4. Verksamhetens ekonomiska resultat
4.1 Delårsresultat och prognos
Resultatet per den sista augusti uppgår till -73 mkr jämfört med 366 mkr föregående år och ett budgeterat resultat för perioden på 85 mkr.
Resultatprognosen på årsbasis per sista augusti redovisar ett nollresultat i enlighet med budget och med tidigare prognos.
Verksamhetens intäkter uppgår till 11 714 mkr jämfört med budgeterat 12 088 mkr, en avvikelse med 3 procent eller 374 mkr. Biljettintäkterna, som utgör närmare 70 procent av koncernens intäkter exklusive
landstingsbidrag, svarar för den största delen av avvikelsen, 318 mkr.
Intäktsbudgeten 2013 ökade med 4 procent jämfört med bokslutet 2012.
Jämfört med föregående år har verksamhetens intäkter per augusti ökat med 0,3 procent eller 36 mkr. Prognosen för intäkter understiger
årsbudgeten med 440 mkr eller drygt 2 procent och överstiger utfallet 2012 med 240 mkr eller drygt 1 procent.
Verksamhetens kostnader ligger 172 mkr lägre än budget, en avvikelse med knappt 2 procent. Utfallet uppgår till 10 071 mkr jämfört med budgeterat 10 243 mkr. I stort sett samtliga kostnadsslag ligger lägre än budgeterat.
Resultaträkning
Uthyrning lokaler 392 466 -15,9% 466 -74 594 701 -107 692
Reklam 156 183 -14,8% 158 -2 233 236 -3 249
Övriga intäkter 661 698 -5,3% 647 14 1 044 970 74 1 135
Verksamhetens intäkter 11 714 11 678 0,3% 12 088 -374 17 858 18 298 -440 17 618
Personalkostnader -314 -322 -2,5% -366 52 -503 -550 47 -546
Köpt landtrafik (SL) -7 267 -6 927 4,9% -7 319 51 -10 948 -11 148 200 -10 518
Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor (Ftjv) -774 -742 4,3% -765 -9 -1 181 -1 183 3 -1 133
Köpt sjötrafik (WÅAB) -149 -144 3,5% -151 2 -217 -217 0 -205
Drift och underhåll -1 042 -1 015 2,7% -1 131 89 -1 605 -1 749 144 -1 720
Övriga kostnader -524 -475 10,3% -512 -12 -801 -779 -22 -759
Verksamhetens kostnader -10 071 -9 626 4,6% -10 243 172 -15 254 -15 626 372 -14 881
Avskrivningar -1 318 -1 213 8,7% -1 258 -60 -2 013 -1 886 -127 -1 928
Finansnetto -398 -473 -15,9% -502 104 -592 -786 194 -755
Resultat före
boksluts-dispositioner och skatt -73 366 85 -158 0 0 0 54
Erhållna koncernbidrag (komp) 0 0 75
Lämnade koncernbidrag (komp) 0 0
Justerat resultat -73 366 85 -158 0 0 0 129
Lämnade koncernbidrag (skatt) 0 0
Överavskrivningar 0 0
Resultat efter
boksluts-dispositioner och skatt -73 366 85 -158 0 0 0 129
Erfarenhetsvärden för 2012 och 2013 härrör från månadsrapporteringen 2013
Kostnadsbudgeten 2013 ökade med 5 procent jämfört med bokslutet 2012.
Jämfört med föregående år har verksamhetens kostnader per augusti också ökat med knappt 5 procent eller 445 mkr. Prognosen understiger
helårsbudgeten med 372 mkr eller 2 procent och överstiger utfallet 2012 med 373 mkr eller 2,5 procent.
Kostnader för finansnettot minskar till följd av lägre marknadsräntor och lägre låneportfölj. Den positiva budgetavvikelsen uppgår till 104 mkr motsvarande 21 procent. Avskrivningskostnaderna ligger knappt 5 procent över budgeterad nivå. Finansnettot minskar och avskrivningskostnaderna ökar jämfört med föregående år. Detsamma gäller för prognosen såväl vid en jämförelse med helårsbudget som med föregående års bokslut.
