Den svenska offentliga statistiken om nyföretagande definierar nya företag som företag där verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år.63 Den offentliga statistiken omfattar således inte företag som ombildats genom till exempel ägarbyte, ändring av företagsform. Alla länder använder dock inte samma defini- tioner av nyföretagande.
Definitionen av nyföretagande bestäms i viss mån av de definitioner som finns i redan existerande register. Sådana register syftar ofta primärt till annat än statistik över antalet nya företag som till exempel skatteuppbörd, anställningsförhållanden eller register över juridiska enheter. När variationer i nyföretagandet mäts i ett land är källan ofta konstant och ändringar i definitioner, gränsvärden och populationer är tydligt angivna. När variatio- ner i nyföretagandet jämförs mellan länder, finns ingen gemensam definition, källa eller mätmetod. Beroende på mätmetod och källa finns det en risk att populationer, vad som i olika länder kategoriseras som ett nytt företag, inte är fullt jämförbara.
För att jämföra nyföretagandet mellan länder används sällan det absoluta antalet företag. Istället utnyttjas olika relationsmått för att underlätta jämförelser mellan länder. Inom litte- raturen och även bland statistikproducenter har framförallt två olika relationsmått kommit att användas. Det vanligaste relationsmåttet är antalet nya företag delat med företags- stocken (totala antalet aktiva/existerande företag). Detta mått har fördelen att vara relativt väl definierat, men nackdelen är att antalet företag i ekonomin varierar ganska kraftigt mellan olika länder. Det är helt naturligt att större länder har fler företag, men det finns även variation mellan länder i företagsstockens storlek i förhållande till befolkningen. En stor del av skillnaden i företagsstockens storlek (i relation till befolkningen) beror på den ekonomiska strukturen och institutionella faktorer.64
Nya och nedlagda företag i relation till företagsstocken kan även ses som ett mått på förny- elsetakten i den nationella företagsstocken. Att företagsstocken förnyas behöver dock inte tyda på en näringslivsförnyelse i någon djupare mening, eftersom sådan förnyelse kan ske även inom ramen för existerande företag. Antalet nya företag i relation till företagsstocken är därför ett relativt dåligt mått på entreprenörskapet i en ekonomi. Detta kanske i stället kan mätas med en annan normalisering, till exempel befolkningens storlek.
För att undersöka nyföretagandet finns det två huvudsakliga källor. För undersökningar av OECD området finns databasen OECD (Structural and demographical business statistics) och för EU området finns Eurostat (Business Demography Indicators).65 De uppgifter som OECD publicerar är inte genererade med en enhetlig metod, utan en sammanställning av data från olika källor, framställda med olika metoder som använder olika definitioner. På grund av detta riktas en varning till användaren för att använda data för att jämföra fre- kvensen av nyföretagande mellan länder. 66
63 ITPS S2006:005
64 Exempel på institutionella faktorer som diskuterats i Sverige är om anställningsrelation mellan uppdragsgivare och arbetstagare gynnas framför en avtalsrelation mellan företag.
65
Global Entrepreneurship Monitor (GEM) fokuserar på ”entreprenöriell aktivitet” snarare än företagsdynamik. Data har därför ett något annorlunda fokus än i föreliggande studie.
66 http://stats.oecd.org/OECDStat_Metadata/ShowMetadata.ashx?Dataset=BDI&Coords= &ShowOnWeb=false Hämtat 7 november 2006.
Inom ramen för projektet för företagsdemografi (”Business Demography”) vid Eurostat har harmoniserade uppgifter tagits fram om företagsdynamik. Eurostat har dokumenterat sina metoder och stora ansträngningar har gjorts för att skapa jämförbara serier. Trots detta kvarstår problem i jämförbarhet mellan länder. Dessutom finns inte uppgifter tillgängliga för samtliga EU-länder; till exempel saknas siffror för stora EU-länder som Frankrike och Tyskland. Vid internationella jämförelser ställs man alltså inför valet mellan jämförbarhet och population. Om det primära målet är jämförbarhet i måttet på nyföretagandet, kan de länder som tillämpar samma definition användas. Om man väljer utifrån de länder man önskar jämföra med, är problemet att uppgifterna inte är jämförbara. Vidare kan det saknas uppgifter för vissa år, vilket ytterligare komplicerar internationella jämförelser. De länder som skulle vara önskvärda att inkludera i en internationell jämförelse och tillgången till data över nyföretagande i dessa länder gör att urvalet av länder blir en kompromiss. Urvalet av länder i den internationella jämförelsen har gjorts utifrån tillgängligheten på data i Eurostats databas. Även valet av år har styrts av datatillgänglighet. I valet av länder har undersökningen begränsats till EU-15 och USA. De ytterliggare 10 medlemsländerna har valts bort på grund av bristande datatillgänglighet och på grund av bristande jämförbarhet. Dessa länder skiljer sig allt för mycket från svenska förhållanden för att jäm- förelser ska bli meningsfulla. Det kan antas vara av begränsad relevans att jämföra svenska förhållanden med förhållanden i östeuropeiska länder, eftersom dessa har betydligt lägre BNP per capita och är länder vars historiska förutsättningar skiljer sig fundamentalt från svenska förhållanden.
De länder som valts ut för den internationella jämförelsen presenteras i tabell 4.1 nedan. Året för jämförelsen är vald med hänsyn till att få största möjliga täckning bland de önsk- värda jämförelseländerna. Tre länder som det skulle vara önskvärt att inkludera, Frankrike, Tyskland och Österrike, utgår eftersom det inte finns uppgifter för dessa länder. Data för USA är hämtade från OECD Structural and demographical business statistics och därför inte direkt jämförbar med Eurostats data för de europeiska länderna.
Tabell 4.1 Urval av länder och datatillgänglighet över nya företag, företagsstock, överlevnadskvot för nya företag och företagsdödlighet för dessa länder.
Norden Stora europeiska länder
Små öppna ekonomier
Sydeuropa Aggregerade regioner
Danmark Storbritannien Belgien Italien EU15
Finland Frankrike Nederländerna Spanien USA
Norge Tyskland Österrike Portugal
NOT: Länder med kursiv saknas i Eurostats dataset. Länder med fetstil har fullständiga uppgifter för de studerade åren.
Uppgifter från Frankrike, Tyskland och Österrike utesluts helt från undersökningen, då respektive lands hemsida inte gett tillräckligt information för att kunna bedöma siffrorna i relation till övriga länder. Uppgifterna för USA avser antalet nya arbetsställen medan Eurostat lämnar uppgifter för antalet företag. I den amerikanska databasen, liksom i Eurostat har återaktiveringar rensats bort, men inte registreringsförändringar (t ex. övertaganden). Skillnaden mellan valet arbetsställe kontra företag gör det svårt att jämföra amerikanska med europeiska uppgifter. När uppgifterna endast omfattar arbetsställen i USA finns en stor risk för underskattning i jämförelse med företag enligt metoden som används inom Eurostat. För svenska data gäller att nyföretagandet mätt som nya arbetsställen ger lägre siffror än mätt som antalet nya företag. Eftersom data inte är rensat från omregistreringar, ändringar i bolagsform och andra ombildningar, finns det en risk för
överskattning. Totalt sett är det därför svårt att dra några slutsatser om hur USAs siffror ska tolkas i relation till siffrorna från Eurostat.