Infosäk. klass K1 (Öppen) Handläggare
Susanne Finér 08 686 3751
Stockholms läns landsting Leveransadress: Telefon: 08–686 16 00 Säte: Stockholm
Trafiknämnden 2013-09-23, punkt 3
Delårsrapport för augusti 2013
Beslutsunderlag
Bilagt återfinns delårsrapport per augusti 2013 för trafiknämndens
ansvarsområde med dess ingående verksamheter samt tillhörande bilagor.
I rapporten ingår ett förslag om avslutande av leasingarrangemang i förtid.
Förslag till beslut
Trafiknämnden föreslås besluta
att godkänna delårsrapport augusti 2013 avseende trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna.
att för egen del godkänna förtida avslut av leasingarrangemang avseende 111 tunnelbanevagnar av typen C20 och 22 tvärbanevagnar av typen A32 med konsekvens att borgensansvar kvarstår såsom beskrivits närmare i delårsrapporten för trafiknämnden.
att hänskjuta ärendet om förtida avslut av leasingarrangemang, inklusive eventuellt kvarstående borgensåtagande, till fullmäktige i Stockholms läns landsting för vidare ställningstagande och godkännande.
att förklara paragrafen omedelbart justerad.
Anders Lindström Förvaltningschef Trafikförvaltningen
Maria Folke Tjf CFO
Trafikförvaltningen
Infosäk. klass K1 (Öppen)
Förvaltningens kommentar
Det samlade delårsbokslutet för trafiknämndens ansvarsområde per augusti månad 2013 visar ett underskott på 73 mkr att jämföra med ett budgeterat resultat för perioden på 85 mkr och ett resultat för motsvarande period föregående år på 366 mkr.
Prognosen för det ekonomiska utfallet vid årets slut är ett nollresultat i överensstämmelse med budget och med tidigare avgivna prognoser för året.
För att nå det prognostiserade nollresultatet krävs att pågående och planerade åtgärder för att öka trafiknämndens intäkter och minska kostnaderna ger avsedd effekt.
Trafiknämndens investeringar till och med augusti uppgår till 3 327 mkr.
Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 8 691 mkr och prognosen för
investeringar till årets slut visar ett utfall på 4 990 tkr. Trafikförvaltningen avser att återkomma i särskild ordning med förslag till omfördelning av
budgetutrymme från 2013 till kommande år.
Bilagor:
1. Delårsrapport för trafiknämnden per augusti 2013 med bilagor
Trafiknämnden
DELÅRSRAPPORT 2013
augusti
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 4
2. Mål och uppdrag ... 6
2.1 Mål ... 6
2.1.1 Tillgänglighet/Tillförlitlighet ... 7
2.1.2 Kvalitet ... 9
2.1.3 En ekonomi i balans ... 11
2.1.4 Miljöutmaning 2016 ... 11
2.2 Uppdrag ... 12
2.2.1 Uppdrag givna i budget 2012 respektive 2013 ... 12
2.2.2 Uppdrag givna under 2013 ... 12
3. Verksamhetens omfattning och innehåll ... 13
3.1 Planeringen framåt ... 13
3.2 Förändringar och händelser i trafiken ... 14
3.2.1 Verksamhetsförändringar ... 14
3.2.2 Nya avtal ... 14
3.2.3 Upphandlingar ... 15
3.2.4 Händelser i trafiken samt speciella satsningar ... 16
3.2.5 Viktiga och större kommunikationsinsatser ... 18
3.3 Produktion - Trafik ... 18
3.3.1 Kollektivtrafik på land ... 18
3.3.1 Färdtjänsttrafik ... 19
3.3.2 Kollektivtrafik på vatten ... 19
4. Verksamhetens ekonomiska resultat ... 20
4.1 Delårsresultat och prognos ... 20
4.1.1 Resultat per trafikindelning ... 21
4.1.2 Externa intäkter och kostnader ... 21
4.1.3 Avvikelse mot periodiserad budget ... 22
4.1.4 Prognosavvikelse mot årsbudget ... 23
4.1.5 Intäkter ... 24
4.1.6 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken ... 25
4.1.7 Intäktspåverkande poster ... 27
4.1.8 Personal ... 27
4.1.9 Köpt landtrafik ... 28
4.1.10 Köpt färdtjänsttrafik ... 30
4.1.11 Köpt sjötrafik ... 30
4.1.12 Drift och underhåll ... 31
4.1.13 Övriga kostnader ... 32
4.1.14 Kapitalkostnader ... 32
4.2 Investeringar ... 34
4.2.1 Specificerade investeringar ... 36
4.2.2 Ospecificerade investeringar ... 46
4.3 Balansräkning ... 47
4.4 Analys och eventuella riskfaktorer ... 48
4.5 Finansiering ... 49
4.6 Förtida avslut av leasingarrangemang ... 49
5. Ledningens åtgärder ... 51
6. Specifika ägardirektiv ... 52
7. Landstingets finanspolicy ... 52
8. Internkontroll ... 52
9. Personal ... 53
10. Miljö ... 55
10.1 Kollektivtrafik på land ... 55
10.2 Kollektivtrafik på vatten ... 57
11. Styrelsebehandling ... 59
Bilaga 1 - SL-koncernen ... 60
Bilaga 2 – Färdtjänstverksamheten ... 62
Bilaga 3 - Waxholmsbolaget ... 64
1. Sammanfattning
Det samlade resultatet för trafiknämndens verksamhetsområden per den sista augusti uppgår till -73 mkr jämfört med ett budgeterat resultat för perioden på 85 mkr och 366 mkr för föregående år.
Underskottet förklaras i första hand av minskade intäkter. Dessa beror främst på en förändrad redovisningsprincip för reskassa, som innebär att försäljningen inte syns i resultaträkningen förrän en resa sker. Vidare förklaras intäktsminskningen bland annat av en för högt prognostiserad resandeökning i budget 2013 samt överströmning från sms-biljett till billigare alternativ.
Årsprognosen visar ett nollresultat i överensstämmelse med budget och med tidigare avgivna prognoser för året. För att nå det prognosticerade resultatet krävs att pågående och planerade åtgärder för att öka intäkter och minska kostnader ger avsedd effekt. För närvarande redovisas försäljning/laddning av reskassa, prognostiserad till 175 mkr, som skuld.
Alternativet att i stället redovisa försäljningen av reskassa som intäkt vid försäljningstillfället är under utredning. Utfallet av denna utredning kan påverka resultatet. Genom bland annat insatser för ökad försäljning samt förbättrad funktionalitet i viseringsutrustning beräknas intäkterna öka.
En generell kostnadsöversyn och åtstramning i förvaltningens organisation genomförs också.
Verksamhetens intäkter uppgår till 11 714 mkr jämfört med budgeterat 12 088 mkr, en negativ avvikelse med 374 mkr motsvarande 3 procent.
-100 -50 0 50 100 150 200 250 300 350 400
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2013
Nuvarande PR Fg mån PR
Verksamhetens kostnader understiger budget med 172 mkr eller knappt 2 procent. Utfallet uppgår till 10 071 mkr jämfört med budgeterat 10 243 mkr.
I stort sett samtliga kostnadsslag visar ett lägre utfall än budgeterat.
