En annan modell som för den här undersökningen är relevant att redogöra för är Spacescapes sociala konsekvensanalys. Denna är utformad med viss inspiration från Project for Public Spaces, Göteborgs stads SKA samt indikatorer utarbetade från Vancouver Healthy City Strategy (Eken et. al. 2019:39). Spacescape arbetar med att utveckla verktyg som är baserade på forskning och menar att det är därifrån kunskap utvecklas, dessa verktyg ska säkerställa hög kvalitet i stadsbyggandet (Ståhle, Wezelius, Lundin Kleberg, Rydell & Gjertsen 2016:4). Spacescapes SKA-modell är konstruerad som en värderos där fyra målbilder; Tillgänglighet, Mötesplatser, Trygghet och Vardagsliv, leder ut i 24 medel vilka i sin tur har ett eller flera mål och mått (Eken et. al. 2019:40). Syftet med denna metod är att i varje värderos kunna ge konkreta rekommendationer i planarbetet genom kartläggning av nuläget och analys av förutsättningarna (Spacescape 2020:8). Enligt modellen börjar arbetet med en social plananalys för att förstå området och dess strukturer, analysen avgränsas till ett omland på 500 meter, men det kan variera. Därefter kompletteras analysen av lägesanalys som syftar till att fånga variationen i området och närhetsanalys som mäter avstånd till definierad målpunkt (Spacescape 2020:8).
Genom workshops med berörda aktörer används modellen för att tillsammans identifiera de utmaningar som finns samt vilka medel som bör konsekvensbeskrivas i det aktuella planområdet (Eken et. al. 2019:39). Verktyget är anpassat för skalnivån stadsområde och har utgångspunkt i definierade mått och mål från forskning, workshops samt planarbetet. Verktyget är även tänkt kunna fungera som ett dialogverktyg vid uppföljning av projektets utfall (Eken et. al. 2019:29, 40). Värderosen har en styrka i det konkreta, men en uppenbar svaghet är att fokus på mätbarhet har gjort att vissa möjliga relevanta frågor har sållats bort i förmån till det som nu ingår i modellen (Eken et. al. 2019:45). Annan metodkritik som modellen själv tar upp är att viss avgränsning och prioritering har behövts göras, samt att det är svårt att analysera när inte alla skeenden i planprocessen är klara. Trots denna svårighet är det också här analysen kan göra skillnad, det vill säga innan allt är beslutsfattat. Metoden blandar kvantitativ och kvalitativ analys vilket är relativt nytt inom SKA och därför bör resultatet reflekteras över i framtida användning (Landskapslaget & Spacescape 2019:11). Genom att använda en färgskala vill metoden lyfta fram dess rörlighet och illustrera att det inte är något facit som uppnås (Landskapslaget & Spacescape 2019:9).
32
A.
W
agenius
Fallstudie 1: Södra Värtahamnen, Stockholm
Den här fallstudien fokuserar på det fördjupade programmet för Södra Värtahamnen. Den sociala konsekvensanalys som studeras är gjord på två delområden av Södra Värtahamnen med specifikt fokus på detaljplanearbe-tet för Södra Värtan. Därför kommer även Södra Värtans enskilda fortsatta projekteringar undersökas till viss del, för att kunna urskilja om SKA har haft en påverkan på planen för det området. Skriven av Anni Wagenius.Beskrivning av empiri
Södra Värtahamnen är ett utvecklingsområde i Norra Djurgårdssta-den i Stockholm. 2003 godkändes ett program för området Hjorthagen - Värtahamnen - Frihamnen - Loudden. För Värtahamnen upprättades ett fördjupat planprogram 2012, Stad och hamn i samverkan - Fördjupat
program för Södra Värtahamnen, där områdena Värtapiren, Kvarter
Valparaiso och Södra Värtan ingår (Stockholms stad 2012). Den sociala konsekvensanalysen som är gjord av Spacescape berör två av områdena som är med i det fördjupade programmet, Södra Värtan och Valparaiso. Norra Djurgårdsstaden, som är den stora stadsdelen i vilka de berörda områdena ingår, är för Stockholm stad utpekad som ett utvecklingsområ-de med miljöprofil (Stockholm stad 2012:7). I utvecklingsområ-det fördjupautvecklingsområ-de programmet är det därmed inte sällan som innovativa miljölösningar lyfts upp som viktigt. Ett generellt hållbarhetsarbete trycks också på, där de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna är med. Det fördjupade programmet redogör för hur området ska utvecklas för att nå stadens mål om en levande attraktiv stad. Södra Värtahamnen ska även bli en ny entré till Stockholm och ge möjlighet för etablering av företagande handel och boende i ”en unik miljö” (Stockholms stad 2012:7).
För planområdet Södra Värtahamnen presenteras sex övergripande stadsbyggnadsvisioner, Innerstaden expanderar, Levande stad, Ny entré
till Stockholm, Företagande och handel i unik miljö, En ny vattenfront som möter skärgårdslandskapen och Innovativa lösningar för en hållbar stadsdel
(Stockholms stad 2012:42). I visionerna nämns bland annat att bebyggel-se-programmet ska vara varierat – det vill säga blandstaden eftersträ-vas – samt att stadsdelen ska vara trygg, tillgänglig och attraktiv och att kopplingen till innerstan ska vara god både fysiskt och visuellt (Stockholms stad 2012:40, 41). Eftersom delar av Södra Värtan redan är byggt utgör dessa förutsättningarna för ny bebyggelse och för att gå från vision till strategi har staden tagit fram en strukturplan som bygger på en kvartersstruktur (Stockholms stad 2012:42, 44). Planerat innehåll i kvartersstaden är kontor och arbetsplatser, handel och service samt bostäder i form av sex kvarter
33
A.
W
agenius
5. Fallstudier
Figur 4: Planområdet omarbetad av författaren efter planprogram och detaljplan (Stockholms stad 2012; Stockholms stad 2016).
34
A.
W
agenius
främst koncentrerade runt kvartersparken (Stockholms stad 2012:47,49). För Valparaiso planeras främst ett verksamhet- och handelsområde med kontor (Stockholms stad 2012:45) och även ett kvarter för bostäder föreslås men det poängteras att en sådan utformning är osäker på grund av bland annat höga bullernivåer i området (Stockholms stad 2012:49).
Södra Värtahamnen eftersträvas kunna erbjuda ett attraktivt och vattennära boende, med goda förbindelser och hög tillgänglighet till city samt grönområden. Även en blandning av lägenhetstyper och storlekar eftersträvas (Stockholms stad 2012:60). Offentliga rum och tillgången till parker poängteras vara extra viktigt för boende såväl som arbetandes välbefinnande och hälsa (Stockholms stad 2012:62). Det lyfts redan i programmet fram att kraven på yta för kvarterspark och stadsdelspark inte uppfylls med planförslaget (Stockholm stad 2012:65). För att lyfta de sociala värdena i programmet presenteras en sociotopkarta i relation till de föreslagna parkerna. Bland annat tas följande sociala värden upp: lek,
utsikt, vattenkontakt, uteservering, folkliv och sitta i solen (Stockholms
stad 2012:64). En förutsättning för att nå programmets vision för attraktiva bostäder och arbetsplatser poängteras vara att området försörjs med goda kommunikationer tidigt i områdets utveckling, såsom utbyggnation av Spårväg City (Stockholms stad 2012:83, 84).