Vad är det som skiljer i tidningarnas nyhetsrapportering?

I det här kapitlet kommer jag att jämföra alla tidningars presentation av de tre olika teman som jag presenterat för varje tidning. Norrskensflamman presenterar inte temat kriget och publicerade inte sin tidning den 3 december vilket kan säga ganska mycket om tidningen, att Norrskensflamman inte ville presentera fienden till kommunismens vinster och att belysa att kriget var ganska oviktigt. Jag misstänker att Norrskensflammans anledning är densamma som Molotovs och Stalins

anledning att inte berätta för den närmaste toppen och Sovjetunionens befolkning att landet är i krig. Det vill säga att kriget är så obetydligt och ändå snart kommer vara över med en fullständig sovjetisk seger.

6.1 Kriget

Om krigets förlopp och finnarnas kamp mot Sovjetunionen skriver

Norrskensflamman ingenting, det kan bero på att Norrskensflamman inte vill berätta hur dåligt det går för den röda armén med inga betydande framgångar. Det är något jag kopplar till min teori socialt handlande. Som innebär att Norrskensflammans redaktion aktivt valt att bortse från krigets förlopp, kanske för att det inte finns några röda framgångar att nämna. Däremot skriver tidningarna Aftonbladet och Svenska Dagbladet betydligt mer. Tidningarna har en ganska lik nyhetsrapportering men det finns ändå stora skillnader, i nyhetsrapporteringen är Aftonbladet mer partisk i kriget, vissa saker i slagen är betydligt mer detaljerade och lyfter fram människor som G.M. som höjer finnarna i kriget till skyarna, genom att bland annat skriva att ”finnarna strider med ett sådant raseri som aldrig tidigare skådats” eller att civilbefolkningen varit så ofattbart lugna under bombräderna mot Helsingfors. Det här kan man koppla till min teori socialt handlande då det är affektionellt handlande och även målrationellt i och med G.M. beskrivning om två händelser den första då de finska soldaterna vid fronten på Karelen slogs med ett sådant raseri när nyheten kom till dem att Helsingfors hade bombats och att civila skadats och till och med dödats. Den andra händelsen då finskt attackflyg tvingade ner ett sovjetiskt

bombplan utan att skador orsakades något flygplan. Däremot är Svenska Dagbladets nyhetsrapportering mer opartisk och berättar sakligare om slagens resultat. De stora krigsnyheterna skriver Aftonbladet och Svenska Dagbladet relativt lika. Det här var inte riktigt vad jag hade förväntat mig, jag hade förväntat mig att Norrskensflamman skulle ljuga mer om slagens resultat att fler finnar dog. Mina förutfattade

förväntningar på Aftonbladet och Svenska Dagbladet var tvärt om att Svenska Dagbladet skulle vara den mer partiska tidningen och att Aftonbladet skulle vara mer återhållsam med sin nyhetsrapportering.

6.2 Finsk politik

Norrskensflammans politiska nyhetsrapportering är i stort sett raka motsatsen till den nyhetsrapportering Aftonbladet och Svenska Dagbladet skriver om.

Norrskensflammans bild av Sovjetunionen är att dem är befriare av det förtryckta finska folket och folkregeringen i Terijoki är det finska folkets uppror mot den förtryckande finska regeringen i Helsingfors. Folkregeringen har förhandlat fram en fred med Sovjetunionen och har bett om hjälp att störta förtryckarregeringen i

Helsingfors och jaga fascisterna ut ur Finland eller dömas i en demokratisk domstol. Tidningen använder negativt värdeladdade ord, som krigshetsare, fascister,

förtryckare, arbetarbödeln, lögnare och hycklare om den finska regeringen i Helsingfors och anser att de svenska bankirerna begår illdåd genom att utrusta Finlands förtryckare. Som går att koppla till socialt handlande i synnerhet värderationellt handlande. Eftersom Norrskensflamman är svenska

kommunistpartiets egna nyhetsorgan och sympatiserar och är allierade med Sovjetunionen, blir alltså Sovjetunionens fiender Norrskensflammans fiender. Vilket är en aktivt vald ställning av det svenska kommunistpartiet. Till skillnad från Norrskensflamman skriver Aftonbladet och Svenska Dagbladet mer sympatiskt om Helsingfors regeringens stora prövning och anser att regeringen är sund och klok som försöker ändå foga sig efter Sovjetunionen för att få möjligheten att förhandla fram en fred. Tidningarna skriver även ganska detaljerat om alla upprustningar de finska regeringarna har gjort av försvaret av Finland. Aftonbladet presenterar två regeringsskiften medan Svenska Dagbladet och Norrskensflamman presenterar enbart ett. Men Norrskensflamman anser att oavsett vilka regeringsskiften Finland än gör är politiken densamma och är lika dålig. Skillnaderna mellan Svenska Dagbladet och Aftonbladet i det här temat är inte stora men i stort sett ser rapporteringen likadan ut, den största skillnaden är som tidigare nämnt

