Delade meningar kring lyckad integration och integrerad person

person

Resultat från det insamlade empiriska materialet visar att respondenterna har också delade meningar kring lyckad integration och vem som anses vara integrerad. I detta stycke kommer jag att redovisa respondenternas svar på frågorna om hur man lyckas med integration och hur de beskriver en integrerad person. Några respondenter tycker att det är en utopisk tanke att uppnå integration. Det finns tre olika uppfattningar om lyckad integration utifrån respondenternas svar. Den första uppfattningen kring lyckad integration utgår ifrån jämlika levnadsvillkor för samhällets medborgare. Den andra uppfattningen lägger stor vikt för öppenhet, nyfikenhet och viljan att förstå varandra för att lyckas med integration. Medan den tredje uppfattningen belyser betydelsen av att skapa goda förutsättningar för de nyanlända att komma in i samhället.

I den första uppfattningen tycker respondenterna att lyckad integration kan uppnås när man skapar ett samhälle där individerna har lika rätt till arbete, boende oberoende av klass och hudfärg. Ett exempel på denna syn på lyckad integration är respondent Laila

”Idealiskt sett ska integration också innebära att alla deltar i samhället på mer eller mindre lika villkor, exempelvis vilken stadsdel du bor i eller din hudfärg ska inte påverka dina möjligheter till trygghet eller dina möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.”

I den andra uppfattningen understryker respondenterna de personliga egenskaper som samhällsmedborgarna bör utgå ifrån för att kunna skapa ett integrerat samhälle. Det handlar om att ha en nyfikenhet, ett intresse, en vilja och en önskan att skapa förståelse och acceptans. Förutom det lyfter respondenterna upp vikten av att inte ha fördomar. Dessa personliga egenskaper gör att de personer från olika bakgrund mötas med intention att lära sig av varandra och inte är rädda för de olikheter som kan tillkomma från det kulturella arvet. Detta synsätt motverkar hatet och rädslan mellan samhällets medborgare. Ett exempel på denna uppfattning är respondent Jasmin

“Om vi skulle vara mindre rädda och döma mindre är jag övertygad om att vi skulle nå en mer lyckad integration. Vi skulle då se mindre separation, rädsla och hat i samhället.”

I den tredje uppfattningen säger respondenterna att samhället kan lyckas med integration när de nyanlända får goda förutsättningar att etablera sig i Sverige och får möjligheten att skaffa sig en god sysselsättning och framtid. Det handlar om att skapa fungerande mottagningssystem där de nyanlända erbjuds vård och omsorg. Respondenterna lägger stor vikt vid de nyanländas psykiska ohälsa och tycker att det bör arbetas med så snabbt som möjligt för att kunna må bättre och få ordning i sitt nya liv i det nya landet. Att skapa goda förutsättningar för nyanlända handlar också om att göra kompetensinventering och kartlägga den nyanländas kunskaper och arbetslivserfarenheter för att senare kunna hitta rätt sysselsättning antingen studier eller arbete. Denna uppfattning om lyckad integration finns i respondent Johanna

”Ett drömscenario vore ifall den nyanlände först fick landa i sitt nya land genom att få god vård, särskilt psykologisk vård. Efter att man har säkerställt detta är det viktigt att hitta vägar för att möta individen där den var när den lämnade sitt hemland. Den som pluggade ska plugga vidare. Den som jobbade ska matchas in för arbete.”

Att respondenterna har delade meningar kring lyckad integration kan bero på att det inte finns någon tydlig definition av integration. Och det visar också respondenternas svar på vem de anser är integrerad peson. Allmänt hade samtliga respondenterna svårt att besvara frågan beskriv någon person som du anser är integrerad. Det hjälpte när respondenterna fick tänka på någon person i deras omkrets som de anser är integrerad. Att lära sig språket var en gemensam nämnare för de personerna som anses vara integrerade utifrån respondenternas åsikt. Ett exempel på detta är respondent Sara.

”en integrerad person är någon som har lyckats lära sig språket och …... Alltså man har gjort ett ”kulturutbyte” kan man säga – integrerat sig åt båda hållen.”

Det har förekommit olika uppfattningar kring beskrivningen av integrerad person. Den första uppfattningen handlar om att ha respekt och förståelse för Sveriges normer, regler och traditioner. Ett exempel på denna uppfattning är respondent Eva

”En integrerad person är en person som respekterar samhällets regler och kultur, även om den personen inte behöver hålla med.”

