Tabell 2. I tabellen nedan ges en sammanfattande bild av delat ledarskap såsom det tidigare beskrivits av Döös, Hanson, Backström, Wilhelmson och Hemborg (2015) och Fullan (2010).
Begrepp Definition Exempel Utmärkande
drag
Teamledarskap Kollektivt ledarskap Skapa gemensam känsla och sträva mot gemensamt uppsatta mål.
Förekommer i många olika verksamheter.
Viktigt att få alla i teamet att vilja prestera. Teamledaren har en viktig roll.
Är en form av delat ledarskap mellan flera personer.
Ligger nära distribuerat ledarskap.
Kan också vara synonymt med gemensamt ledarskap.
Hållbart ledarskap
Hållbart ledarskap fokuserar på vad som verkligen är viktigt. Ledarskap för lärande och ledarskap över tid. Ledaren tar hand om sig själv och har en sund arbetsbelastning.
Det sker inte på andras bekostnad och inverkar inte negativt på omgivning och miljö. Hållbart ledarskap är långsiktigt och främjar mångfald.
Hållbart ledarskap kan vara ett distribuerat ledarskap.
Delat ledarskap Kollektivt ledarskap Att dela ledarskap innebär att man tillsammans har eller tar ett övergripande
Ligger nära samledarskap och gemensamt ledarskap samt teamledarskapet.
24
ansvar för en verksamhet. Det kan finnas ett formellt beslut kring delat ledarskap med det finns även de som informellt delar ledarskap.
Samledarskap Ett gemensamt utövande av ledarskap.
Samledare delar på allt och tar allt ansvar gemensamt. Samledarskapet innehas av två likställda chefer som vill leda tillsammans.
Ledarna kan själva ha sökt sig till varandra och tagit initiativ till att dela på uppgiften att leda en verksamhet.
Likställda chefer. Ingen uppdelning av arbetsuppgifter.
Delat ledarskap där man samleder och har
gemensamt ansvar för allt.
Gemensamt ledarskap
Ett nära samarbete mellan chefer som både formellt och praktiskt delar arbetsuppgifter.
Ledarna har ett gemensamt syfte och ett gemensamt ansvar, exempelvis ett gemensamt projekt.
Liknar delat ledarskap. Dock med uppdelade arbetsområden.
Distribuerat ledarskap
Utfördelat ledarskap syftar på hur chefer turas om att leda varandra beroende av
kompetens, situation och uppgift.
Kunskap och färdigheter finns hos både enskilda medarbetare men kanske främst i gruppen och om man har ett gemensamt mål kan saker bli gjorda.
Kopplas till delat ledarskap, hållbart ledarskap och teamledarskap.
Skollagen och delat ledarskap
Det finns en del faktorer av praktisk och formell natur som kan hindra eller försvåra det delade ledarskapet. I en del fall krånglar lagstiftningen till det. I många fall medger dock lagstiftningen att arbetsuppgifter kan delegeras. Lagstiftningen hindrar som regel inte att flera personer leder tillsammans och har gemensamt ansvar. Det finns inga generella bestämmelser för kommuner som hindar olika varianter där man leder tillsammans, inte heller utifrån arbetsmiljölagstiftningen är delat ledarskap ett hinder (Arbetsmiljölagen, 1977).
Döös, Wilhelmson & Örnberg (2017) menar dock att införandet av den nya Skollagen (2010) hindrade utvecklingen för att skolledarskapet skulle kunna förändras från att vara en ensam rektor till att istället ha möjlighet att arbeta tillsammans, i ett delat ledarskap. Detta ger inte de möjligheter för skolledare som den nya skollagen hade som syfte – att öka det
pedagogiska ledarskapet för rektorer (Döös et al., 2017). Dock finns andra lösningar för att organisera ett delat ledarskap i skolan med exempelvis biträdande rektorer.
Skolledare definieras i skollagen som rektorer (Skollagen, 2010). Begreppet biträdande rektor finns inte benämnt i lagen. Rektor har en unik position bland kommunala chefer genom att ansvar och befogenheter är så tydligt markerade i lagstiftningen, i det här fallet Skollagen. I Skollagen finns ingen skrivning om annat än rektors singulära ledarskap. I den
25
nya skollagen har rektor ett tydligt ansvar för skolans utveckling samt den inre
organisationen. Rektor får dock uppdra åt andra att fullgöra ledningsuppgifter och ta fram underlag till beslut. En del beslut får inte delegeras och handlingsutrymmet blir därmed mer begränsat än vad det först kan verka. Uppdragen som direkt adresseras till rektor handlar om ansvar för elevernas måluppfyllelse, kvalitetsarbetet på skolan, barns och elevers trygghet och studiero, åtgärder mot kränkande behandling samt skolplikt. Därutöver nämns även rektors särskilda ansvar i en del skolformsspecifika regleringar, till exempel vad gäller utformning av skriftlig information, antagande vid viss utbildning, utfärdandet av betyg och intyg med mera. Texten i Skollagen (2010) pekar ut sju ansvarsområden som rektor inte får uppdra åt någon annan inom organisationen att sköta (SFS 2010:800, 2010).