regeringsskiftena. Detta kopplar jag till socialt handlandets traditionellt handlande eftersom Sverige har en ett starkt band till Finland och har flera hundra års

gemensam historia ihop, dessutom var det många svenskar under den här tiden som bodde i Finland. Under Finlands inbördeskrig var det många svenskar som var delaktiga i kriget främst på de vitas sida men kanske även på den röda. Dessutom är det så att det är inte så långt för svenskarna att ta sig över till Finland i och med att det geografiska avståndet till Finland är väldigt kort. Aftonbladet lägger in egna värderingar som Svenska Dagbladet inte gör och jag har två bra exempel på och det första hämtar jag från tidningens rapportering om det första regeringsskiftet. Då uttrycker Aftonbladet att det är synd att Tanner och Kivimäki inte hade en ledande roll under förhandlingarna i Moskva eftersom dem hade kunnat förändra

förhandlingarnas utgång och kringgå ett krig. Jag vet faktiskt inte varför

Norrskensflamman eller Svenska Dagbladet inte tar upp Tanner och Kivimäki. Om det är en sann händelse så är det väldigt märkligt. Det är något jag inte kan nämna någon annan hypotes om annat än det att Aftonbladet var den enda av de tre tidningar som blev tilldelade den nyheten. Kan även vara så att nyheten inte var tillräckligt stor för Norrskensflamman och Svenska Dagbladet. Som även kan kopplas till socialt handlande. Då Norrskensflammans och Svenska Dagbladets redaktioner ansåg vid tiden att nyheten inte var tillräckligt stor att omnämnas i sina nyhetsflöden, om det är sanningen det vill säga. Det andra exemplet är att

Aftonbladet jämför den finska armén mot den röda armén och hävdar att den finska armén har ett bättre ledarskap och att soldaterna är tåligare och vana vid långa marscher. Aftonbladets bestämda värderingar kopplar jag till socialt handlande. Då Aftonbladets chefredaktör accepterar sina journalister att lägga in egna värderingar i nyheterna. Norrskensflamman lägger in flera egna värderingar genom hela perioden men ingenting om den finska krigsmakten och den röda armén.

6.3 Utländska opinionen

Norrskensflamman har med betydligt färre utländska medverkanden i sin tidning, det dem skriver är i stort sett att Storbritannien och USA inte kommer att delta i kriget och att Tyskland trots sin allians med Sovjetunionen egentligen sympatiserar med Finland och hur Tyskland oroar sig för vilket hot Sovjetunionen utgör mot Tysklands ställning. Norrskensflamman presenterar inga direkta ställningstaganden till kriget. Det handlar mer om varför USA och Storbritannien inte ställer upp i kriget. Något som jag kopplar till socialt handlande i synnerhet affektionellt handlande, eftersom Norrskensflammans redaktion väljer att presentera utländska åsikter som egentligen inte uttrycker någon kritik mot Sovjetunionen. Det tolkar jag som att Norrskensflamman gör för att inte sticka i ögonen på sin bundsförvant Sovjetunionen. Aftonbladet och Svenska Dagbladet har med betydligt mer utländsk medverkan i sina tidningar och har med ett snarlikt urval. Alla utländska uttalanden uttrycker kritik mot Sovjetunionen agerande. På flera håll är nyheterna precis likadan, men skrivna på lite olika sätt. Till exempel så skriver båda tidningarna om att i den franska median uttalar sig militärexperten om Finlands militärstrategiska läge och om Sverige skulle ansluta sig i kriget på finnarnas sida vad som skulle ske då. De största olikheterna mellan de två tidningarna är att dem har länder

representerade som den andra inte har. Aftonbladet har med Indien som sympatiserar med Sovjetunionens kommunism men nu ogillar Sovjetunionens agerande och Svenska Dagbladet har med Vatikanstatens tidning som också

uttrycker sitt ogillande, men visar även en viss fruktan för kommunismens spridning i Europa med start i Finland. Jag tycker att tidningarna gör märkliga val att ens ta med Indien och Vatikanstaten, eftersom ingen har direkt koppling till Sverige. Indien har egentligen ingenting enligt min mening med Sverige att göra, dessutom ligger landet i en helt annan världsdel. Det är likadant med Vatikanstaten, Sverige har inte på flera hundra år haft katolicism som statsreligion och därmed inte har någon större koppling till Vatikanstaten. Dessutom nämner tidningen islänningarna som avbrutit sina firanden på sin självständighetsdag i sympati för Finland, vilket även är någonting Aftonbladet inte tar upp. Vilket är helt obegripligt för mig eftersom Island är ett nordiskt land och borde vara något som nämns i Aftonbladet i och med att både Norge och Danmark omnämns. Jag har dessutom ingen hypotes till varför Aftonbladet inte omnämner Island. I övrigt har tidningarna med samma länder men nyhetsrapporteringen skiljer sig åt till exempel Italien som Aftonbladet skriver fördömer Tysklands passivitet och går ganska aggressivt fram mot

