Jag har noterat att den 2 december publicerar Norrskensflamman ännu mindre om vinterkriget än dagen dessförinnan. Dessutom fortsätter Norrskensflamman med att vara kritiska mot Finlands regering och består enligt tidningen enbart av hycklare och lögnare. ”När de finska makthavandena nu hycklande förklarar, heter det
vidare i uppropet, att de alltid blott velat bevara Finlands ”självständighet” och ”neutralitet” så måste man svara dessa lögnare: Med sådana lögner kommer ni inte långt.”
Enligt tidningen betyder det finska regeringens skifte två saker: 1 att den bestämmande borgarklassen nu har blottat sin svaghet och förvirring som är ett kännetecken för alla förtryckarregeringar och 2 den nya regeringen försöker ge ett intryck av att man försöker tillmötesgå Sovjetunionens krav. Men det är felaktigt eftersom regering är densamma det enda som skiljer är namnen på de olika ministerposterna.
Förtryckarregeringens statsministerpost blev tilldelad R.H. Ryti och han är en av förgrundsgestalterna för den finska kapitalismen. Eftersom Ryti är ordförande för Finlands bank och har sedan tidigare haft olika ministerroller skriver
Norrskensflamman.71
Norrskensflamman skriver att den finska folkregeringen underställd Kuusinen har nu godkänt alla röda arméns operationer inom Finlands lands gränser som anses av folkregeringen som en ovärderlig hjälp att störta regeringen i Helsingfors. För att störta regeringen så snabbt som möjligt behöver röda armén hjälp av folkregeringen, som har upprättat en kår som senare ska fyllas av revolutionära arbetare och bönder som har fått i uppgift att hissa den finska demokratiska republikens fana över Helsingfors.
Folkregeringen allra första uppgift blir att krossa den nuvarande regeringen med väpnade styrkor, sedan sluta en fred med Sovjetunionen för att uppnå
självständighet och sedan utveckla vänskapliga relationer med Sovjetunionen. Folkregeringen vill även ha en biståndspakt med Sovjetunionen och del sekelgamla drömmen om att återförena Karelens folk med Finland ska gå i uppfyllelse. Nu vädjar den finska folkregeringen till det finska folket att resa sig och ta upp kampen mot regeringen i Helsingfors fortsätter Norrskensflamman.72
70 Norrskensflamman 1 december 1939. Sista sida.
71 Norrskensflamman 2 december 1939: front sida.
4.3 Sammanfattning
Jag anser att det är ganska intressant vad lite Norrskensflamman skriver i sin tidning om vinterkriget och vad tidningen väljer att lyfta fram som viktiga punkter för kriget. Dessutom väljer tidningen att ganska snabbt att hoppa på och såga de finska makthavarna och överbefälhavaren. Jag tycker att det framgår tydligt att
kommunisterna inte glömt bort hur inbördeskriget slutade och det verkar man ta ut nu i ord och skriver ganska mycket om hur vinterkriget är den finska regeringens fel. Dessutom lägger Norrskensflamman mycket energi på att bevisa vilka galningar det är som styr Finland och att vilka regeringsskiften finnarna än gjorde ändå inte skulle förändra det faktumet, att regeringen är fascister och förtryckare. När Kuusinen kommer in i bilden målas han upp av tidningen som en räddare för det finska folket. Jag tolkar det som att Kuusinen med Sovjetunionen i ryggen bara vill befria det finska folket från fascismens bojor och kämpar för att få fascisterna ut ur Finland.
Jag anser att de utländska källorna som Norrskensflamman presenterar är väldigt få de enda som är värda att ta upp i det här sammanhanget är de två engelska
tidningarna. Det man tar fram från dem är inte mycket i komparation med
Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Det kan vara så att det Norrskensflamman tog med var det enda som var förenbart med sina egna åsikter kring kriget.
Norrskensflamman skriver ingenting om hur kriget går för någon sida vilket jag anser är ganska märkligt men är ändå intressant på sitt sätt. Dessutom stärker mina misstankar om att kriget inte var speciellt intressant för de svenska kommunisterna. Det kan också vara så att kommunisterna var rädda för att om tidningen skulle skriva om kriget att svenskarna skulle ansluta sig till den finska regeringens strid mot kommunisterna, därav att man höll nyhetsrapporteringen om själva kriget till ingenting.