Kapitalkostnaderna uppgår sammantaget till 1 716 mkr jämfört med
budgeterat 1 760 mkr, en avvikelse med 44 mkr. Jämfört med föregående år har kapitalkostnaderna per augusti ökat med 30 mkr.
Trafiknämndens investeringar till och med augusti uppgår till 3 327 mkr.
Budgeten för 2013 är 8 691 mkr och prognosen visar ett utfall på 4 990 mkr. Prognosen är sänkt med 495 mkr jämfört med föregående månad.
Orsakerna till utfallet avseende investeringar, är senareläggningar orsakade av bland annat planprocesser, överklaganden av beslut och förändringar i utbetalningsplaner. Trafikförvaltningen avser att återkomma i särskild ordning till trafiknämnd och landstingsfullmäktige för beslut om omfördelning av budgetutrymme från 2013 till kommande år.
2. Mål och uppdrag
Landstingsfullmäktiges huvudmål avser tillförlitlighet, kvalitet och en ekonomi i balans. Det ska vara enkelt och smidigt att nyttja trafiken, fordonen ska komma i tid, resenären ska få ett gott bemötande och känna sig trygg. Tillståndsgivning för färdtjänsttrafik ska fungera effektivt och präglas av god service med hög kvalitet och tillgänglighet för den enskilde färdtjänstresenären. Utvecklingsidén är att fler resor ska göras i en tillgänglig SL-trafik och i närtrafiken. Genom pålitliga, punktliga, miljövänliga och effektiva transporter ska gods och passagerare komma fram som utlovat inom kollektivtrafiken på vatten.
2.1 Mål
Målen för kollektivtrafiken följer det regionala trafikförsörjnings-
programmet vilket innehåller Stockholms län långsiktiga kollektivtrafikmål:
attraktiva resor, tillgänglig och sammanhållen region samt effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan. Programmet beskriver omfattningen och de viktigaste förutsättningarna för den upphandlade trafiken för att nå måluppfyllelse.
Programmet har nyligen kompletterats gällande kollektivtrafik på vatten, och innehåller numera mätbara måltal även för skärgårdstrafik och pendelbåtar. 2014 påbörjas arbetet med en revidering av programmet.
SLL
huvudmål Dimension/parameter
Utfall 2013-08
Utfall 2012-08
Prognos 2013
Mål 2013
Utfall 2012 Tillförlitlighet - kollektivtrafik på land
Punktlighet (% avgångar i tid) *:
Tunnelbana 95,4 95,8 - 92,0 95,2
Pendeltåg 91,2 92,1 - 93,0 91,0
Roslagsbanan 92,3 95,0 - 95,0 93,4
Lidingöbanan 94,3 94,9 - 95,0 92,8
Tvärbanan 96,5 96,5 - 95,0 95,5
Nockebybanan 98,7 99,7 - 99,0 99,4
Saltsjöbanan 94,0 97,7 - 95,0 95,9
Spårväg city 98,4 98,4 - 98,0 98,4
Busstrafik 89,4 90,1 - 90,0 88,6
Tillförlitlighet - färdtjänsttrafik
Tidspassning vid resa (% inom 10 minuter):
-Taxi 94 94 94 94 93
Tillgänglighet till beställning:
-Taxi: Samtal besvarade (% inom en minut) 99 94 > 90 90 95
-Rullstolstaxi: Genomsnittlig kötid i telefon (sek) 27 21 < 60 60 24
Tillförlitlighet - kollektivtrafik på vatten
Kunder i tid, tidspassning, genomsnittligt värde (%) 91 86 83 83 88
* avser juli månad då utfall per augusti inte är kvalitetssäkrat
2.1.1 Tillgänglighet/Tillförlitlighet Kollektivtrafik på land
Tunnelbana
Årets ackumulerade punktlighet är något lägre än föregående års
ackumulerade utfall. Under mars till och med maj låg punktligheten under föregående år medan i juni och juli så ökade punktligheten. På röd linje infördes en utökning av trafiken på morgonen under sommaren. Efter sommaren har kvälls-/nattrafiken förstärkts på Grön och Röd linje.
Dessutom har kapaciteten på Röd linje på söndagar förstärkts. Justeringar på Blå linje har gjorts i syfte att förbättra regularitet och störnings-
känslighet.
Pendeltåg
Punktligheten för pendeltågstrafiken är totalt sett lägre jämfört med föregående år. Framför allt var punktligheten lägre under flera av årets första månader. Under sommaren har punktligheten ökat jämfört med föregående år. Andelen inställda avgångar minskade under denna period.
Trafikförvaltningen arbetar tillsammans med Trafikverket och
Stockholmståg vidare med att förbättra trafiken för pendeltågsresenärerna.
I ett gemensamt kvalitetsarbete har flera handlingsplaner tagits fram, bland annat inom följande områden:
Trafikleverans
Informationskampanjer under hela året till resenärerna (relation) Utbuds- och omloppsoptimering
Depåinvesteringar
Optimering av X60-fordonen Felfrekvens i infrastrukturen Trafikledning
Utveckling av realtidssystemet.
Lokalbanor
Lokalbanorna har generellt sett högre punktlighet än andra trafikslag. Dock uppvisar alla lokalbanor utom Tvärbanan lägre punktlighet jämfört med föregående år. Punktligheten har ökat varje månad under det första kvartalet och under andra kvartalet ligger punktligheten på samma nivå som föregående år. Högst punktlighet har Nockebybanan och Spårväg city haft.
Roslagsbanan och Saltsjöbanan har haft vagnsbrist vilket försvårar möjligheterna att utföra full trafik då vagnreserven inte är tillräckligt stor för att utföra ett obehindrat fordonsunderhåll.
Buss
Punktligheten för busstrafiken är något lägre än föregående år. I början av året var punktligheten låg i Norrort, Solna/Sundbyberg och Sollentuna.
Entreprenörens övertagande av busstrafiken i Norrort under inledningen av året var problematisk och resulterade i stora problem och inställda turer.
Under våren sågs sedan en återhämtning av punktligheten.
I maj och juni var punktligheten lägre än föregående år. Bidragande orsak var den bristande framkomligheten i trafiken, vilken är helt avgörande för bussarnas punktlighet. Under sommaren minskar biltrafiken och bidrar till en mer framkomlig miljö men samtidigt ökar stora byggen med följande avstängningar i trafiken och vägunderhåll vilket drar ner framkomligheten.
Trafikförvaltningen har en kontinuerlig dialog med berörda kommuner för att förbättra framkomligheten för busstrafiken.
Färdtjänsttrafik
Tillförlitligheten i färdtjänsten mäts genom tidspassning vid hämtning av resenär med taxi och genom väntetider vid beställning. Tidspassningen vid resa med taxi når målet, 94 procent hämtningar inom tio minuter från överenskommen tid, i likhet med delåret föregående år. Tillgängligheten till resebeställning överträffar målet för 2013 såväl för taxi som för
rullstolstaxi. Tillgängligheten till taxibeställning är bättre 2013 än 2012, medan väntetiden vid beställning av rullstolstaxi blivit något längre.
