt bort. Två exempel på dessa förändrade kommunikationsformer är Chatt och E-mail. Trenden att chatta med andra indikerar på förändrade beteende och erfarenheter. Men, hur påverkar de nya kommunikationsformerna ungdomar ur ett socialt perspektiv?

Drotner anser att den nya tekniken representerar en katalysator för förändring.

Hon anser Internet skapa nya sociala nätverk och förhållande – både virtuellt och reellt.

Virtuellt får ungdomarna tillgång till nya medieupplevelser och information, dessutom får det möjlighet till en ny värld av kamratskap. Reellt skapar Internet bättre förhållande inom familjen. Istället för att pappa och son på 1960-talet ägnade timmar att betrakta familjens nyinköpta bil, för nu fascinationen till Internet dem samman (Drotner 2001:177).

Medan kritiker anser att on-line förhållanden är opersonliga och ofta fientliga och att de saknar fysisk närhet, anser anhängare Internet vara ett sätt som befriar interpersonella förhållanden från den fysiska platsen, och därmed skapar möjligheter för nya genuina personliga

förhållanden och gruppmedlemskap. Som synes skiljer sig åsikterna åt, men helt klar innebär i alla fall de nya kommunikationsformerna utmaningar för vår förståelse och syn på sociala förhållanden (Sjöberg 1999:28).

5.5.1. Internet och de traditionella kommunikationssätten

Enligt Thulin kompletterar Internet i första hand de traditionella sätten att kommunicera och att umgås socialt, då de ständigt finns tillgängliga. Internet uppmuntrar till tätare kontakter och läggs ovanpå telefonkommunikation och möten ansikte mot ansikte.

Detta, menar Thulin medverkar till att de ägnas mer tid till social kommunikation i ungdomars vardag. Vidare anser hon att ungdomars chattande, vare sig ersätter telefonsamtal eller riktiga möten, utan snarare tillför en social dimension till annars osociala aktiviteter. Det enda tydliga

ersätta brevskrivandet. Thulin menar att brevskrivandet har till och med helt försvunnit i många ungdomars vardag. (Thulin 2004:111).

5.5.2. Ungdomars syn på kommunikationsformen chatt

Undersökningsresultat hämtade ifrån World Internet Institute, visar här hur utvecklingen av ungdomars chattande har fortlöpt under åren 2000-2003.

Fig. 5.8: Andel som chattar (2000-2003)

0 10 20 30 40 50

1999 2000 2001 2002 2003 2004

År Procent

Ålder 18-24

Källa: World Internet Institute⁸

Undersökningen visar att ungdomars chattande har ökat drastisk från de senaste två åren och utbrett sig. Vilket, förmodligen beror på att allt fler har skaffat sig bredbandsuppkoppling i hemmet.

Sjöbergs studier visar att Internet främst anses användas för att stärka de redan existerande sociala banden, hellre än att generera och knyta kontakter med nya människor (Sjöberg 2003b:160). Vidare anses ungdomarna föredra att chatta med personer som bor i deras närhet, eftersom de kan diskutera lokala angelägenheter och upplevelser. De chattvänner ungdomarna har, anses inte kunna ersätta de ”riktiga vännerna”, utan det gör en distinkt skillnad mellan sina chattvänner och de ”riktiga vännerna”. Det sociala förhållandet chattvänner emellan skapar mer ett kreativt och flytande förhållande (Sjöberg 2003b:160).

Tillskillnad ifrån Sjögrens studie visar Thulins undersökning istället att flertalet intervjuade, anser chattandet vara en ointressant form av konversation. Att chatt anses vara något som

uppfattas som barnsligt, meningslöst och något som hör högstadietiden till. Däremot påvisar Thulins studie, liksom Sjöbergs, att ungdomarna lockas mer av kommunikation med riktiga vänner, klasskamrater och redan bekanta, än kontakt med människor man aldrig träffat (Thulin 2004:98).

5.5.3. Nya former av kommunikativa förhållanden

I och med Internets möjligheter, till interaktivitet, kan nu ungdomar chatta och diskutera med andra när de vill, med vem de vill, oavsett den fysiska distansen (Sjöberg 2002:231). Det blir inte längre viktigt vem man pratar med, istället utgör intresseämnet basen för

kommunikationen. Ungdomars relationer baseras i allt högre grad på gemensamma intressen, snarare än på geografisk närhet. Därmed anser Sjöberg att Internet har skapat nya former av kommunikativa förhållanden och nya former av receptions mottagande, inte bara mellan ungdomar och själva medieinnehållet utan också ungdomar sinsemellan (Sjögren 2003b:151- 152). Vidare anser Sjöberg Internet utgöra en ny plattform för ungdomars experimenterande av sin identitet. Chattandet, ungdomar sinsemellan, ger dem ytterligare en arena att pröva sig fram på olika sätt att presentera sig själva och oftast utan insyn och inblandning av vuxenvärlden (Sjöberg 1999:31), (Sjögren 2002:274).

5.5.4. Skapar de nya kommunikationsformerna ökad socialisation eller isolering?

Internet – ökar det till socialisation eller ökad isolering? Det finns en oro i samhället över att barn och ungdomar ägnar så mycket tid vid sina datorer, att andra och mer ”meningsfulla”

fritidssysselsättningar, som att umgås med kompisar, spela fotboll eller dylikt, blir lidande. Ett par studier har visat samband mellan Internetanvändning, social isolering och ensamhet, men olika studier förmedlar olika uppfattningar. Vissa talar om isolation, medan andra visar resultat på att Internetanvändare är mer engagerade i sociala aktiviteter, utanför nätet, än icke-

användare.

Thulins studie visar att för majoriteten av ungdomarna, ägnas de så pass lite tid för social kommunikation på nätet att frågan om de hellre föredrar att chatta på nätet än och träffas personligen är irrelevant. För en mindre grupp ungdomar däremot, främst bland de med fast uppkoppling och som ägnar förhållandevis mycket tid vid datorn, är svaret inte lika enkelt.