Söndagen den 3 december är en dag som Norrskensflamman väljer att inte publicera någon tidning, inte ens en extra upplaga. Jag tror att det kan vara för att visa att kriget inte var så viktigt och att visa allmänheten att kriget är ingenting att bry sig om, ”kriget är ändå så långt borta”.
5 Svenska Dagbladet
Svenska Dagbladet var vid den här tiden en moderat tidning. Jag har noterat att i de tidigare tidningarna fanns det specifika artikelförfattare som hade ett speciellt budskap med sin vinkling. Men i Svenska Dagbladet finns ingen specifik
artikelförfattare som utmärker sig som dem i tidningen. Tidningens har en pro finsk hållning. Men jag anser ändå ha en komparativt mer neutral ton än någon av de föregående tidningarna. Till skillnad från Norrskensflamman är det betydligt mer text om vinterkriget i Svenska Dagbladet. Jag anser att Svenska Dagbladets nyheter är bättre skrivna och håller en bättre ton om kriget än någon av de ovanstående tidningarna. Eftersom Aftonbladet och Norrskensflamman har betydligt kraftigare vinkling. I Aftonbladet så utgör G.M. en väldigt partisk roll i nyhetsrapporteringen och höjer det finska folket till skyarna och alla finska soldater ses som elitsoldater
som skjuter utomordentligt bra. I Norrskensflamman är vinklingen nästan absurd den finska regeringen är fascister, hycklare, lögnare och förtryckare medan kommunisterna som anfaller är befriare.
5.1 1 december 1939
5.1.1 Kriget
Det som är bra med Svenska Dagbladet som jag har upptäckt är att tidningen skriver mycket om slagen. Dock enbart på sista sidan är tillägnad kriget förlopp och
Svenska Dagbladet publicerar en lång, men noggrann redogörelse för terrängen i Finland och finnarnas fördel av den berättade terrängen. Trots röda arméns storlek lyckas röda armén inte åstadkomma något större genombrott, enligt vad jag fått fram från Svenska Dagbladets nyhetsrapportering.
Tidningen skriver att i stort sett överallt äger finnarna segrarna längs den långa fronten, på Karelska näset blev finnarna utsatta för en kraftig artilleribeskjutning. Men lyckades ändå förstöra två stridsvagnar på näset och ytterligare två norr om Ladoga vid orten Käsäselkä. Trots krigets inledande hårda strider uppges soldaternas moral och stridsvärde vara gott.73
Svenska Dagbladet berättar att på Karelska näset har finnarna lyckats slå tillbaka alla röda arméns anfall, finnarna väntar sig inte att fienden ska ge upp utan kommer slå till fler gånger. Dock är terrängen ganska lätt för en fiende att ta sig igenom men alla sjöar som finns på näset utgör ett hinder för en större anstormande armé, men till finnarnas fördel är vägnätet ganska fattigt som gör terrängen enklare att försvara för en mindre styrka.
Tidningens berättar själv att terrängen norr om Ladoga är det enbart tre till fyra vägar som leder till gränsen, mellan vägarna är terrängen väldigt öde med flera små skogsbyar. Terrängen är en gynnsam terräng för de underlägsna finnarna att bedriva långvarig försvarsstrid.
Tidningen fortsätter att berätta att norra Finland är terrängen ogynnsam för båda sidorna, vägnätet är fattigt vilket är ogynnsamt för en stor angripande fiende.74 Svenska Dagbladet skriver sin krigsrapportering neutralt utan någon ton till någons fördel. Detta kommer jag att visa ett exempel på här: ”Vid Suojärvi norr om Ladoga
har i den säck som där bildats av gränsen ryska trupper ryckt in på finskt
territorium. Man anser här att ryssarnas aktion främst går ut på att bemäktiga sig Seiskari, en av de strategiskt viktiga öarna i finska viken. Fiskarhalvön längst uppe i norr har erövrats av ryssarna. Den finska besättningen var mycket liten där och aldrig avsedd att möta överlägsna ryska styrkor.”75