4.1.1 Resultat per trafikindelning
Resultat, nedbrutet per trafikslag, redovisas i samband med årsbokslut.
4.1.2 Externa intäkter och kostnader
SLL-extern resultaträkning
Verksamhetens intäkter 6 284 9 707 10 155 -448
Verksamhetens kostnader -9 978 -15 150 -15 612 462
Avskrivningar -1 318 -2 013 -1 886 -127
Finansnetto -74 -72 -154 82
Resultat -5 086 0 -7 528 -7 497 -31 0
År 2013 är första året det finns möjlighet att redovisa en samlad bild för samtliga verksamheter som ingår i trafiknämndens verksamhetsområde.
Ungefär 54 procent av trafiknämndens intäkter är landstingsexterna liksom praktiskt taget samtliga kostnader. De finansiella kostnaderna är till stor del landstingsinterna.
4.1.3 Avvikelse mot periodiserad budget
Textkommentar till avvikelser (mkr)
Intäkt
Biljettintäkter/resenärsintäkter: SL huvudsakligen förändrad redovisningsprincip för Reskassa -135 mkr, för högt antagande om resande -84 mkr, sms-biljetter/förköp inkl överströmningseffekter -85 mkr mm. Färdtjänst +1 mkr avseende volymförändringar.
WÅAB -2 mkr, för hamn- och skärgårdstrafik -318 -318
Uthyrning fordon: 6 6
Uthyrning lokaler: vidaredebitering drivström till MTR -74 mkr, bokförd under Övriga intäkter (budget under
Uthyrning lokaler) -74 -74
Reklam: -2 -2
Övriga intäkter: SL, högre intäkter från försäljn av biogas till bl a trafikentrepr +35 mkr, lägre näringsbidrag -19 mkr. Tillkommer intäkt från MTR +74 mkr, se ovan uthyrning lokaler. Budgeterad intäkt från deb tid i investeringsprojekt redovisas under Övr kostn -63 mkr. Färdtjänst -1 mkr, främst sålda tjänsteresor. WÅAB +3 mkr, frakt- och
restaurationsintäkt (från egna fartyg) 14 14
Personalkostnader: Lägre kostn inom TF pga underhållspersonal som övergått till
trafikentreprenörer samt vakanser 52 52
Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index, incitament, trygghetsåtgärder, Contact Center, biljettkontroll m.m. Högre kostnader för grundavtal,
Uppsalapendeln, miljöbussar m.m 51 51
Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Lägre volym färdtjänstresor, högre volym sjukresor. Totalt högre
resevolym och något högre kostnad per resa -9 -9
Köpt sjötrafik: Lägre kostn för managertrafik 2 2
Drift- och underhåll: Lägre kostnader än budget inom SL avseende akut och felavhjälpande underhåll samt planerat underhåll. WÅAB +2 mkr, lägre kostnad för
underhåll skrov och drivmedel 89 89
Övriga kostnader: Ökade kostnader bland annat för biogas till busstrafiken - 31 mkr och trängselbussar.-13 mkr mm. Ökade int från deb tid i inv projekt +63 mkr. Färdtjänst -1 mkr för kundförluster. WÅAB -2
mkr, bland annat hyra för terminaler och info/PR. -12 -12
Avskrivningar: Ökade kostnader avskrivningar för SL och minskade för WÅAB med 5 mkr bl a förskjutna
investeringar betalsystemet -60 -60
Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasing-
och lånekostnader 104 104
Summa avvikelse -374 216 -158
4.1.4 Prognosavvikelse mot årsbudget
Biljettintäkter: Nedjustering av intäkter avseende SL-trafik, från periodkort och flertalet andra biljettyper.