Döös, Wilhelmson & Örnberg (2017) menar att tanken om delat ledarskap mellan skolledare har gått i stöpet i och med den nya skollagen men i flera kommuner har man infört
alternativa modeller. Det finns exempel där huvudmannen organiserat för att en rektor leder arbetet på en mer strategisk nivå i ett rektorsområde, sedan finns biträdande rektorer på respektive skolenhet och dessa har ett operativt ansvar för personal och elever,
måluppfyllelse, resurser etcetera.De biträdande rektorerna, tillsammans med rektor bildar ett ledningsteam som tillsammans leder arbetet på rektorsområdet. I denna organisation finns möjlighet att arbeta två biträdande rektorer tillsammans. Lagstiftningen behöver därför inte vara ett hinder om man har en organisation som trots allt gör det möjligt.
Sammanfattningsvis finns inte många juridiska argument mot samledarskap (Öman, 2005). Det som krånglar till det är skollagens skrivning. Att dela ett rektorsuppdrag på två personer som på lika villkor leder en verksamhet beskrivs som ett sätt att minska den, ofta tunga bördan, och kan vara gynnsamt för både skolenheten och huvudmannen. När skollagen (2010) trädde i kraft 2011, satte den käppar i hjulet. Skollagen säger att det måste finnas en person med titeln rektor på varje skolenhet. I och med detta blir det svårare att få till ett samarbete mellan skolledare i ett delat ledarskap. Döös med flera (2017) hävdar att det delade ledarskapet i förarbeten till den nya skollagen var en marginell fråga eftersom man inte hade för avsikt att ifrågasätta det traditionella singelledarskapet. Argumenten pekade på bristande förtroende för hur kommunerna organiserade sina skolor. En direkt styrning via huvudman gav staten möjlighet att styra hur huvudmannen kan organisera sin verksamhet ute i skolorna. Ett förhindrande av gemensamt ledarskap var konsekvensen vilket dock inte gynnande det övergripande syftet med den nya skollagen: ökat pedagogiskt ansvar för skolledarna (Döös & Örnberg, 2017). Dock kan huvudmannen organisera sin verksamhet på olika sätt utifrån gällande lagtiftning. Uppgifter kan delegeras och samtidigt behållas av rektor och blir då gemensamma. I dessa fall kan rektor och den andra personen, till exempel biträdande rektor, ledningsstöd eller administrartiv chef samleda i praktiken. Det är dock inte möjligt för två rektorer att ha ett formellt likställt samledarskap (Döös & Örnberg, 2017).
26 Sammanfattning
Som framgått av min litteraturgenomgång finns det mycket forskning om ledarskap både internationellt och i Sverige. Ledarskap utgör ett forskningsobjekt som under lång tid intresserat många forskare och det finns tillgång till en stor mängd litteratur och vetenskapliga rapporter. Forskning och litteratur som berör ledarskap generellt utgör grunden i mitt arbete med denna uppsats. Med utgångspunkt i organisationsteori och organisationspedagogik studerar jag det delade ledarskapets villkor, processer och innehåll.
Framgångsrika ledares egenskaper och nya former av ledarskap har utvecklats över tid (Yukl, 2012). Det delade ledarskapet har blivit allt vanligare. Det går inte att säga om detta är en ny trend eller om det är något som funnits sedan långt tillbaka men som inte benämnts som delat ledarskap.
Framgången med delat ledarskap verkar öka när individer kompletterar varandra bra och gör en effektiv arbetsfördelning med tydliga roller där individens kompetens tas tillvara. Delat ledarskap finns i olika former. Döös, Wilhelmson & Backström (2013) skiljer mellan att man delar i praktiken, delar formellt (olikställt eller likställt), samt mellan samledarskap och funktionellt delat ledarskap.
Jag ger i min uppsats, en introduktion till det forskningsfält i vilket studien har sin hemvist. Inledningsvis, beskrivs översiktligt, några av de traditioner av ledarskapsforskning som ingår i och tillsammans utgör detta fält. I detta sammanhang görs även några historiska iakttagelser med relevans för frågan om studiens kunskapsobjekt. Begrepp inom ledarskapsforskning berörs och ledarskapets komplexitet samt olika former av ledarskap beskrivs. Tidigare forskning med relevans för det som utgör studiens huvudintresse, delat ledarskap, presenteras.
Min studie avser att bidra med kunskap om hur det delade ledarskapet konstrueras av skolledare. Delat ledarskap kan ses ur ett perspektiv där människor konstruerar ledarskap tillsammans och där ledningskompetensen är relationell snarare än individuell. Utifrån ett sådant perspektiv blir det viktigt upptäcka och synliggöra hur de som delar ett ledarskap fördelar olika arbetsuppgifter mellan sig och vad det i förlängningen innebär om man ser till deras ansvar för organisationens behov av stabilitet respektive förändring.
27