De stora förändringarna

4.7 Avtalstiden

Under avtalet 2005 förlängdes avtalstiden från tre år till sex år, vilket var något som önskades av entreprenören. De ansåg att tre år var för kort tid, de hann inte lära känna anläggningen och entreprenören hade inte möjlighet att satsa på utbildning och utveckling. Upphandlingen är ett mycket omfattande arbete både för beställaren och för entreprenören som inte behöver göras lika ofta med en längre avtalstid. Dock är det mycket svårt för de entreprenörer som inte får något avtal. För dem är sex år länge för att vänta på ett nytt avtal. Detta riskerar att

entreprenörer som inte fick något avtal tappar kunskap och erfarenhet och kanske inte kan lägga något anbud i nästa upphandling. För de tekniker där SvK är den enda beställaren finns det ingen chans för de entreprenörer som inte fått avtal att få någon erfarenhet inom dessa 6 år, om de inte arbetar som underentreprenörer för de företag som vunnit avtalet. En annan svårighet med långa avtal är att lagar, krav från regeringen, teknik, marknadspriser och annat hinner förändras under avtalstiden vilket skapar en situation där metoden för att sköta och styra underhållet inte hänger med utvecklingen inom dessa områden.

Olika avtalstider har diskuterats under de intervjuer som gjorts och olika åsikter och tankar har kommit fram från både SvK och från entreprenörerna. Nedan följer en sammanfattande tabell om de fördelar respektive nackdelar som kommit fram angående den aktuella

avtalslängden.

Tabell 8. Fördelar och nackdelar med 6årsavtal.

Avtalslängd 6 år

Positivt Negativt

Ger entreprenören en möjlighet att satsa på kompetens och utveckling.

Både SvK och entreprenörerna säger detta.

De entreprenörer som inte fick avtal har för lång tid tills nästa. De riskerar att tappa kompetens. En rädsla både från SvK och bland entreprenörerna.

49

Mycket kan hända under 6 år, kompetensen hos företag förändras, teknik utvecklas och lagar och krav från myndigheter och regering förändras, marknadspriserna förändras. Åsikterna är både från SvK och från entreprenörerna.

Bra med lång upphandlingstid för upphandlingsarbetet, upphandling kostar. En åsikt som främst förekommer hos SvK,

entreprenörerna har andra beställare som upphandlar oftare vilket gör att entreprenörerna i stort sätt ständigt räknar på avtal.

Hinner lära känna entreprenören och entreprenören hinner lära känna anläggningen och SvK. Detta ser både SvK och entreprenörerna som positivt.

För SvK internt är det en bra längd, det är skönt att få jobbet gjort och sen är det hela sex år kvar till nästa upphandling.

Svårt att få in förändringar under avtalstiden. Både SvK och entreprenörerna ser detta som en begränsning.

4.7.1 Uppdelningar i avtalen

Nedan följer de olika uppdelningar som gjorts under historien.

4.7.1.1 Delning i fler och mindre paket

Avtalen har under hela historien utvecklats i riktningen mot fler och mindre geografiska paket. Syftet har alltid varit att få in fler entreprenörer. Vissa av entreprenörerna tycker att det är bra, de säger att de inte skulle kunna ta mer än vad de idag har. Andra entreprenörer som är större ser att det kan vara svårare för dem att räkna hem större områden med fler och mindre paket. Dock ser SvK att de har fått in fler entreprenörer och kunnat pressa priserna genom att dela upp avtalet i fler och mindre paket vilket var hela syftet med denna strategi.

4.7.1.2 Delning av skog och ledningar

Inför avtalet 2011 bröts det skogliga ur ledningsavtalen och blev till ett eget avtal. Syftet var att få in fler renodlade entreprenörer för det skogliga. Det som talade emot delningen var risken att få in icke seriösa företag och att dessa entreprenörer inte skulle ha kunskap inom elsäkerhet.

50

Tabell 9. Fördelar och nackdelar med delning av skog och ledningar.

Delning av skog och ledningar

Positivt Negativt

Bättre konkurrens inom respektive område.

Fler aktörer inom respektive område.

Säkerställa seriösa företag.

Elsäkerheten inom ev. nya skogsentreprenörer.

Inga underentreprenörer i underhållsavtalet för ledningar.

Fler entreprenörer som är specialister.

Lättare att göra skogliga budgetar, bättre grepp om ekonomin.

Vet vad man får med den gamla typen av upphandling.

Lättare att anpassa uppföljning och budget när det är ett renodlat teknikområde.

Delningen av skog och ledningar anses hittills ha varit lyckat. Det resulterade dock inte i fler entreprenörer. Då det skogliga lyftes ur utvecklades underhållet och det blev lättare att anpassa uppföljningen till det skogliga. Uppföljningen med SLU-studenterna utvecklades ytterligare.

4.7.1.3 Införande av tele i stationsavtalet

Under avtalet 2005 infördes tele i stationsavtalet och till upphandlingen 2011 var tele en del av stationsavtalet. Dessförinnan har tele varit ett eget landsövergripande avtal. Dock har det varit svårt för en entreprenör att ha ett så stort geografisk område, svårt att ha kompetens över hela Sverige. Då tele är mer komplext gällande felsökning med mera är det svårt att fastställa vart felet finns. Därför var det mycket mer lätthanterligt med endast en aktör, det är inte heller många entreprenörer som har kompetens inom både tele och all teknik som finns i stationerna.

Gränsdragningen är mycket svårare vad det gäller tele biten vilket kan bli problematiskt med flera aktörer. Dock då tele var ett eget avtal ansågs det av SvK att ”tele levde sitt egna liv”

51

SvK såg att det skulle kunna bli mer effektivt arbete om tele lyftes in i stationsavtalet. Det skulle ge ett bättre helhetsintryck för entreprenörerna i stationerna.

Tabell 10. Fördelar och nackdelar med införande av tele i stationsavtalet.

Införande av tele i

stationsavtalet

Positivt Negativt

Fler aktörer, mer konkurrens

Specifik teknik som inte alla entreprenörer kan.

Svårt med gränsdragning Effektivare

Om en entreprenör hade allt så fick de bättre helhetsintryck av

anläggningen.

Finns entreprenörer som endast specialiserar sig på tele, dessa går förlorade då de inte kan de övrig i stationsavtalet.