Färdtjänst: Minskad total resevolym -3 mkr. -416 -416
Uthyrning fordon: 13 13
Uthyrning lokaler: Budgeterad intäkt 112 mkr för drivström till MTR finns prognosticerad under Övriga
intäkter, mm. -107 -107
Reklam: -3 -3
Övriga intäkter: SL: högre intäkter från försäljn av biogas till bl a trafikentrepr +50 mkr. Tillkommer intäkt från MTR , se ovan Uthyrning lokaler.
Budgeterad intäkt från deb tid i investeringsprojekt redovisas under Övr kostn -84 mkr. Färdtjänst: Högre
intäkter från sjukvården för sjukresor mm, +9 mkr. 74 74
Personalkostnader: Lägre kostn inom TF pga underhållspersonal som övergått till
trafikentreprenörer samt vakanser 47 47
Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index, incitament, biljettkontroll mm. Högre kostnader för
grundavtal. 200 200
Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Lägre volym och kostnader för färdtjänstresor och tjänsteresor, högre
för sjukresor 3 3
Köpt sjötrafik: Prognos överensstämmer med budget. 0 0
Drift- och underhåll: Akut och felavhjälpande samt
planerat underhåll prognostiseras understiga budget. 144 144
Övriga kostnader: Ökade kostnader för biogas i busstrafiken -42 mkr och trängselbussar -18 mkr mm.
Tillkommer intäkter från deb tid i investeringsprojekt
84 mkr. Färdtjänst: +1 mkr administrativa kostnader. -22 -22
Avskrivningar: Högre
investeringsvolym/aktiveringsunderlag -127 -127
Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasing-
och lånekostnader 194 194
Summa avvikelse -440 440 0
4.1.5 Intäkter
Periodens utfall för verksamhetens intäkter uppgår till 11 714 mkr att jämföra med den periodiserade budgeten på 12 088 mkr, en avvikelse med 374 mkr eller 3 procent. Jämfört med föregående år ligger intäkterna på samma nivå, en ökning med 0,3 procent.
Biljettintäkterna avseende kollektivtrafik på land understiger periodens ackumulerade budget med 321 mkr. Detta förklaras av att försäljningen av periodbiljetter, sms-biljetter, reskassa och flera andra biljettyper är lägre än budgeterat. För en utvidgad analys av biljettintäkterna se avsnitt 4.1.6.
Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter överstiger budget som en effekt av en ökad volym sjukresor. En minskning av antalet färdtjänstresor begränsar intäktsökningen, som totalt sett blir 1 mkr.
Färdtjänstens intäkter för sålda tjänsteresor understiger budget på grund av vikande efterfrågan. Kostnaderna för tjänsteresor minskar motsvarande.
WÅAB:s biljettintäkter är 2 mkr lägre än periodens budget och avvikelsen gäller till lika delar hamn- och skärgårdstrafik. Avvikelsen för
skärgårdstrafiken avser främst försäljning av ö-kort som accelererar från och med september. För hamntrafiken avser avvikelsen till lika delar lägre intäkt än budget från färre resenärer med SL-kort och för kontant
betalande.
Den budgeterade utvecklingen för WÅAB:s samtliga biljettintäkter i jämförelse med årsbokslut 2012 är 8 procent och utfallet hittills följer budgeten. Förändringen jämfört med föregående år i kronor är 6 mkr.
Intäkter från uthyrning av lokaler understiger budget med 74 mkr för perioden. Detta förklaras främst av att vidaredebitering av drivström till MTR med 74 mkr bokförs under övriga intäkter. För helåret bedöms intäkterna bli 112 mkr lägre än budgeterat beroende på detta. Se vidare kap 4.1.7.
Årets prognostiserade intäkter för hela trafiknämnden är 17 858 mkr vilket är 440 mkr lägre än budget och 70 mkr lägre än föregående prognos. Den främsta orsaken till den försämrade prognosen är att SL:s biljettintäkter väntas understiga budget med 419 mkr. Periodbiljetterna samt
förköpsremsa/reskassa förväntas understiga budget.
Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter prognostiseras understiga budget med 3 mkr huvudsakligen till följd av att volymen färdtjänstresor beräknas bli mindre än budgeterat. Detta är i sin tur en följd av att antalet tillståndshavare beräknas understiga budget.