Kollektivtrafik på vatten
Tillförlitligheten mäts genom tidspassning vid de fyra knutpunkterna Strömkajen, Vaxholm, Stavsnäs och Sandhamn. Mätningen avser sena ankomster och avgångar.
Faktorer som generellt påverkar tidshållningen är svåra isförhållanden, längre perioder av vår- och höststormar samt ett större resandeunderlag än normalt under högsäsong.
Säker information om tidspassning för perioden januari-augusti kan inte presenteras på grund av datafel orsakade av flera strömavbrott under augusti. Tidspassning under perioden januari-juli 2013 var 91 procent jämfört med 86 procent år 2012, en förbättring med 5 procentenheter. Detta trots att resandet var 7 procent högre än året innan.
Målvärdet för Waxholmsbolagets tidspassning för 2013 har beräknats till 83 procent och är ett genomsnittstal för hela året.
2.1.2 Kvalitet
SLL
huvudmål Dimension/parameter
Utfall 2013-08
Utfall 2012-08
Prognos 2013
Mål 2013
Utfall 2012 Kvalitet - kollektivtrafik på land
Andel nöjda resenärer - SL ombord (%) * 73 75 - 75 73
Kvalitet - färdtjänsttrafik
Betyg 4-5 i Svensk kollektivtrafiks kundbarometer (%) 88 89 90 90 88
Tillgänglighet till kundtjänst (kötid i telefon i sek) 169 158 90 90 151
Färdtjänstansökningar handlagda inom sju dagar (%) 28 73 80 80 63
Reseansökningar handlagda inom en vecka (%) 68 94 80 80 82
Kvalitet - kollektivtrafik på vattten
Andel nöjda resenärer (%) 93 91 91 91 92
* avser till och med maj månad
Kollektivtrafiken på land
Andelen nöjda i SL:s ombordundersökning Upplevd kvalitet var 73 procent för januari-maj 2013. 2012 var betyget 75 procent.
Andelen nöjda januari-maj 2013 för tunnelbana har minskat med en procentenhet sedan föregående år och det beror i huvudsak på lägre betyg under vintermånaderna som var tuffare vädermässigt i år än 2012.
Pendeltågstrafiken ökar från 63 till 65 procent och en anledning till detta kan vara den förbättringskampanj som skett på pendeltåg under våren.
Busstrafiken får i år 71 procent i nöjdhetsbetyg vilket kan jämföras med 74 procent föregående år. De inkörningsproblem som uppstod för ny
entreprenör i Norrort i början av året är en bidragande orsak till det lägre betyget. För lokalbanorna ses en ganska stor nedgång sedan föregående år, från 87 till 81 procent. Den främsta orsaken bedöms vara ökad trängsel samt en utdragen vinterperiod som gett försämrade möjligheter att utföra trafiken.
För fler resultat och djupare analys hänvisas till rapporten Upplevd kvalitet i SL-trafiken som sammanställs för våren respektive hösten varje år.
Nöjda kunder i procent per trafikslag januari-maj per år.
Tunnelbana Pendeltåg Lokalbana Buss Totalt
2013 76 65 81 71 73
2012 77 63 87 74 75
2011 78 58 85 72 74
2010 79 60 82 72 74
2009 78 65 83 74 75
Färdtjänsttrafik
Kundnöjdheten inom färdtjänstområdet mäts genom dagliga
telefonintervjuer och är hittills under 2013 något lägre än nöjdheten vid motsvarande tid föregående år, 88 mot 89 procent. Nöjdheten når ej heller målet för året på 90 procent. Färdtjänstresenärerna är något mer nöjda än sjukresenärerna och de som åker rullstolstaxi är nöjdare än de som åker taxi. Tillgängligheten till kundtjänst når inte målet, och är försämrad jämfört med föregående år. En förklaring till den bristande måluppfyllelsen är inkörningsproblem i samband med att ett nytt telefonisystem införts under året.
Mätetalet för kvalitet beträffande färdtjänsttillstånd är handläggningstider för färdtjänstansökningar och ansökningar om resetilldelning. Andelen färdtjänstansökningar som handlagts inom sju dagar har minskat kraftigt jämfört med föregående år och når inte målet. Orsaken är stor sjukfrånvaro och personalomsättning. Andelen reseansökningar som handlagts inom en vecka har också minskat sedan föregående år och understiger det uppsatta målet. Måluppfyllelsen beräknas kunna förbättras något till årets slut.
Kollektivtrafik på vatten
Kvalitet för sjötrafik mäts genom att undersöka kundnöjdheten. Detta sker genom enkäter ombord fyra gånger per år på egna och på entreprenörers fartyg. Resultatet bidrar till att identifiera problemområden och genererar åtgärder i det löpande kvalitetsarbetet. Årets tredje kundundersökning i skärgårdstrafiken genomfördes under juli på egna och entreprenörers fartyg. Den sammanlagda kundnöjdheten var 93 procent, två
procentenheter högre jämfört med budget och föregående år. De
kvalitetsfrågor som rangordnades högst var trygghet och säkerhet, trevligt uppträdande, välskött ombord samt enkelt att gå av och på. Förbättrings- områden att prioritera var prisvärd resa, information hörs bra samt tidtabell stämmer med behov. Ambitionen är att fortsatt behålla värdet på den höga nivå som uppnåtts. Kundundersökningar har gjorts vid två tillfällen i hamntrafiken och visar på en genomsnittlig kundnöjdhet om 89 procent.
2.1.3 En ekonomi i balans
SLL
huvudmål Dimension/parameter
Utfall 2013-08
Utfall 2012-08
Prognos 2013
Mål 2013
Utfall 2012 Ekonomi i balans
Resultat (mkr) -73 366 0 0 129
Budgeten för trafiknämndens ansvarsområde är lagd i balans med ett årsresultat på noll mkr i enlighet med fullmäktiges beslut.
Resultatet för delåret är negativt. Prognosen för 2013 innehåller en negativ resultateffekt för helåret, med 175 mkr, till följd av förändrad
redovisningsprincip av reskassa. För att nå det prognostiserade
nollresultatet krävs ett antal åtgärder utöver de sedan tidigare vidtagna, till exempel åtgärder för ökning och säkring av biljettintäkter och förskjutning av planerat underhåll. Se vidare avsnitt 4 och 5.
2.1.4 Miljöutmaning 2016
Arbetet pågår med att uppnå miljömålen enligt specifikationsdokumentet till Miljöutmaning 2016 som publicerades under våren 2013. Miljökrav som är anpassade enligt avtalsområde och syfte ställs vid alla upphandlingar. Att miljökraven följs säkerställs genom uppföljning av avtalen via fysiska möten, webbaserade enkäter och planerade revisioner på plats.
Trafikförvaltningen har dessutom påbörjat en djupare behovsanalys för att identifiera vilka åtgärder och resurser som behövs för att nå målen enligt specifikationsdokumentet till Miljöutmaning 2016.
Ett aktivt arbete sker med att informera anställda, miljösamordnare,
entreprenörer och projektörer om målen i Miljöutmaning 2016. Exempelvis har trafikförvaltningens interna miljöutbildning uppdaterats utifrån
Miljöutmaning 2016.
En viktig del av arbetet med att skapa goda förutsättningar för hållbart resande är deltagande i tidiga skeden av regional och kommunal planering.
