Del av Spelhagen, Nyköping

I fallstudien studeras detaljplanen för Spelhagen 1:7, 1:5, 1:3, 1:4 och Väster 1:1 i Nyköpings kommun med tillhörande social konsekvensanalys av Spacescape samt övriga plandokument som berör planarbetet. Skriven av Sonia Tibblin.

Beskrivning av empiri

Planområdet för detaljplanen ligger i Västra hamnen och är beläget en kilometer från Nyköpings stadskärna. Detaljplanens syfte är att:

”skapa förutsättningar för att bebygga Nyköpings hamns västra sida med företrädesvis bostäder och möjlighet till verksamhet” (Nyköpings kommun 2017a:4).

Planförslaget består av tre bostadskvarter med flerbostadshus i varierande höjder, från tre till åtta våningar till enstaka 10 våningshus, sammanlagt runt 460 nya bostadsrätter med havsutsikt. Handel och verksamheter ska upprättas i bottenplan och en magasinsbyggnad bevaras för centru-mändamål, övrig bebyggelse rivs vid planens genomförande (Nyköpings kommun 2017a:8). I nuläget består planområdet av ett verksamhetsområ-de med hamnbebyggelse och kontor och unverksamhetsområ-der sommaren anordnas viss offentlig verksamhet på platsen. I och med planens genomförande kommer platsen bli ett bostadsområde med närhet till havet och innerstaden, hamnverksamheten kommer bevaras i form av bryggor för fritids- och turistbåtar (Archus 2017:5). Planförslaget skapar förutsättningar för öppna och allmänna platser genom kajstråk med verksamheter i anslutning samt anläggning av ett torg (Nyköping kommun 2017a:7). Området får en högre exploatering än tidigare, vilket kan ses som negativt, men kommunen är positiva till en tydligare strukturering och effektivisering av planområdet (Nyköping kommun 2017a:7). Planområdet är förenligt med kommunens gällande översiktsplan samt fördjupad översiktsplan för tätorten där området är markerat som “urban strandzon” med bostäder som ännu inte är detaljplanelagt (Nyköpings kommun 2017a:5).

Planprocess och användning av SKA

Planprocessen påbörjades i december 2015 när bygg- och tekniknämn-den beslutade om planbesked för detaljplanearbetet (Nyköpings kommun 2017a:7). Under 2017 tog Archus arkitekter fram detaljplan och gestalt-ningsprogram inför samrådet tillsammans med kommunen och Klövern AB, fastighetsägaren i planärendet (Spacescape 2020:5). Samrådet skedde

44

S. Tibblin

5. Fallstudier

Figur 8: Planområdet omarbetad av författaren efter detaljplan och gestaltningspro-gram (Nyköpings kommun 2017b, Archus 2017).

45

S. Tibblin

under sommaren 2017 och i planbeskrivningen som skickades ut redogörs de sociala frågorna under rubrikerna Tillgänglighet, Trygghet och

jämställd-het, Barnperspektiv (Nyköping 2017a:13-14, 16). De sociala aspekterna i

planförslaget beskrivs utifrån hur god rörelse- och orienteringsförmå-ga planförslaget tillgodoser, orienterbarhet och tydlighet i området för synskadade, konkreta åtgärder som belysning kan öka känslan av trygghet samt hur barns lek- och rörelsemöjligheter hanteras och lokaliseras. Efter samrådet, under åren 2018 till 2020, fick Spacescape i uppdrag att genomföra en SKA för detaljplanen Spelhagen vars syfte var:

”att belysa planförslagets styrkor och förbättringsområden utifrån sociala aspekter och konsekvenser av den byggda miljön” (Spacescape 2020:5).

Som underlag har de använt sig av gestaltningsprogrammet (Archus 2017) och kommunens måldokument för att definiera kommunens strategier för bostadsbyggande (Spacescape 2020:6). Enligt Nyköpings kommun (2020) kommer granskning av detaljplan ske under 2020 när planförslaget har bearbetats utifrån synpunkter från samrådet.

Spacescapes SKA för Spelhagen är uppbyggd i tre delar: Inledning, Social

konsekvensanalys, Rekommendationer. I inledningen beskrivs bakgrund,

måldokument, nuläget, Spacescapes metod, planförslaget och underlag för SKA (Spacescape 2020:3). Analysdelen genomförs utifrån Spacescapes modell och metod för SKA med målbilderna Tillgänglighet, Trygghet,

Vardagsliv och Mötesplatser, till dem finns medel för att hantera frågor

i en fysisk miljö och ge rekommendationer (Spacescape 2020:8). Först baseras analysdelen på forskning och nyckeltal, därefter beskrivs platsens nuläge samt planförslaget med ett analysområde med omland på 500 meter. I slutsatsen redogörs och motiveras det om planförslaget uppnår rekommendationerna som finns inom medlet eller inte, här återkopplas måldokument i kommunen; förutsatt att det finns något som berör det som analyseras, vilket det gör i de flesta medlen. Rekommendationerna i dokumentets tredje del sammanfattar några av medlen i underrubriker utifrån målbilderna (Spacescape 2020:49).