Prognosen för biljettintäkter inom är sjötrafiken är hittills oförändrad men en förnyad bedömning kommer att göras i samband med införandet av rabatterade biljetter i skärgårdstrafiken. Det är ett försök som genomförs under perioden 1 oktober 2013 till och med 31 mars 2014.
Uthyrning av fordon prognostiseras överstiga årets budget med 13 mkr medan reklamintäkterna förväntas understiga budget med 3 mkr på grund av lägre intäkter från väderskyddsavtalet.
Intäkter från uthyrning av lokaler bedöms bli 107 mkr lägre än budgeterat.
Detta förklaras främst av att vidaredebitering av drivström till MTR bokförs under övriga intäkter.
Prognosen för övriga intäkter överstiger budget med 74 mkr för hela trafiknämnden, vilket till stor del förklaras av att vidaredebitering av drivström till MTR budgeterats under uthyrning lokaler.
Färdtjänstens intäkter för att tillhandahålla sjukresor beräknas överstiga budgeten med 9 mkr vid årets slut. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ersätter enligt avtal färdtjänsten för hela kostnaden för sjukresor 2013.
Förhandlingar om kostnadsfördelningen år 2014 och framåt pågår.
4.1.6 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Biljettintäkterna per augusti visar ett utfall som understiger budget med 321 mkr. Två huvudsakliga förklaringar finns. Dels baserades budgeten 2013 på en för hög prognos av resandeutvecklingen, dels är inte
redovisningen av intäkterna för reskassan desamma som för förköpsremsan vilket skapar en bedömd engångseffekt i intäkterna. Införandet av
reskassan samt införandet av nytt system för sms-biljetter har dessutom skapat en överströmning till biljetter med lägre pris vilket medfört ett intäktstapp.
Dessa förändringar, tillsammans övriga avvikelser, gör att prognosen för biljettintäkterna 2013 bedöms hamna på 6 479 mkr, vilket är 419 mkr lägre än budget, och i nivå med 2012 års intäkter.
Budgeterad resandeökning
Budgeten för 2013 är baserad på en resandeökning på 3,9 procent, drivet av ett förväntat ökat trafikutbud som inte genomförts i antagen takt. Senare prognoser för 2013 har visat en lägre resandeökning och i augusti
prognostiseras den till 1,9 procent Effekten från detta, tillsammans med effekten av ett lägre utfall 2012 än vad som var känt vid beräkningen, ger en budget som är cirka 167 mkr för hög.
Förändrad princip vid bokföring av intäkt från reskassa Under 2012 introducerades reskassa i liten skala. Volymerna ökade sparsamt och tog inte fart förrän vid årsskiftet 2012/2013 och framförallt inför försäljningsstoppet av förköpsremsan den 31 mars 2013 (undantaget företag och skolor).
En ekonomisk effekt som uppkommit i och med reskassan är att principen för redovisning av intäkter förändrats. Med förköpsremsa bokfördes intäkten vid köpet medan intäkten för reskassa bokförs först när resan genomförs, vilket ger en förskjutning av intäkten under 2013. Denna intäktsminskning är en redovisningseffekt och beror inte på minskad försäljning av reskassan jämfört med förköpsremsan. Utan denna förändring, det vill säga om intäkterna från reskassa bokförts vid
”laddningstillfället”, hade de redovisade intäkterna för 2013 varit högre.
Resultateffekten för helåret 2013 är svår att förutsäga eftersom en
överflyttning mellan biljetter samtidigt sker till följd av förändrat resande. I tidigare prognos skattades effekten till 100 mkr. I föreslagen prognos skattas effekten till 175 mkr men storleken får bedömas som osäker.