Ett exempel på detta är trafikförvaltningens deltagande i Tillväxt miljö och regionplanekontorets arbete med att bland annat förbättra tillgängligheten mellan de regionala kärnorna. Utöver detta är trafikförvaltningen
involverad i Stockholms stads arbete med Framkomlighetsstrategin vilket bland annat omfattar förslag om en ökad framkomlighet för
kollektivtrafiken.
2.2 Uppdrag
2.2.1 Uppdrag givna i budget 2012 respektive 2013 Fullmäktiges beslut i samband med budget 2013:
att uppdra åt trafiknämnden att genomföra en utredning där
internationella jämförelser görs vad gäller möjligheter till medfinansiering av önskvärda kollektivtrafikprojekt i enlighet med LS 1112-1617
Status: Enligt bilaga D1 är uppdraget påbörjat av trafikförvaltningen och studien genomförs under kvartal 4. Studien kommer att fokusera på ett antal representativa länder. Avrapportering är planerad till början av 2014.
2.2.2 Uppdrag givna under 2013
att uppdra åt trafiknämnden att i samband med delårsrapporteringen återkomma till landstingsstyrelsen med redovisning av genomförda och planerade åtgärder och de ekonomiska effekterna därav i syfte att uppnå det av landstingsfullmäktige beslutade resultatet.
Se vidare avsnitt 5.
3. Verksamhetens omfattning och innehåll
3.1 Planeringen framåt
Under 2013 pågår två viktiga arbeten som kommer att ha en stor påverkan på kollektivtrafiken i Stockholms län. Det ena är arbetet med att revidera kommande nationell plan och Länsplan för åren 2014-2025. Det andra är 2013 års Stockholmsförhandling som är tillsatt av regeringen för att genomföra en förhandling om Stockholms läns infrastruktur.
Trafikverket och Länsstyrelsen håller i arbetet med att ta fram planerna för 2014-2025. Trafikförvaltningen har under våren 2013 lämnat underlag med objekt och åtgärder i kollektivtrafiken som är möjliga att söka statlig
medfinansiering för under den nya planperioden. I juni skickades planförslagen ut på remiss och remissperioden pågår till oktober.
Trafikförvaltningen kommer att lämna yttranden till Trafikverket och Länsstyrelsen på deras planförslag i höst. Därefter väntas en period med politiska förhandlingar innan planerna fastställs under våren 2014.
2013 års Stockholmsförhandling syftar till att ta fram ett förslag till
finansiering av tunnelbanans förlängning mellan station Kungsträdgården och Nacka, samt eventuella anslutande åtgärder. Utbyggnaden ska
stimulera en ökad bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. I uppdraget ingår också att se över olika former av medfinansiering däribland
trängselskatten samt att verka för ett snabbt genomförande av tunnelbaneutbyggnaden.
Trafikförvaltningen har under året bistått förhandlingspersonerna med underlag om olika sträcknings- och trafikeringsalternativ för en tunnelbana till Nacka samt dess konsekvenser. Förutom tunnelbana till Nacka har även anslutande tunnelbaneåtgärder studerats som exempelvis en förlängning av blå linje mot Barkarby, norrut mot Hagastaden samt en förgrening av den nya blå linjen mot Gullmarsplan. Underlaget till förhandlingspersonerna är sammanställt utifrån de pågående studierna: Förstudie Tunnelbana till Nacka, Åtgärdsvalsstudie för trafiklösning till Barkarby samt Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn.
Trafikförvaltningens material kommer att utgöra ett viktigt underlag i den kommande förhandlingen.
Resultatet av Stockholmsförhandlingen ska redovisas i två omgångar. Den första rapporten ska vid årsskiftet 2013/2014 innehålla det underlag som regeringen behöver för att kunna ta beslut om den nationella planen under våren 2014. I slutrapporten som redovisas senast den 31 december 2014 ska det finnas förslag som ska säkerställa att projektet genomförs på ett
effektivt sätt.
3.2 Förändringar och händelser i trafiken
3.2.1 Verksamhetsförändringar
Den 1 januari 2013 gick SL:s personal över till trafikförvaltningen. I trafikförvaltningen ingår personal, administrativa tillgångar, avtal och andra tillgångar som inte tillhör trafikverksamheten. I AB SL ingår trafikverksamheten och de tillgångar och avtal som hör till
trafikverksamheten.
Ett beslut har fattats att samlokalisering av Waxholmsbolaget ska ske med trafikförvaltningen under 2013. Ett första delprojekt har startats avseende flytt av IT-system där planering sker för inte ge någon påverkan på trafiken.
Arbetet med WÅAB:s trafikupplysning har överförts till entreprenör i ett försöksprojekt under säsongen 2013 mellan mars och september. Därmed samordnas trafikupplysning för kollektivtrafik på land och vatten.
Fyra strategier har arbetats fram för trafikförvaltningen. Strategierna beslutades av Trafiknämnden i mars. Detta är nya styrdokument för verksamheten med koppling till verksamhetens övergripande mål.
Affärsstrategi
Infrastrukturstrategi
Strategi för hållbar utveckling Trafikstrategi
3.2.2 Nya avtal
Arbetet med att implementera den nya konsultanskaffningslösningen har fortsatt. Den 1 juli togs IT-portalen för konsultbeställningar i drift för alla användare.
För busstrafiken hade avtalet E20 (block 2) trafikstart i januari 2013. Där ingår trafikområde Norrort. Uppstarten var problemfylld för den nya entreprenören Arriva och resulterade i otillförlitlig trafik inledningsvis.
Från början av mars har trafiken stabiliserats och kvaliteten ökat successivt.
Från och med 1 april 2013 körs båtpendel, Sjövägen, som trafikerar
Frihamnen-Nacka-Nyborplan. Tidigare har SL haft ett biljettsamarbete på samma sträckning, men nuvarande trafikavtal gäller hela SL:s
biljettsortiment.
I maj 2013 tecknades avtal med Bombardier angående leverans av
tunnelbanefordon till Röda linjen. Leveransen av första fordonet kommer i augusti 2016.
UH2012-avtalet, som är resultatet av en upphandling av drift och underhåll av fast infrastruktur, trädde i kraft i januari 2013. UH2012-avtalen innebär en inriktning mot funktionsåtagande. Entreprenören har ett helhetsansvar för säkerhet och driftsäkerhet samt vidarebevarande av anläggningen.
Färdtjänstverksamhetens avtal om taxitransporter har förlängts med två år till den 1 februari 2016. Avtalet omfattar färdtjänst-, sjuk- och tjänsteresor.
Avtal har tecknats avseende livstidsförlängning med omfattande ombyggnad av m/s Skärgården, bland annat tillgänglighetsanpassning.
Ombyggnaden genomförs vintern 2013/2014. Option för systerfartyget Roslagen ingår i avtalet. Efter en långdragen överprövnings-process, som avgjordes till WÅAB:s fördel har avtal tecknats för renovering och
uppgradering av färjan Djurgården 11. Därutöver har avtal tecknats för ommålning av m/s Solöga och miljöinvestering i m/s Dalarö, under hösten 2013, innebärande värmeåtervinning från fartygets framdrivningsmaskiner.