73 Svenska Dagbladet 1 december 1939: s 1.
74 Svenska Dagbladet 1 december 1939: sista sidan.
5.1.2 Finsk politik
Utifrån Svenska Dagbladets artikel har jag noterat att den finska politiken är kraftigt ansträngd och står inför en ny stor tuff prövning. Jag anser att det är mycket som har hänt inom politiken i Finland under kort tid, det är för mig ganska tydligt i tidningen att Finland vill nå fram till en fred med Sovjetunionen. Eftersom Finland tackade ja till USA:s förfrågan om ”bona officia”, vilket innebär medling, men Sovjetunionen tackade nej till USA:s förfrågan.76
Svenska Dagbladet berättar att under flera år har de finska regeringarna förstått att om kriget kommer, kommer kriget från öster. Av den anledningen satsade
regeringen mycket pengar på att bygga upp försvaret av Karelska näset. Stora finansiella satsningar gjordes även på armén som prioriterades kraftigt framför flygvapnet och flottan.77
Nu har en order om att mörklägga Åland utfärdats skriver tidningen.78
Jag tolkar Svenska Dagbladets ton till den senaste politiska händelsen i Finland att den nuvarande finska regeringen avgår nu för att skapa en nationell
samlingsregering, som neutral och tidningen lägger ingen värdering vid det. Precis under den feta rubriken om det finska regeringsskiftet skriver tidningen ”enskilt till
Svenska Dagbladet.” Det tolkar jag det som om att Svenska Dagbladet vill hävda att
dem fick nyheten allra först. Det är spännande eftersom, varför vill man visa att man är först med detta? Kan det bero på att Aftonbladet är en så pass stor tidning och Svenska Dagbladet försöker konkurrera med dem om att ha senaste nytt först.79
5.1.3 Utländska opinionen
Jag förstår att krigets utbrott fick kraftiga reaktioner inte enbart i Sverige utan i större delen av världen. Jag har noterat att Svenska Dagbladet tar bara med länder som uttrycker kritik mot Sovjetunionen, inget land som tycker att kriget är
rättfärdigat. Det är ett tydligt tecken för mig att tidningen ändå är partisk trots flera opartiska nyhetsartiklar. Dessutom påpekar jag nu att man får ha i minnet att under 1930 talet tog det lång tid att resa till ett land i en annan världsdel. Dokument gick inte alls att skicka lika snabbt som det går idag och telefonlinjerna sträckte sig kanske inte till exempelvis Brasilien för att stämma av med dem för att ta reda på vart dem stod i konflikten. Världsdelarna var mer isolerade förr vilket inte är helt självklart för en människa i dag som på några sekunder kan läsa om någon händelse i till exempel Australien.
Likt Aftonbladet noterar jag nu att Svenska Dagbladet skriver demonstrationerna i Oslo. Det skiljer sig mellan nyhetsrapporteringarna det här är Svenska Dagbladets version av händelsen: Oslo reagerade stadens studerande kraftigt på krigets utbrott, ungefär 1000 studenter samlade sig utanför universitet och marscherade gemensamt
76 Svenska Dagbladet 1 december 1939: s 6.
77 Svenska Dagbladet 1 december 1939: sista sidan.
78 Svenska Dagbladet 1 december 1939: s 14.
till den finska ambassaden föra att hylla och sympatisera. Ambassadören var väldigt tacksam över studenternas engagemang som ledde till att den finska och den norska nationalsångerna sjöngs. Efter hyllningarna och sympatierna begav sig studenterna till tidningen Arbeideren som stöttade Sovjetunionen, för att krossa redaktionens fönsterrutor. Aftonbladet delar också den här rapporteringen om demonstrationerna i Oslo, det som skiljer dem åt är detaljerna. Med detta nu berättat så skriver Svenska Dagbladet att ungefär 1000 studenter samlades vid universitet, medan Aftonbladets detalj handlar om att det var ett hundratal demonstranter som tog sig till Arbeiderens redaktion. Dessutom skiljer sig stavningen på tidningen hos tidningarna. En annan spännande detalj som jag noterat är Svenska Dagbladet stavar redaktionen till:
Arbeideren och Aftonbladet: Arbejderen. Varför det är så det kan jag inte förklara
eller ha en hypotes till.