Biljettintäkter ack augusti jämfört med föregående år
Mkr 2013 2012 Diff mkr Diff %
Biljettintäkter 4 154 4 288 -135 -3%
- Periodkort 3 101 2 983 118 4%
- Förköpsremsor/reskassa 780 944 -163 -17%
- Zonbiljetter och kuponger 228 337 -109 -32%
- Övriga biljettintäkter 44 24 20 86%
Den enskilt största förklaringsposten är den förändrade redovisnings-principen i samband med införandet av reskassa. Förändringen har medfört en förskjutning av intäkterna under 2013 och är enbart en bokföringsförändring och inte en försäljningsminskning. Hade dessa biljetter istället bokförts på samma sätt som förköpsremsan hade de redovisade intäkterna varit i nivå med intäkter 2012.
Införandet av det nya systemet för köp av sms-biljetter i februari har lett till en kraftig minskning av sms-intäkterna. Förändringen har medfört en överflyttning till andra korta biljetter. Utöver överströmningen från sms-biljett till zonsms-biljett och reskassa märks också en överflyttning från förköpsremsa till 30-dagarsbiljett.
4.1.7 Intäktspåverkande poster
MTR Stockholm AB (MTR) inledde under hösten 2012 ett skiljeförfarande mot SL avseende MTR:s skyldighet att erlägga ersättning för drivström.
Frågorna i skiljemålet var om det är SL eller MTR som slutligt ska stå för energiförbrukningen avseende hjälpkraft och värme.
Frågan avgjordes enligt avtalet i skiljenämnd och beslut meddelades i april 2013. Skiljenämnden fann att SL ska äga rätt till ersättning för hjälpkraft och värme, men för perioden fram till april 2012 endast intill det belopp som vitsordats av MTR. Vilken ersättning SL ska ha rätt till för hjälpkraft och värme för tiden därefter har lämnats öppen. Att ersättning ska utgå har skiljemännen dock beslutat.
Då MTR endast slutligt ska stå för det vitsordade beloppet innebär det att SL skall utge 45 mkr (varav 9 mkr utgör mervärdesskatt), jämte ränta till dess betalning sker. Vardera part ska stå för sina respektive rättegångs-kostnader.
4.1.8 Personal
Personalkostnaderna utgör 3 procent av trafiknämndens totala verksamhetskostnad.
Verksamhetens personalkostnader ligger per sista augusti 52 mkr lägre än budgeterat, en avvikelse med 14 procent. Utfallet för personalkostnaderna uppgår till 314 mkr jämfört med budgeterat 366 mkr. Orsaken är en överföring av personal till trafikentreprenörer i samband med ett nytt underhållsavtal från 2013 och därutöver vissa vakanta tjänster.
Lönekostnader ligger under budget medan pensionskostnader och övriga personalkostnader, ligger i nivå med budget. Kostnaderna för inhyrd personal är högre än budget till följd av vakansläget under året. För WÅAB avser de ökade kostnaderna för inhyrd personal, administrativ personal som ersättare vid semester och sjukdom.
Bemanningskostnader
Summa personalkostnader -314 -322 -2% -366 52 -503 -550 47 -546
varav förändring sem- och löneskuld -7,1 -2,9 145% -7,1 1
varav lönekostnad -180,0 -179,6 0% -203,0 23,0 -302,0 -318 16,0 -284
varav pensionskostnad -42,2 -23,9 77% -39,9 -2,3 -45,4 -60 14,6 -50
varav inhyrd personal -34,7 -38,7 -10% -23,8 -10,9 -44,7 -35 -9,7 -60
Summa bemanningskostnad -314 -322 0 -354 40 -503 -550 47 -546
Sjukfrånvaromått
Procentuell sjukfrånvaro TF 4,1 2,6 150,0% 0,0%
Procentuell sjukfrånvaro WÅAB 4,2 1,6 260,0% 0,0%
Jämfört med föregående år har personalkostnaderna minskat med 8 mkr eller drygt 2 procent. Den budgeterade personalkostnadsförändringen 2013 jämfört med utfall 2012 är noll.
Årets prognostiserade personalkostnader är 503 mkr att jämföra med budgeterat 550 mkr, en avvikelse på 47 mkr eller drygt 8 procent.
Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras högre än budgeterat till följd av beräknat vakansläge. Prognosen är 37 mkr lägre än föregående prognos.
Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt
Antalet årsarbetare inom trafiknämndens verksamhetsområde har minskat sedan föregående år i enlighet med tabellen ovan. Huvudsakligen beror detta på att underhållspersonal för SL-trafiken övergått till
trafikentreprenörer i samband med nytt underhållsavtal, UH2012.
Antalet årsarbetare inom WÅAB är i nivå med föregående år. Under året har viss dubbelbemanning skett i samband med nyanställningar.
4.1.9 Köpt landtrafik
Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till 7 267 mkr och är en procent eller 51 mkr lägre än budgeterade 7 318 mkr. Avvikelsen avser främst kostnader för index och incitament samt grundavtalen.
Den fortsatta lågkonjunkturen har medfört att indexkorgens olika delar inte har utvecklats som beräknades vid budgettillfället. Detta gäller bland annat kostnader för drivmedel, konsumentprisindex, elpriser och
arbetskraftskostnader där ökningen blivit lägre än beräknat.
Indexkostnaderna understiger budget med totalt 26 mkr.
Incitamenten kostar 50 mkr mindre än budgeterat. Entreprenörerna har ej nått den kvalitetsnivå som budgeten för incitament förutsätter. Diskussion om viten i anslutning till avtalsstart i januari för busstrafiken i Norrort pågår.
TF - Helårsarb exkl. extratid (personalvolym) 575 617 -6,8% 611 613 -2 601
Verksamhetsförändringar -39
Ersatta vakanser 14
Förändring visstidsanställningar 14
Förtida rekrytering inför avgångar 0
Pensionsavgångar -5
Urökningar/avgångar (netto) -26
TF - Totalt förändring -42 0 0 0 0
WÅAB - Helårsarb exkl. extratid (personalvolym) 30 29 3,4% 30 30 0 29
Trygghetsåtgärder har inte behövts i budgeterad omfattning. Behovet varierar över året. Budgeterat ekonomiskt utrymme för ett förväntat utfall av förhandlingar med Stockholmståg har ej använts, då förhandlingarna kunde avslutas redan 2012. Även kostnaderna för Contact center och biljettkontrollen är lägre än budget bland annat på grund av ett nytt fördelaktigt avtal avseende biljettkontroll samt försenat införande av ny kontaktväg via sociala medier.
Kostnaden för grundavtalen är sammantaget 44 mkr högre än budgeterat.
Några av avtalen är nya för året och innehåller en ny ersättningsmodell, där ersättning till entreprenören utgår från antal verifierat betalande
påstigande (VBP). Den nya modellen har varit svår att budgetera.
Busstrafiken har exempelvis haft fler resande och därmed högre kostnader än beräknat medan förhållandet är det motsatta beträffande lokaltrafiken.
Dessutom har en alternativ modell för beräkning av antal resenärer fått användas i avvaktan på att metoden för visering av biljetter säkras.
I budgetavvikelsen ingår också andra budgetöverskridanden. Kostnaderna för miljöbussar ökar liksom kostnaderna för pendelbåtstrafiken.
Budgeterad avstängning av tvärbanan genomförs inte. Kostnaderna för Uppsalapendeln ökar till följd av ej budgeterade stationsavgifter och tillgänglighetskostnader på Arlanda. Slutavräkningar för trafiken 2012 har blivit högre än beräknat.
Vid årets slut beräknas kostnaderna för köpt landtrafik understiga budget med 200 mkr, motsvarande 2 procent. Orsakerna är i stort sett desamma som för utfallet. Index understiger budget då priserna bedöms utvecklas långsammare än budgeterat i den rådande konjunkturen.
Incitamentskostnaderna beräknas understiga budget till följd av lägre kvalitet än budgeterat. Pågående förhandlingar beträffande bland annat trafikstarten för busstrafiken i Norrort beräknas resultera i vite för entreprenören. Därtill kommer ett aktivt besparingsarbete, lägre pris för biljettkontroll enligt nytt avtal från årsskiftet och en avslutad förhandling med Stockholmståg utan budgeterade ekonomiska konsekvenser.