Efter upphandling har avtal tecknats avseende ny terminalbyggnad vid Allmänna Gränd för Djurgårdsfärjorna.
3.2.3 Upphandlingar
Trafikaffär E22 är en pågående upphandling. Den omfattar busstrafik i Stockholms innerstad och på Lidingö. Anbudsperioden går ut sommaren 2013. Trafikupphandling E23 av busstrafik i Tyresö, Haninge och
Nynäshamn har påbörjats under tertialet.
Trafikupphandling av Spårväg City pågår och förfrågningsunderlag har fastställts.
Upphandling av byggnation av en ny Bussdepå i Charlottendal blev klart under andra tertialet. Under tertialet har byggnationen av en ny
tunnelbanedepå i Norsborg för Röda linjen startat.
Underhållsupphandlingen UH2014 som ska täcka in trafikförvaltningens behov av fastighetsförvaltning är i en förstudiefas.
Upphandling av callcentertjänster för beställning av färdtjänst är föremål för överprövning hos förvaltningsrätten.
De fyra upphandlingarna av skärgårdstrafiken för trafikområde Nord, Syd, Mellan och Hamntrafiken/Djurgårdsfärjorna har ännu inte avslutats.
Upphandlingar av den kollektiva skärgårdstrafik som inte omfattas av de fyra trafikområdena ovan pågår. Detta gäller helikoptertransporter under vintersäsong, kompletteringstrafik Dalarö och Nämdö, linjetrafik Landsort,
Refsnäs och Ropsten-Tranholmen samt linje- och kompletteringstrafik Simpnäs-Arholma.
Upphandling pågår också avseende motorbyte och uppgradering av m/s Saxaren, efter genomförd projektering. Förestående upphandling av livstids-förlängning med omfattande ombyggnad av Waxholm I har förberetts genom ingående kravanalys, projektering och
specifikationsarbete.
3.2.4 Händelser i trafiken samt speciella satsningar
Den nya pendeltågslinjen till Uppsala innebär att en resenär kan åka från Stockholm till Uppsala utan byte vid Upplands Väsby. Dessutom går den nya pendellinjen via Arlanda, vilket skapar en direkt förbindelse mellan Stockholm central och Arlanda samt Uppsala central och Arlanda. Det innebär att trafikförvaltningen i samarbete med entreprenören nu kör cirka 25 procent mer pendeltågstrafik jämfört med innan trafikstarten den 9 december 2012. I en marknadsundersökning framkom att pendeltågslinjen har vunnit resenärer inte bara från SJ utan även från buss och bil, vilket är en fördel ur miljösynpunkt.
Ett arbete med att sätta upp 1 000 nya väderskydd i buss- och båttrafiken planeras.
Ett gemensamt arbete tillsammans med Stockholms stad har inletts där ett försök ska genomföras med mål att öka medelhastigheten på busslinje 4, vilken är den mest trafikerade busslinjen.
Under avstängningen av Danviksbron, under perioden april till augusti 2013 körde Keolis två extra linjer för att förstärka trafiken. Busskörfält fanns i rusningsriktningen under hela avstängningsperioden.
Den 21 juni 2013 stängdes Lidingöbanan av för renovering.
Pendeltågsanslutningen till Södertäljedepån togs i bruk under första kvartalet 2013. Pendeltågstationerna Krigslida och Nynäsgård har färdigställts i år.
Arbetet med att sätta upp spårnära bullerskärmar har påbörjats på Saltsjöbanan och Roslagsbanan.
Arbetet med att förbättra stationsmiljön vid Hötorget har påbörjats.
Under 2012 vidtog trafikförvaltningen åtgärder mot ej sanerat samt ej rapporterat klotter i stationsmiljöerna. Genom utvidgade avtalskontroller samt vitesföreläggande har nu sanering och rapportering under första
tertialet 2013 återgått till i stort sett normala nivåer. Ett arbete har även påbörjats vad gäller sophantering i tunnelbanesystemet.
Införandet av reskassan är slutförd. Förköpsremsan sista giltighetsdag var den 1 september. Återköpsvillkor för kvarvarande värden på remsor har tagits fram och nu pågår återköp av remsor i SL Center och i
pendeltågsspärrarna.
Engångskorten har införts för att ge ett komplement då förköpsremsan utgått. Engångskortet används som zonbiljett och kortare periodbiljetter.
Engångskorten säljs hos återförsäljare, ombud och i SL Center från och med september 2013.
Det nuvarande systemet för biljettförsäljning i skärgårdstrafiken kommer att utrangeras och ersättas enligt plan i april 2014. Detta ska genomföras i ett förändrings-projekt som även ser över och förbättrar verksamheterna runt försäljning, biljetthantering och kassahantering.
För att hålla genomförandetidpunkt i april 2014 kommer dagens
taxesystem liksom huvuddragen i dagens biljetthantering att bestå. Större skillnader är att korten blir Access-kort, att Båtkortet ersätts av reskassa, att resenär kan köpa enkelbiljett i förväg och att resenär själv kan köpa biljett ombord med hjälp av reskassan. WÅAB:s biljettsortiment kommer vid årsskiftet att utökas med terminskort för skolelever liknande det som används inom SL-trafiken. WÅAB:s taxa för enstaka biljett i
skärgårdstrafiken kommer att halveras i ett försök under vintern
2013/2014. Det innebär att resenär alltid får 50 procent rabatt vid köp av biljett.
WÅAB deltar i arbetet med planering av ombyggnaden av Slussen avseende ny färjeterminal. WÅAB:s trafik som angör Slussen idag kommer att
fortsätta göra det under hela byggtiden genom provisoriska lösningar som bland annat inkluderar spärrlinje typ tunnelbana för Djurgårdsfärjan. Både färjeläge och tilläggsplats för skärgårdstrafiken kommer såväl under som efter ombyggnad av Slussen att ligga längre norrut på Skeppsbron jämfört med idag.
Den nya terminalbyggnaden på Strömkajen har tagits i bruk och invigning har skett.
Kompletteringen av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik på vatten beslutades av trafiknämnden i maj 2013.
Kompletteringen innehåller förtydliganden om hur landstinget ser på utvecklingen av kollektivtrafik på vatten samt föreslagna målsättningar för detta.
3.2.5 Viktiga och större kommunikationsinsatser
Under perioden har stora kommunikationsinsatser främst genomförts avseende biljetter och betalning. Access-automater och informationsskyltar har fått nytt innehåll. Övergången från remsa till reskassa har
kommunicerats genom kampanjer, personliga informationsmöten i trafiken, utökad information till personalen i trafiken och på SL-center samt aktiviteter i media. Under hösten rullas en större kampanj ut för att informera om hur resenären enkelt köper biljett samt vilken biljettyp olika resenärer bör/kan välja.