Sovjetunionen medan Svenska Dagbladet skriver att Italien inte tar någon officiell ställning till kriget mellan Finland och Sovjetunionen. Det är väldigt märkligt, då är en naturlig fråga var ifrån har tidningarna fått sin information? Det kan vara så att Aftonbladet har fått sina uttalanden från Italiens allmänna opinion, medan Svenska Dagbladet har pratat med någon från den italienska regeringen. Något vidare svar på frågan ger inte tidningarna. Båda nämner dock att demonstrationer och

sympatidemonstrationer genomförs utanför Sovjetunionens och Finlands ambassader i Rom.

Carlquists arbete solidaritet på prov: finlandshjälp under vinterkriget skriver han att när nyheten om humanitär nöd når Sverige väcktes hos många svenskar att bistå praktiskt, materiellt och humanitärt. Med kort varsel reagerade humanitära och

ideella organisationer bland annat röda korset. Carlquist fokuserar enbart på den svenska sidan inte alls på de globala planet jag tittat på. Det är ändå något som jag kan koppla till det utländska engagemanget Aftonbladet och Svenska Dagbladet rapporterar om, då bägge tidningarna rapporterar om Danmarks insamling och hur många människor som anslutit sig på så kort tid, dessutom rapporteras att USA:s röda kors genom Storbritanniens skickat över stora summor pengar.

Byströms arbete Nordens frihet skriver hon att en organisationen Nordens frihet verkar för att hålla Norden självständigt, det hon skriver ligger det stort fokus på den svenska sidan mindre på de övriga Norden. Det går ändå att dra kopplingar till min undersökning då Aftonbladet och Svenska Dagbladet rapporterar om hur de övriga nordiska länderna protesterar, demonstrerar och fysiskt attackerar kommunistiska tidningsredaktioner och Sovjetunionens ambassad. Svenska Dagbladet rapporterar till och med om att på Island har islänningarna planerat att fira sin självständighets dag storslaget men avbryter tvärt sitt firande i sympati för Finland. Det råder inga tvivel om att sympatin i Norden är stark för Finlands

olyckliga öde och det var många från Norden som anslöt sig till kriget eller på annat sätt hjälpte Finland i kampen, kanske var den svenska befolknings hjälp och stöd den största.

Johanssons arbete Finlands sak: svensk politik och opinion under vinterkriget 1939–

1940 skriver han att det svenska fördömandet av Sovjetunionen angrepp var lika illa

omtyckt världen över. Med undantag för Tyskland som direkt undvek att kommentera det ryska angreppet och att Finland borde ge efter för Sovjetunionens krav. Det har både Aftonbladet och Svenska Dagbladet diskuterat i sina artiklar. Aftonbladet lyfter ett land som Indien i sin rapportering, att dem gillar Sovjetunionens socialism men ser ogillande på dess angrep på Finland. Som Johansson skriver är Tyskland avvaktande men något som Svenska Dagbladet varit ensamma med att rapportera är att Tyskland hemlighöll många detaljer om kriget för sin egen befolkning något som varken Aftonbladet eller Johansson nämner. Vilket är en intressant detalj då det enligt mitt tycke förändrar allt eftersom då är det egentligen bara den tyska regimen som sitter inne med all information och det innebär att det inte är hela Tyskland som inte reagerade utan en liten skara i regeringen.

6.4 Didaktisk reflektion

Skolverket tar upp att eleverna ska kritiskt granska, tolka och värdera källorna som grund för att skapa historisk kunskap.101 I skolan skulle man kunna göra en liknande källkritisk övning med eleverna. Då har vi redan pratat om en historisk händelse exempelvis finska vinterkriget för att ge eleverna en förkunskap om vinterkriget och hur det gick till. Där efter får eleverna tre tidningar och tre skilda politiska åsikter. Eleverna ska utifrån källorna skapa sig en uppfattning om vilken av tidningarna som talar sanning utifrån det vi pratat om tidigare och därefter ha en diskussion i

seminariegrupper då eleverna får argumentera just den tidningen talar om sanningen eller om det är någon tidning som inte talar sanning. Eleverna kan då i mindre seminariegrupper diskutera det resultat som enskild elev har kommit fram till och på

så sätt lära sig av varandras erfarenheter. Syftet med uppgiften är då att eleverna ska lära sig att en politisk ståndpunkt påverkar hur händelsen och vad av händelsen som presenteras i tidningens artiklar.