Ökade kostnader prognostiseras främst för miljöbussar, utökad
pendelbåtstrafik, ökat resande i busstrafiken, tillgänglighetsåtgärder vid Arlanda, utebliven avstängning av tvärbanan m.m. Även kostnader för slutavräkningar gällande föregående år överstiger budget.
Prognosen för köpt landtrafik är 28 mkr högre än föregående prognos.
Kostnaderna per augusti är 340 mkr eller 5 procent högre än kostnaderna för motsvarande period 2012. Kostnadsökningen innefattar nya avtal,
trafikförändringar samt prisutveckling. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med helårsbokslut 2012 är 6 procent.
4.1.10 Köpt färdtjänsttrafik
Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till 774 mkr och överstiger budget med 9 mkr eller en procent, huvudsakligen till följd av en ökad volym sjukresor. Volymen färdtjänstresor är mindre än budgeterat. Antalet färdtjänstresor med taxi understiger budget liksom den genomsnittliga kostnaden per taxiresa, vilket motverkas av en ökad volym rullstolstaxiresor. Antalet resenärer med färdtjänsttillstånd är färre än budgeterat, medan resandet per resenär överensstämmer med budget.
Kostnaderna för tjänsteresor understiger budget beroende på vikande efterfrågan. Kostnader för sjukresor och tjänsteresor täcks av motsvarande intäkter.
Prognosen för färdtjänsttrafiken understiger årsbudgeten med totalt 4 mkr.
Kostnaden för färdtjänstresor och tjänsteresor är lägre än budget medan kostnaden för sjukresor överstiger budget. Antalet färdtjänstresor förväntas bli något färre än budgeterat. Rullstolstaxiresorna ökar samtidigt som antalet taxiresor minskar. Antalet färdtjänstresenärer beräknas understiga budget. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kostnadsansvaret för sjukresorna enligt avtal. Förhandlingar om avtal för tiden efter 2014 har inletts. Prognosen är 13 mkr högre än föregående prognos.
Kostnaderna per augusti är 32 mkr eller 4 procent högre än kostnaderna för motsvarande period 2012. Kostnadsökningen innefattar en volymökning på 2 procent samt en prisutveckling på cirka 2 procent. Volymökningen avser sjukresor och färdtjänstresor med rullstolstaxi. Färdtjänstresor med taxi har minskat. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med helårsbokslut 2012 är 4 procent.
4.1.11 Köpt sjötrafik
Periodens utfall för köpt trafik är 149 mkr och är 2 mkr lägre än den periodiserade budgeten eller 1 procent. Avvikelsen avser lägre kostnad för managementavtal men högre kostnad för godstrafik och inhyrd
fartygskapacitet i samband med ökat resande under sommaren.
Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med årsbokslut 2012 är 6 procent och utgörs av ökning från indexerade trafikavtal i huvudsak
grundat på entreprenörernas personal- och teknikkostnader. Utfallet hittills jämfört med föregående år visar en utveckling med drygt 3 procent. Större förändringar utöver indexerade kostnader avser främst trafiknära
kostnader som har samband med biljettsystemet och köpt tjänst för trafikupplysning. Det senare uppvägs av lägre timlönekostnader.
Prognosen är oförändrad jämfört med budget.
4.1.12 Drift och underhåll
Periodens utfall för drift och underhåll uppgår till 1 042 mkr att jämföra mot föregående års utfall på 1 015 mkr, vilket är en ökning med knappt 3 procent. Dock är kostnaderna knappt 8 procent lägre än den periodiserade budgeten på 1 131 mkr. Avvikelsen mot budget på 89 mkr hänför sig till att planerat underhåll inte genomförts i takt med budget samt att
reinvesteringar prioriterats. Upparbetningen förväntas öka under
resterande del av året. Kostnaderna för drift ligger högre än budget medan
resterande del av året. Kostnaderna för drift ligger högre än budget medan