3.3 Produktion - Trafik
Produktionsredovisning för kollektivtrafik
Ack utfall 1308
Periodens budget
Avvik
%
Ack utfall 1208
Förändr
%
Prognos 2013
Budget 2013
Avvik
%
Bokslut 2012 på land, tusental:
Genomsnitt påstigande en vintervardag * 2 749 2 703 2% 2 644 4% 2 756 2 703 2% 2 703
Resenärer en vintervardag * 776 764 2% 746 4% 778 764 2% 763
för resenärer med funktionsnedsättn:
Antal resenärer/tillstånd 31 aug 70 436 71 200 -1% 70 387 0% 70 500 71 200 -1% 69 665
Totalt antal resor, tusental ** 2 646 2 618 1% 2 583 2% 4 130 4 055 2% 3 964
på vatten:
Passagerare tusental 3 282 3 267 0% 3 088 6% 3 962 3 962 0% 3 794
- varav skärgårdstrafik 1 389 1 383 0% 1 305 6% 1 718 1 718 0% 1 621
- varav hamntrafik 1 893 1 884 0% 1 783 6% 2 244 2 244 0% 2 173
* Prognos och budget avser vintervardagar d v s tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafiken på land sker med en månads-fördröjning.
** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor
3.3.1 Kollektivtrafik på land
Prognos och budget gällande resandeutveckling avser vintervardagar, det vill säga för tertial 1 och 3. Mot denna bakgrund redovisas utfallet till och med april.
Utfallet för genomsnittligt antal påstigande en vinterdag är 4 procent högre än föregående år. Pendeltågstrafiken visar den största ökningen i antalet påstigande. Delvis på grund av befolkningsökning men även för den utökade trafiken till Uppsala. Även lokalbanor och busstrafik har ett ökat antal resande jämfört med föregående år.
Prognosen för antal påstigande ligger över budget. Detta beror bland annat på befolkningsökning och därmed en förväntad resande- och
påstigandeökning.
3.3.1 Färdtjänsttrafik
Antalet färdtjänstresenärer uppgår till 70 436, vilket är 49 fler än i slutet av augusti 2012 och 764 färre än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer till 70 500 mot budgeterade 71 200, en minskning motsvarande en procent.
Det totala antalet utförda resor till och med augusti månad överstiger budgeterad resevolym med en procent och resevolymen vid samma tidpunkt föregående år med knappt 2 procent. Budgeterad reseökning uppgår till 2 procent på helår. Volymen sjukresor överstiger budget medan antalet färdtjänstresor understiger budget. Bland färdtjänstresorna minskar taxiresorna medan resorna med rullstolstaxi ökar. Antalet tjänsteresor är något lägre än budgeterat. Förhållandet är likartat vid en jämförelse med delårsbokslutet föregående år.
Prognosen för resevolymen 2013 innebär en ökning av den totala
resevolymen med 2 procent gentemot budget. Antalet sjukresor beräknas öka med 105 000 medan antalet färdtjänstresor minskar med 30 000.
3.3.2 Kollektivtrafik på vatten
Antalet resenärer i sjötrafiken är drygt 6 procent högre än föregående år vilket motsvarar 194 000 passagerare. Jämfört med budget är antalet resenärer sammantaget 0,5 procent högre, det vill säga 15 000 passagerare. Ökningen får tillskrivas den varma och soliga sommaren.
I skärgårdstrafiken budgeteras en resandeökning under 2013 med 6 procent jämfört med utfallet 2012. Budgeten beräknas utifrån ett genomsnittligt resande de senaste fem åren. Att ökningen är förhållandevis hög beror på att resandet under 2012 var lägre än normalt. Utfallet hittills är i nivå med periodens budget och utgör en ökning av antalet passagerare jämfört med föregående år med 84 000.
Budget för resande i hamntrafiken beräknas på ett genomsnittligt resande de senaste tre åren. Denna metod ger en budgeterad ökning för 2013 med 3 procent. Utfallet hittills är 0,5 procent högre än periodens budget, vilket motsvarar 9 000 passagerare. Jämfört med föregående år noteras en ökning med 110 000 passagerare. Kontant betalande resenärer har ökat med 7 procent och resande med SL-kort med 4 procent jämfört med samma period föregående år.
Prognosen för resandet är oförändrad jämfört med budget.
4.
Verksamhetens ekonomiska resultat
4.1 Delårsresultat och prognos
Resultatet per den sista augusti uppgår till -73 mkr jämfört med 366 mkr föregående år och ett budgeterat resultat för perioden på 85 mkr.
Resultatprognosen på årsbasis per sista augusti redovisar ett nollresultat i enlighet med budget och med tidigare prognos.
Verksamhetens intäkter uppgår till 11 714 mkr jämfört med budgeterat 12 088 mkr, en avvikelse med 3 procent eller 374 mkr. Biljettintäkterna, som utgör närmare 70 procent av koncernens intäkter exklusive
landstingsbidrag, svarar för den största delen av avvikelsen, 318 mkr.
Intäktsbudgeten 2013 ökade med 4 procent jämfört med bokslutet 2012.
Jämfört med föregående år har verksamhetens intäkter per augusti ökat med 0,3 procent eller 36 mkr. Prognosen för intäkter understiger
årsbudgeten med 440 mkr eller drygt 2 procent och överstiger utfallet 2012 med 240 mkr eller drygt 1 procent.
Verksamhetens kostnader ligger 172 mkr lägre än budget, en avvikelse med knappt 2 procent. Utfallet uppgår till 10 071 mkr jämfört med budgeterat 10 243 mkr. I stort sett samtliga kostnadsslag ligger lägre än budgeterat.
Resultaträkning Mkr
Ack utfall 1308
Ack utfall 1208
Förändr
%
Period Budget
Avvik Utf-Perb
Prognos 2013
Budget 2013
Avvik Pr-Bu
Bokslut 2012
Landstingsbidrag 5 275 4 988 5,8% 5 275 0 7 913 7 913 0 7 482
Biljettintäkter 4 321 4 447 -2,8% 4 639 -318 6 714 7 130 -416 6 719
Uthyrning fordon 908 897 1,2% 902 6 1 361 1 348 13 1 341
Uthyrning lokaler 392 466 -15,9% 466 -74 594 701 -107 692
Reklam 156 183 -14,8% 158 -2 233 236 -3 249
Övriga intäkter 661 698 -5,3% 647 14 1 044 970 74 1 135
Verksamhetens intäkter 11 714 11 678 0,3% 12 088 -374 17 858 18 298 -440 17 618
Personalkostnader -314 -322 -2,5% -366 52 -503 -550 47 -546
Köpt landtrafik (SL) -7 267 -6 927 4,9% -7 319 51 -10 948 -11 148 200 -10 518
Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor (Ftjv) -774 -742 4,3% -765 -9 -1 181 -1 183 3 -1 133
Köpt sjötrafik (WÅAB) -149 -144 3,5% -151 2 -217 -217 0 -205
Drift och underhåll -1 042 -1 015 2,7% -1 131 89 -1 605 -1 749 144 -1 720
Övriga kostnader -524 -475 10,3% -512 -12 -801 -779 -22 -759
Verksamhetens kostnader -10 071 -9 626 4,6% -10 243 172 -15 254 -15 626 372 -14 881
Avskrivningar -1 318 -1 213 8,7% -1 258 -60 -2 013 -1 886 -127 -1 928
Finansnetto -398 -473 -15,9% -502 104 -592 -786 194 -755
Resultat före boksluts-
dispositioner och skatt -73 366 85 -158 0 0 0 54
Erhållna koncernbidrag (komp) 0 0 75
Lämnade koncernbidrag (komp) 0 0
Justerat resultat -73 366 85 -158 0 0 0 129
Lämnade koncernbidrag (skatt) 0 0
Överavskrivningar 0 0
Resultat efter boksluts-
dispositioner och skatt -73 366 85 -158 0 0 0 129
Erfarenhetsvärden för 2012 och 2013 härrör från månadsrapporteringen 2013
Kostnadsbudgeten 2013 ökade med 5 procent jämfört med bokslutet 2012.