Detta kopplar jag till assimilation då det nya samhällets normer och traditioner sätts i fokus för den nyanländas integration (Johansson Heinö 2011). I motsats till den tidtagare uppfattningen kring integrerad tycker respondenterna att vara integrerad handlar om att vara trygg i sin identitet och bejakar den genom musik och vänner. Samtidigt så har personen i frågan en öppenhet att ifrågasätta

sina egna normer och värderingar som man har fått med sig från barndomen. Detta uttrycker respondent Eva

”Hon är trygg i sin irakiska identitet och säger att hon är irakiska och lyssnar fortfarande på arabisk musik och umgås med sina vänner från Irak. …. och vågar ifrågasätta gamla sanningar om saker och ting och att vara öppen för att lära sig livet ut. Hon är öppen och nyfiken på livet. Det krävs mycket mod och styrka för att göra det.”

I det svar lyfter studie- och yrkesvägledare upp att behålla sina kulturella värderingar och traditioner som en viktig del av att vara integrerad och detta kopplar jag mångkulturalism där ett multikulturalistiskt samhälle kännetecknas av att de nyanlända behåller sina normer och traditioner (Nationalencyklopedin 2018). En annan uppfattning som lyfts upp av respondenterna är att man är integrerad när man som nyanländ i detta sammanhang har kunnat skaffa sig kontakter och nätverk i Sverige. Det handlar om att personen i frågan känner sig integrerad på ett socialt sätt. Ett exempel på den här uppfattningen är respondenten Jasmin

”Hon har både vänner från sitt hemland men även vänner från Sverige. Hon är politiskt insatt och kommer att rösta i september.”

I den tidigare forskningen talar författaren Madsen (2006) om betydelsen för den sociala tillhörigheten i integration processen. Detta lyfter studie- och yrkesvägledarna upp och betorna vikten av att den nyanländ får ett socialt nätverk som kan skapa tillhörighet till det nya samhället.

För att konkretisera frågan om assimilation och mångkulturalism så har jag frågat respondenterna om handskakningsproblematiken. Diskussionen i denna fråga anses handla om hur man vill att de nyanlända ska hälsa med tanke på att det kan ligga religiösa anledningar till varför man inte vill hälsa med hand. Det har förekommit två olika uppfattningar kring frågan om handskakningen utifrån respondenterna svar. Den första uppfattningen handlar om att handskakningen är social kod som bör följas på arbetsplatser oavsett vad man kan för anledningar att inte välja hälsa med hand. Enligt två respondenter svenska normer och värderingar på en arbetsplats. Det tycks vara en fråga om jämlikhet och jämställdhet. De här frågan kommer jag behandla närmare när jag analyserar diskursiva praktiker och dikotomier i relation till resultatet.

”Svårt att acceptera då samhället strävar efter jämställdhet. En kamp som är viktig för oss kvinnor. ”Respondent Sara

Medan respondenterna Jasmin, Jumana och Eva anser att det inte är så viktigt då man kan hälsa på olika sätt. Det handlar om att vara öppen för hur man hälsar i andra kulturer. Erfarenhet av att mötas med personen från olika kulturer skapar förståelse för frågan om handskakning.

”Jag är van utifrån har varit mycket i Mellanöstern och träffat många muslimer här i Sverige. Brukar ofta vara lite avvaktande när jag träffar en man som jag vet är muslim och se hur han vill hälsa. Det viktiga är att personen hälsar och tittar på mig.” Respondent Eva

Om jag ska applicera studie- och yrkesvägledarnas definitioner av begreppet integration i relation till assimilation och mångkulturalism så ser jag att det lutar sig mer åt det mångkulturalismen, då vid flera gånger har studie- och yrkesvägledarna uttrycket att integrationen är ett möte mellan olika kulturer och erfarenhetsutbyte mellan personen från olika kulturer som beskriver det mångkulturella samhället (Johansson 2011). Men det finns även tendenser att ha en assimilations tanke hos studie- och yrkesvägledarna i studien vad det gäller integration, då studie- och yrkesvägledaren betonar vikten av att kunna anpassa sig efter de svenska normer, vilket räknas som assimilation (Madsen 2006). I stort sett är det integration baserad på mångkulturalism som studie- och yrkesvägledarna utgår ifrån och arbetar för. Vid praktiska handlingar (handskakning) kan det förekomma att studie- och yrkesvägledare blir allt mer fasta vid samhällets normer och tycker att de nyanlända borde följa de normer och regler som gäller på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare forskning understryker att integrations ansvar ligger hos både de nyanlända och samhället (ibid), och detta tycker studie- och yrkesvägledarna också och anser att det är fel att tro att det är bara nyanländas ansvar att integreras och komma in i samhället.