Institutionella faktorer i internationell jämförelse

I diskussionen om nyföretagandet i Sverige, men även inom EU och OECD framförs stundtals att administrativa bördor utgör ett hinder för entreprenörskap. Inom ramen för OECDs program ”Product Market Regulation” (PMR) har det genomförts en jämförelse av i vilken grad ekonomierna är reglerade. I denna undersökning ingår en jämförelse av barri- ärer för nyföretagande (Indicators of Barriers to Entreprenurship). Undersökningen, som en enkätstudie till tjänstemän i OECD-länderna, har genomförts två gånger (1998 och 2003).68

Denna undersökning visade att det finns relativt få hinder för att starta ett företag i Sverige. Sverige är ett av de OECD-länder där det är minst krångel förknippat med att starta nytt företag. I figur 4.6 illustreras detta med hjälp av en övergripande indikator för graden av hinder mot entreprenörskap i ett urval andra europeiska länder. Av figuren framgår att Storbritannien har de lägsta hindren mot entreprenörskap, medan Nederländerna har det största hindren mot entreprenörskap (bland de länder som ingår i denna översikt). Om vi även tar in länder utanför EU, framgår det av undersökningen att Turkiet har de största hindren för entreprenörskap i OECD, medan Storbritannien (tillsammans med Canada) fortfarande har de lägsta hindren mot entreprenörskap.

68 _{Se Conway, Janod och Nicoletti (2005). Data och rapporter finns på OECDs webbplats under} rubriken ”Indicators of Product Market Regulation”.

Det verkar inte finnas ett samband mellan de formella hindren för att starta företag och nyföretagandet. Den administrativa komplexiteten att starta företag kan antas hänga sam- man med komplexiteten i de administrativt rutinerna i allmänhet. I ett land med en i all- mänhet väl fungerande byråkrati, kan alltså varje givet administrativt ”krångel” uppfattas som mer störande än i ett land där sådana krångel är snarare regel än undantag. Betydelsen av förenklingar av administrativa rutiner bör alltså snarare utvärderas i ett nationellt än ett internationellt sammanhang.

Figur 4.6 Barriärer mot entreprenörskap i Storbritannien, Norge, Finland, Sverige, Danmark, USA, Portugal, Italien, Belgien, Spanien och Nederländerna år 2003.

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 Stor brita nnie n Nor ge Finl and Sver ige Dan mar k USA Portu gal Italie n Belg ien Span ien Ned erlä nder na

Källa: Conway, Jarod och Nicoletti (2005). Ett högre värde antyder en högre grad av barriärer mot entre- prenörskap.

Av figuren ovan framgår det att samtliga länder har minskat de kostnader och den tid som är förknippad med att starta ett företag mellan 1998 och 2003. Den svenska utvecklingen har dock inte varit enhetligt i riktning mot lägre barriärer. Under perioden har den admi- nistrativa bördan för företag ökat; till exempel har tiden som krävs för att registrera en enskild firma ökat från 10 till 18 dagar. Samtidigt dock har tillgängligheten och transpa- rensen i regleringar och myndigheternas administration förbättrats. Sett till helheten indi- kerar detta att barriärer mot entreprenörskap har minskat 1998 och 2003 i Sverige, liksom i USA och i övriga EU länder.

4.5 Avslutande kommentarer

Måtten på företagsdynamik är relativt känsliga för vilket relationsmått som används. När man sätter antalet nya och nedlagda företag i relation till företagsstocken, har Sverige det lägsta nyföretagandet och den näst lägsta företagsdödligheten i jämförelsegruppen. Om man istället använder relationsmåttet antalet nya och nedlagda företag delat med befolk- ningen, hamnar Sverige nära genomsnittet för EU-15. Den svenska utvecklingen skiljer sig endast i mindre utsträckning från den i Västeuropa. Även i fråga om företagsamheten, mätt som antalet företag i relation till befolkningen, befinner sig Sverige nära genomsnittet för Västeuropa.

Svagheterna i de uppgifter som används innebär dock att en stor försiktighet vid tolkningen av resultat skall iakttas. Den största svagheten i data är bristen på gemensamma definitio- ner, ett begränsat urval länder som levererar data med gemensamma definitioner när

sådana finns, och den begränsade längden på de tidsserier med gemensamma definitioner som finns. Bristen på tidsserier gör att tillfälliga variationer, som borde ha en mycket begränsad inverkan på policyrekommendationer, kan få ett stort genomslag vid internatio- nella jämförelser. Vidare innebär bristen på tidsserier att det inte finns någon möjlighet att analysera sambandet mellan till exempel tillväxt i nyföretagandet och i BNP. Eftersom jämförbara data bara finns för mycket få länder och mycket få år går det inte att på ett till- förlitligt sätt genomföra sådana mer datakrävande analyser.

Bristen på väldefinierade data i tillräckligt långa serier gör att de slutsatser man kan dra av uppgifter är osäkra. Eftersom arbete med att harmonisera definitioner och insamlingsmetoder för nyföretagande pågår, kommer tillgängligheten och jämförbarheten att öka med tiden. Mot den bakgrunden bedömer vi att en internationell jämförelse av företagsdynamiken och dess betydelse för produktivitetstillväxten bör genomföras om ytterliggare några år.

5

Företagsdynamiken i Sverige

5.1 Inledning

Dynamiken som uppstår när företag etableras och läggs ned, företagsdynamiken, är viktigt för förnyelsen och utvecklingen av näringslivet. Företagsdynamik är en process som kan bidra till nya arbetstillfällen och till uthållig ekonomisk tillväxt. För att den processen ska fungera behövs nya företag och växande företag. Detta är naturligtvis viktigt, men lika viktigt är att mindre produktiva verksamheter läggs ned. Eftersom resurserna i ekonomin är begränsade, behövs en omallokering av arbetskraft och kapital till företag som mest effek- tivt kan utnyttja dessa resurser. Mot den bakgrunden kommer det följande kapitlet att kartlägga företagsdynamiken i Sverige.

Kapitlet inleds med en översikt av nyföretagandet under perioden från 1987 till 2005. I avsnitt 5.3 kartläggs nedläggningen av företag under perioden från 1997 till 2004. Dessa två fenomen kommer att redovisas efter näringsgrenar och i relation till företagsstocken. Kapitlet avslutas med en jämförelse av nyföretagandet och nedläggningen av företag.