Jämfört med föregående år har verksamhetens kostnader per augusti också ökat med knappt 5 procent eller 445 mkr. Prognosen understiger
helårsbudgeten med 372 mkr eller 2 procent och överstiger utfallet 2012 med 373 mkr eller 2,5 procent.
Kostnader för finansnettot minskar till följd av lägre marknadsräntor och lägre låneportfölj. Den positiva budgetavvikelsen uppgår till 104 mkr motsvarande 21 procent. Avskrivningskostnaderna ligger knappt 5 procent över budgeterad nivå. Finansnettot minskar och avskrivningskostnaderna ökar jämfört med föregående år. Detsamma gäller för prognosen såväl vid en jämförelse med helårsbudget som med föregående års bokslut.
4.1.1 Resultat per trafikindelning
Resultat, nedbrutet per trafikslag, redovisas i samband med årsbokslut.
4.1.2 Externa intäkter och kostnader
SLL-extern resultaträkning Mkr
SLL-externt Ack utfall
1308
SLL-externt Ack utfall
1208
Förändr
%
SLL-externt Prognos
2013
SLL-externt Budget
2013
Avvik Pr-Bu
SLL-externt Bokslut
2012
Verksamhetens intäkter 6 284 9 707 10 155 -448
Verksamhetens kostnader -9 978 -15 150 -15 612 462
Avskrivningar -1 318 -2 013 -1 886 -127
Finansnetto -74 -72 -154 82
Resultat -5 086 0 -7 528 -7 497 -31 0
År 2013 är första året det finns möjlighet att redovisa en samlad bild för samtliga verksamheter som ingår i trafiknämndens verksamhetsområde.
Ungefär 54 procent av trafiknämndens intäkter är landstingsexterna liksom praktiskt taget samtliga kostnader. De finansiella kostnaderna är till stor del landstingsinterna.
4.1.3 Avvikelse mot periodiserad budget
Textkommentar till avvikelser (mkr)
Intäkt Avvikelse Ack
utfall- periodbudget
Kostnad Avvikelse Ack
utfall- periodbudget
Resultat Avvikelse Ack
utfall- periodbudget
Beslut av LF/LS (Belopp)
Biljettintäkter/resenärsintäkter: SL huvudsakligen förändrad redovisningsprincip för Reskassa -135 mkr, för högt antagande om resande -84 mkr, sms- biljetter/förköp inkl överströmningseffekter -85 mkr mm. Färdtjänst +1 mkr avseende volymförändringar.
WÅAB -2 mkr, för hamn- och skärgårdstrafik -318 -318
Uthyrning fordon: 6 6
Uthyrning lokaler: vidaredebitering drivström till MTR -74 mkr, bokförd under Övriga intäkter (budget under
Uthyrning lokaler) -74 -74
Reklam: -2 -2
Övriga intäkter: SL, högre intäkter från försäljn av biogas till bl a trafikentrepr +35 mkr, lägre näringsbidrag -19 mkr. Tillkommer intäkt från MTR +74 mkr, se ovan uthyrning lokaler. Budgeterad intäkt från deb tid i investeringsprojekt redovisas under Övr kostn -63 mkr. Färdtjänst -1 mkr, främst sålda tjänsteresor. WÅAB +3 mkr, frakt- och
restaurationsintäkt (från egna fartyg) 14 14
Personalkostnader: Lägre kostn inom TF pga underhållspersonal som övergått till
trafikentreprenörer samt vakanser 52 52
Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index, incitament, trygghetsåtgärder, Contact Center, biljettkontroll m.m. Högre kostnader för grundavtal,
Uppsalapendeln, miljöbussar m.m 51 51
Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Lägre volym färdtjänstresor, högre volym sjukresor. Totalt högre
resevolym och något högre kostnad per resa -9 -9
Köpt sjötrafik: Lägre kostn för managertrafik 2 2
Drift- och underhåll: Lägre kostnader än budget inom SL avseende akut och felavhjälpande underhåll samt planerat underhåll. WÅAB +2 mkr, lägre kostnad för
underhåll skrov och drivmedel 89 89
Övriga kostnader: Ökade kostnader bland annat för biogas till busstrafiken - 31 mkr och trängselbussar.- 13 mkr mm. Ökade int från deb tid i inv projekt +63 mkr. Färdtjänst -1 mkr för kundförluster. WÅAB -2
mkr, bland annat hyra för terminaler och info/PR. -12 -12
Avskrivningar: Ökade kostnader avskrivningar för SL och minskade för WÅAB med 5 mkr bl a förskjutna
investeringar betalsystemet -60 -60
Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasing-
och lånekostnader 104 104
Summa avvikelse -374 216 -158
4.1.4 Prognosavvikelse mot årsbudget
Textkommentar (avvikelser i mkr)
Intäkt Avvikelse
prognos- budget
Kostnad Avvikelse prognos- budget
Resultat Avvikelse prognos-
budget
Beslut av LF/LS/ (Belopp)
Biljettintäkter: Nedjustering av intäkter avseende SL- trafik, från periodkort och flertalet andra biljettyper.
Färdtjänst: Minskad total resevolym -3 mkr. -416 -416
Uthyrning fordon: 13 13
Uthyrning lokaler: Budgeterad intäkt 112 mkr för drivström till MTR finns prognosticerad under Övriga
intäkter, mm. -107 -107
Reklam: -3 -3
Övriga intäkter: SL: högre intäkter från försäljn av biogas till bl a trafikentrepr +50 mkr. Tillkommer intäkt från MTR , se ovan Uthyrning lokaler.
Budgeterad intäkt från deb tid i investeringsprojekt redovisas under Övr kostn -84 mkr. Färdtjänst: Högre
intäkter från sjukvården för sjukresor mm, +9 mkr. 74 74
Personalkostnader: Lägre kostn inom TF pga underhållspersonal som övergått till
trafikentreprenörer samt vakanser 47 47
Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index, incitament, biljettkontroll mm. Högre kostnader för
grundavtal. 200 200
Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Lägre volym och kostnader för färdtjänstresor och tjänsteresor, högre
för sjukresor 3 3
Köpt sjötrafik: Prognos överensstämmer med budget. 0 0
Drift- och underhåll: Akut och felavhjälpande samt
planerat underhåll prognostiseras understiga budget. 144 144
Övriga kostnader: Ökade kostnader för biogas i busstrafiken -42 mkr och trängselbussar -18 mkr mm.
Tillkommer intäkter från deb tid i investeringsprojekt
84 mkr. Färdtjänst: +1 mkr administrativa kostnader. -22 -22
Avskrivningar: Högre
investeringsvolym/aktiveringsunderlag -127 -127
Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasing-
och lånekostnader 194 194
Summa avvikelse -440 440 0
4.1.5 Intäkter
Periodens utfall för verksamhetens intäkter uppgår till 11 714 mkr att jämföra med den periodiserade budgeten på 12 088 mkr, en avvikelse med 374 mkr eller 3 procent. Jämfört med föregående år ligger intäkterna på samma nivå, en ökning med 0,3 procent.