Analys av fall

Både sociala värden som är positivt; koppling, orienterbarhet, framkom-lighet och negativt; barriär, segregerad stadsdel laddade uppkommer i SKA för Spelhagen (Spacescape 2020). Spacescape definierar oftast värdet, exempelvis platsidentitet som ”karaktärsdrag som invånare identifierar sig med, både genom individuella eller kollektiva berättelser” (Spacescape 2020:46). Ett annars mångfacetterat ord som kan beskrivas och förklaras

46

S. Tibblin

på flera sätt, liksom många ord som beskriver det sociala i planering ofta är (Ström, Molnar och Isemo 2017:16). Fysisk miljö och sociala värden är utgångspunkten i SKA så att rekommendationer kan kopplas till både de sociala och den fysiska miljön. Värden som platsidentitet kan vara svåra att sammankoppla till byggnadens form och uppnå i en detaljplan som ska reglera den fysiska miljöns utformning. Integration har tydligare koppling till fysiska miljön då det förklaras genom gaturummets rumsliga integration och analysmetoden space syntax används för att kartera och beräkna hur väl siktlinjer möts och sammanhänger för att på ett kvantitativt mätbart sätt se hur god den rumsliga integrationen är. Därefter beskrivs det i slutsatsen om planförslaget uppnår variation eller inte (Spacescape 2020:13), här sker ingen återkoppling till detaljplanens planbestämmelser.

Ett socialt värde som förekommer regelbundet är tillgänglighet. Exempelvis utifrån gaturummets förutsättningar i planförslaget; i nuläget har anslutande gator höga hastigheter vilket gör dem osäkra för barn och unga som, i och med planens genomförande, behöver korsa gatorna till skolan (Spacescape 2020:17). SKA:n rekommenderar trafikhinder eller reducerad hastighet för att öka tillgängligheten (Spacescape 2020:49). Rekommen-dationen berör inte själva detaljplanen i sig och kan inte regleras i dess process, hur kommunen väljer att gå vidare med rekommendationerna hanteras inte i resultatet av Spacescapes sociala konsekvensanalys.

Till-gänglighet är en egen målbild som återkommer i andra målbilder, under

medlen Socialt trygga stråk (målbild Trygghet) och Vårdlokaler (målbild

Vardagsliv). Det mäts hur långt det är till närmaste vårdcentralen,

tillgäng-lighet kopplas också till rekommendationerna om hur ett Socialt tryggt stråk bildas men där mer om hur fler människor i rörelse ökar till tillgänglighe-ten (Spacescape 2020:23, 35). Medlen i SKA utgår ifrån en bakgrundsöver-sikt, där tidigare forskning och resultat tas upp, främst kvantitativa mått, och som sedan Spacescapes rekommendationer baseras på. Exempelvis i medlet om Bostadsgårdarnas utformning och storlek hänvisar Spacescape (2020:24) till forskning från KTH om minimimått på innergården för att uppnå variation och möjlighet till aktivitet, därefter används dessa mått som rekommendation och utvärderas om planförslaget uppnår måtten eller inte. Här konkretiseras sociala värden till medlet som är oberoende av visst planförslag och kan förstås av medborgarna, något som Gustavsson och Erlander (2013:15) menar behövs för att skapa mål och åtgärder. Under granskning, innan antagandet, reviderar kommunen planbeskriv-ningen och plankartan efter synpunkter från samråd och andra utredningar som Spacescapes SKA (Nyköping 2020). Detaljplanen är nu i gransknings-skedet, därför blir SKA:s påverkan hypotetisk och baseras på de förut-sättningar och rekommendationer som presenteras i den. På plankartan från samrådshandlingarna (Nyköpings kommun 2017b) finns det

47

S. Tibblin

stämmelse om siktlinjer genom kvarterstrukturen för att öka “upplevelsen av allmänna platser” (Nyköpings kommun 2017a:8). Samrådets planbe-skrivning tar upp sociala aspekter om tillgänglighet (Nyköpings kommun 2017a:13–14), som sedan inte tas upp i Spacescapes SKA. De rekommenda-tioner som ges där är åtgärder för att bättre hantera sociala aspekter som trafiksäkra kopplingar, skyltning, behovet av utredning angående buss-hållplats och förskola, fler entréer och uteplatser som generar med rörelse och flöden samt hur gränsdragningen mellan det privata och offentliga har hanterats (Spacescape 2020:49). I gränsdragningen sker viss kopplingen till detaljplanen eller exploatören, dock inte explicita rekommendationer till framtida detaljplanearbete.

Spacescape (2020:2) kopplar socioekonomiska aspekter till målbilden

Vardagsliv och är kritiska till att planförslaget har samma typ av målgrupp

vilket förstärker skillnaderna mellan olika stadsdelar. Istället föreslår Spacescape (2020:49) att andra upplåtelseformer borde integreras för att efterfrågan från hela befolkningen ska uppnås, något som också är kommunens ansvar (Bostadsförsörjningslagen 2000:1383 1 §), och därmed minska de socioekonomiska skillnaderna. Bostädernas upplåtelseform, storlek och ekonomiska värde kopplas både till kommunens mått och bostadsförsörjningsstrategi samt jämför planförslaget med övriga Sverige (Spacescape 2020:28).

Sammanfattning

Flera sociala värden som platsidentitet, integration, tillgänglighet beskrivs i SKA och definieras av Spacescape utifrån tidigare forskning och i en rumslig kontext för att anpassas till fysiska miljön. De rekommendatio-ner som Spacescape ger är konkreta men flera av dem regleras inte i en detaljplaneprocess utan berör andra områden i kommunen. Den direkta kopplingen till detaljplanens framtida arbete är svag, det är främst kvan-titativa mått som används i analys och rekommendationerna som är baserade på forskning och kommunens styrdokument. Vissa kvalitativa mått används också, då på ett mer analyserande sätt, till exempel soci-oekonomiska konsekvenser av planförslagets exklusiva lägenheter.

48

S. Tibblin