Svenska Dagbladet skriver att Storbritannien fick insikten om att nazisterna i Tyskland inte var dem enda som var hemskt aggressiva utan även socialisterna i Sovjetunionen. Nu anses Stalin inte vara ett dugg bättre än Hitler. Att ett krig skulle bryta ut var inte någonting som man hade väntat sig alls. I officiella kretsar trodde man aldrig att Sovjetunionen skulle gå ut i krig. Britterna anser sig vara den mindre och svages beskyddare och finner det svårt att acceptera denna förödmjukelse. Skrevs av K.G. Bolander på Svenska Dagbladets Londonredaktion. Det är unikt för de här tre tidningarna Aftonbladet och Norrskensflamman har inga egna redaktioner utomlands. Vilket kan betyda att Svenska Dagbladet är mer inriktade på att få utrikesnyheterna i första hand framför i andra hand från andra tidningsredaktioner.80 Tidningen skriver att vinterkriget väckte en kraftig avsky hos den amerikanska opinionen. USA:s president Roosevelt hade uppehållit sig i Warmsprings begav han sig tillbaka till Washington, när nyheten kom för att genast få en omedelbar
uppdatering av utrikesminister Hull. Det enda som framgår var artikeln kommer ifrån är ”TT fr. Reuter”.
USA erbjöd både Finland och Sovjetunionen medling men Sovjetunionen svarade med att medling mellan länderna inte skulle kunna lösa konflikten, medan Finland såg gärna att USA medlade i konflikten. Dessutom berättar Svenska Dagbladet att det var med en stor glädje amerikanarna mottog nyheten om att det inte var Finland som förklarat krig.
Tidningen skriver att Vatikanstatens press Osservatore Romano ser kriget som om att Sovjetunionen har börjat sin spridning av kommunismen i Europa och det är enligt tidningen dåligt.
Den spansk press är enligt Svenska Dagbladet fylld av vrede mot Sovjetunionens
”barbariska angrepp”. På ledare sidorna är spanjorerna ännu skarpare i sin kritik
mot Sovjetunionen. ”I tidningen Madrid heter det: ”Den sovjetryska radion medger
själv att de ryska soldaterna äro otåliga att få gå till angrepp”. I ledarna vänder man sig med skärpa mot ”de ledande i Moskva som vill draga fördel av den internationella situationen för att som vilda djur kasta sig över ett lätt byte”.”
I fransk media diskuteras krigets utbrott hur det påverkar resten av Norden.
Sovjetunionens anklagelser att Finland förklarat krig inför N.F. är det ingen som tror på enligt fransmännen. Dessutom skriver Svenska Dagbladet vidare att den franska tidningen Le Journal uttrycker militärexperten general Duval att om finnarna gör sin reträttväg norrut kan kriget dra ut på obestämd tid, skulle Finland få hjälp av
Sverige skulle följderna vara omöjliga att förutse.
Enligt Svenska Dagbladet skriver den franska ministern Romier i tidningen Figaro att skulle Sovjetunionen avancera fram till Bottniska viken skulle relationerna mellan Sverige och Tyskland bli än mer ansträngda.
Svenska Dagbladet skriver att tidningen Le Temps anser att Moskva regeringen har en märklig ståndpunkt och frågar sig vad Sovjetunionen har för planer med
resterande Norden och om vinterkriget var något planerat mellan Sovjetunionen och Tyskland.81
Svenska Dagbladet presenterar en ganska lång redogörelse från en tysk talesman i Belin att ett krig mellan Finland och Sovjetunionen skulle bryta ut var inte någonting man hade räknat med i Tyskland. Efter Molotovs tal i radio på
onsdagskvällen hade tyskarna räknat med att parterna skulle hitta en annan lösning på konflikten. Förhoppningarna om att kringgå ett krig är nu helt och hållet
oundvikligt. Dessutom skriver Svenska Dagbladets utsända att det tyska folket känner stora sympatier för finnarna så kriget kom som en chock för dem. En tysk talesperson berättade för en av Svenska Dagbladets representanter i Tyskland att Sovjetunionen inte har någon ambition att fullständigt erövra Finland utan ta över vissa områden för att tvinga finnarna till en fred. Tysklands kamp är nu på liv och död och är inte förmögna nog att stöta sig med sin nya allierad för Finlands skull, så länge det inte påverkar Tysklands egna intressen. Artikeln är skriven av Bertil Svahnström på Berlinredaktionen.82