Biljettintäkterna avseende kollektivtrafik på land understiger periodens ackumulerade budget med 321 mkr. Detta förklaras av att försäljningen av periodbiljetter, sms-biljetter, reskassa och flera andra biljettyper är lägre än budgeterat. För en utvidgad analys av biljettintäkterna se avsnitt 4.1.6.
Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter överstiger budget som en effekt av en ökad volym sjukresor. En minskning av antalet färdtjänstresor begränsar intäktsökningen, som totalt sett blir 1 mkr.
Färdtjänstens intäkter för sålda tjänsteresor understiger budget på grund av vikande efterfrågan. Kostnaderna för tjänsteresor minskar motsvarande.
WÅAB:s biljettintäkter är 2 mkr lägre än periodens budget och avvikelsen gäller till lika delar hamn- och skärgårdstrafik. Avvikelsen för
skärgårdstrafiken avser främst försäljning av ö-kort som accelererar från och med september. För hamntrafiken avser avvikelsen till lika delar lägre intäkt än budget från färre resenärer med SL-kort och för kontant
betalande.
Den budgeterade utvecklingen för WÅAB:s samtliga biljettintäkter i jämförelse med årsbokslut 2012 är 8 procent och utfallet hittills följer budgeten. Förändringen jämfört med föregående år i kronor är 6 mkr.
Intäkter från uthyrning av lokaler understiger budget med 74 mkr för perioden. Detta förklaras främst av att vidaredebitering av drivström till MTR med 74 mkr bokförs under övriga intäkter. För helåret bedöms intäkterna bli 112 mkr lägre än budgeterat beroende på detta. Se vidare kap 4.1.7.
Årets prognostiserade intäkter för hela trafiknämnden är 17 858 mkr vilket är 440 mkr lägre än budget och 70 mkr lägre än föregående prognos. Den främsta orsaken till den försämrade prognosen är att SL:s biljettintäkter väntas understiga budget med 419 mkr. Periodbiljetterna samt
förköpsremsa/reskassa förväntas understiga budget.
Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter prognostiseras understiga budget med 3 mkr huvudsakligen till följd av att volymen färdtjänstresor beräknas bli mindre än budgeterat. Detta är i sin tur en följd av att antalet tillståndshavare beräknas understiga budget.
Prognosen för biljettintäkter inom är sjötrafiken är hittills oförändrad men en förnyad bedömning kommer att göras i samband med införandet av rabatterade biljetter i skärgårdstrafiken. Det är ett försök som genomförs under perioden 1 oktober 2013 till och med 31 mars 2014.
Uthyrning av fordon prognostiseras överstiga årets budget med 13 mkr medan reklamintäkterna förväntas understiga budget med 3 mkr på grund av lägre intäkter från väderskyddsavtalet.
Intäkter från uthyrning av lokaler bedöms bli 107 mkr lägre än budgeterat.
Detta förklaras främst av att vidaredebitering av drivström till MTR bokförs under övriga intäkter.
Prognosen för övriga intäkter överstiger budget med 74 mkr för hela trafiknämnden, vilket till stor del förklaras av att vidaredebitering av drivström till MTR budgeterats under uthyrning lokaler.
Färdtjänstens intäkter för att tillhandahålla sjukresor beräknas överstiga budgeten med 9 mkr vid årets slut. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ersätter enligt avtal färdtjänsten för hela kostnaden för sjukresor 2013.
Förhandlingar om kostnadsfördelningen år 2014 och framåt pågår.
4.1.6 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Biljettintäkterna per augusti visar ett utfall som understiger budget med 321 mkr. Två huvudsakliga förklaringar finns. Dels baserades budgeten 2013 på en för hög prognos av resandeutvecklingen, dels är inte
redovisningen av intäkterna för reskassan desamma som för förköpsremsan vilket skapar en bedömd engångseffekt i intäkterna. Införandet av
reskassan samt införandet av nytt system för sms-biljetter har dessutom skapat en överströmning till biljetter med lägre pris vilket medfört ett intäktstapp.
Dessa förändringar, tillsammans övriga avvikelser, gör att prognosen för biljettintäkterna 2013 bedöms hamna på 6 479 mkr, vilket är 419 mkr lägre än budget, och i nivå med 2012 års intäkter.
Budgeterad resandeökning
Budgeten för 2013 är baserad på en resandeökning på 3,9 procent, drivet av ett förväntat ökat trafikutbud som inte genomförts i antagen takt. Senare prognoser för 2013 har visat en lägre resandeökning och i augusti
prognostiseras den till 1,9 procent Effekten från detta, tillsammans med effekten av ett lägre utfall 2012 än vad som var känt vid beräkningen, ger en budget som är cirka 167 mkr för hög.
Förändrad princip vid bokföring av intäkt från reskassa Under 2012 introducerades reskassa i liten skala. Volymerna ökade sparsamt och tog inte fart förrän vid årsskiftet 2012/2013 och framförallt inför försäljningsstoppet av förköpsremsan den 31 mars 2013 (undantaget företag och skolor).
En ekonomisk effekt som uppkommit i och med reskassan är att principen för redovisning av intäkter förändrats. Med förköpsremsa bokfördes intäkten vid köpet medan intäkten för reskassa bokförs först när resan genomförs, vilket ger en förskjutning av intäkten under 2013. Denna intäktsminskning är en redovisningseffekt och beror inte på minskad försäljning av reskassan jämfört med förköpsremsan. Utan denna förändring, det vill säga om intäkterna från reskassa bokförts vid
”laddningstillfället”, hade de redovisade intäkterna för 2013 varit högre.
Resultateffekten för helåret 2013 är svår att förutsäga eftersom en
överflyttning mellan biljetter samtidigt sker till följd av förändrat resande. I tidigare prognos skattades effekten till 100 mkr. I föreslagen prognos skattas effekten till 175 mkr men storleken får bedömas som osäker.
Biljettintäkter ack augusti jämfört med föregående år
Mkr 2013 2012 Diff mkr Diff %
Biljettintäkter 4 154 4 288 -135 -3%
- Periodkort 3 101 2 983 118 4%
- Förköpsremsor/reskassa 780 944 -163 -17%
- Zonbiljetter och kuponger 228 337 -109 -32%
- Övriga biljettintäkter 44 24 20 86%
Den enskilt största förklaringsposten är den förändrade redovisnings- principen i samband med införandet av reskassa. Förändringen har medfört en förskjutning av intäkterna under 2013 och är enbart en bokföringsförändring och inte en försäljningsminskning. Hade dessa biljetter istället bokförts på samma sätt som förköpsremsan hade de redovisade intäkterna varit i nivå med intäkter 2012.
Införandet av det nya systemet för köp av sms-biljetter i februari har lett till en kraftig minskning av sms-intäkterna. Förändringen har medfört en överflyttning till andra korta biljetter. Utöver överströmningen från sms- biljett till zonbiljett och reskassa märks också en överflyttning från förköpsremsa till 30-dagarsbiljett.
