Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och elever.[..] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet..5
Personal
Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Elever
Alla elever och pedagoger har tillsammans framställt skolans regler.
Fasta rutiner som alla känner till.
På morgonen går vi igenom dagens schema som skrivs upp på tavlan.
Klassråd en gång i veckan. Det finns stående punkter på dagordningen. Klassrådet leds av en ordförande och en sekreterare för minnesanteckningar som sparas hela läsåret.
Varje klass har en representant i skolans Elevråd som träffas en gång i veckan.
Representanterna har i uppgift att förmedla klasskamraternas tankar, förslag och åsikter.
Vårbackaskolans nobelprisutdelning då alla elever inom arbetslaget uppmärksammas för sitt skolarbete och sina prestationer under året. Eleverna får ett pris i form av en Nobelmedalj och ett diplom. Klassläraren i samråd med eleverna bestämmer i vilket ämne.
Vi återstartar arbetet med Wårbybladet där eleverna kommer att kunna skriva insändare och artiklar.
Elevrådet har en stående punkt på storsamlingen.
Vi har kontinuerliga veckoplaneringar varje måndag tillsammans med eleverna för att kunna utgå från deras egna intressen och önskemål gällande deras lärande.
På fredagar utvärderar elever och lärare veckan mer noggrant och checkar av hur och vad vi har lärt oss under veckan.
Under arbetets gång tar vi kort på det vi gör och med hjälp av dessa bilder utvärderar eleverna enskilt sina arbetsinsatser under veckan samt får ett bra underlag till dokumentation av sitt arbete.
Schemalagd mentorstid där pedagogen tillsammans med eleverna diskuterar de olika kunskapskraven som berör eleverna.
Elever från de särskildundervisningsgrupperna vänjs in succesivt i sina ordinarieklasser.
5 4 kap. 4 § skollagen (SFS 2010:800)
Föräldrar
På fredag skickar vi veckobrev hem till föräldrarna tillsammans med veckans utvärdering.
Föräldramöten, utvecklingssamtal
Varje vecka skickar vi med eleverna hem ett brev där vi berättar om klassens arbete mot kunskapsmålen och och ger övrig information.
Föräldrarna görs delaktiga i skolans traditoner genom julmarknad, föräldrafika, skolavslutningar, Leader in me m.m.
7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/2012
Januari Kunskapsresultat elevernas ämneskunskaper iårskurs 1-9
Rektor Januari-
Februari
Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger
Maj-Juni Utvärdera Åtgärdsprogram Stödmaterial:
utvärdering av
Juni Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9
Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 3 och i årskurs 6 i förhållande till pedagogernas bedömning av måluppfyllelsen utifrån kursplanerna
Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 97
Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde8
Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg
Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och KR-PL mall
Rektor
Juni Skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling
Juli Skolans kvalitetsredovisning 2011/2012 och planeringsdokument för 2012/2013
Rektor
6 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad.
7 Här redovisas andel elever i årskurs 9som har minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till.
8 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9.
Grundskolenämndens målbild 2011 Bilaga 1
Vision: Delaktighet Profil: Kunskap berikar
Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning. De strategiska målen redovisas i
grundskolenämndens verksamhetsberättelse.
Mätsystem, styrtal och bedömning
Mätsystem
När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever.
Kunskapsresultat
För höstterminen 2011 redovisas hur stor andel som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Redovisning görs för alla ämnen i alla årskurser. I åk 8 baseras resultaten på hur stor andel elever som fått minst betyget E i de ämnen som de läst, medan det i årskurs 9 handlar om andelen elever med minst betyget G i minst 16 ämnen. I övrigt
redovisas kunskapsresultat i form av andelen elever som når de olika kraven för behörighet till gymnasieskolans olika nationella program.
När det gäller nämndmålet Kunskap för vårterminen 2012 baseras resultaten på andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven i varje enskilt i ämne i varje enskild årskurs.
Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kunskapskraven i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3.
Kunskap-årskurs 6, visar hur stor andel av eleverna som uppnått kraven i kursplanerna för
Kunskap-behörig nat.progr, anger hur stor andel elever, som har minst betyget Godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt beroende på val av gymnasieprogram ytterligare fem eller nio ämnen till.
Kunskap-minst betyget G i 16 ämnen, visar hur stor andel elever som fått minst betyget G i minst 16 ämnen i årskurs 9.
Kunskap minst betyget E i de ämnen eleven har läst visar hur stor andel elever som fått minst betyget E i de ämnen som eleven har läst i årskurs 8. (Höstterminen)
Kunskap minst betyget E i 16 ämnen visar hur stor andel elever som fått minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 8. (Vårterminen)
Styrtal
Ett styrtal är ett resultatmått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda resultat. Styrtalen är en form av mått på elevernas upplevelser av verksamheten.
Vår avsikt med att använda styrtal som resultatmått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete.
Störst nytta med styrtalen har man vid jämförelser med tidigare års resultat och på
rektorsområdesnivå. Nivån och förändringarna av styrtalsvärdet från ett år till ett annat ger oss värdefulla utgångspunkter till den kvalitativa analysen.
Styrtalen ska aldrig användas utan att hänsyn till andra kvalitativa överväganden tas. De riskerar då bli missvisande. Därför kompletteras styrtalen med lokalt gjorda erfarenheter och utvärderingar och analyserna görs av rektor, skolledning, personal, elever och föräldrar.
Påståenden
Vi använder oss av påståenden för att få fram styrtal till nämndmål och för att vi ska få hjälp i vår analys av måluppfyllelse. Vår ambition är att ett påstående ska vara tydligt och lätt att förstå, samt att mätning ska kunna genomföras under kontrollerbara former på samma sätt år efter år. För att vi ska kunna nyansera analysen använder vi för det mesta flera
påståenden än ett för att illustrera graden av måluppfyllelse per nämndmål.
Varje påstående väger lika vid sammanvägningen till ett styrtal för nämndmålet.
När det gäller nämndmålet Ansvar och inflytande använder vi exempelvis två påståenden i elevenkäten som indikatorer. Påståendena fokuserar två kompletterande aspekter av inflytande och delaktighet.
1) Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 2) Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan
Styrtal från elevenkät
För att en skolenhet ska erhålla styrtal 10 krävs att samtliga som besvarat enkäten instämt helt i alla påståenden. Styrtalet 0 erhålls när samtliga som besvarat enkäten svarat
instämmer inte alls. Om samtliga elever använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket) erhåller skolan styrtalet 6,7.
Så här räknar vi om en fyrgradig skala till en skala med värden från 0 till 10:
Svarsalternativ inte alls (1) lite (2) ganska mycket (3) helt (4)
Styrtalsgrundande värde 0 3,3 6,7 10
Tillförlitlighet - 70 procent svar krävs
För att styrtal ska räknas fram krävs vid enkätundersökning att svarsfrekvensen uppgått till minst 70 procent, samt att det interna bortfallet (ej besvarade påståenden) understiger 30 procent.
Mål där styrtal inte tas fram
Det finns nämndmål där inga styrtal tas fram. Detta kan bero på att mätningar för dessa mål ännu inte har utvecklats eller att nämnden valt andra sätt att redovisa än med styrtal.
Bedömning av måluppfyllelse
Med anledning av den nya skollagen och dess stärkta skrivningar kring måluppfyllelse och bedömningar ska rektorsområdena bedöma vilken måluppfyllelse man nått. För detta ändamål används Huddinge kommuns bedömningskriterier:
Mycket god måluppfyllelse
God måluppfyllelse
Godtagbar måluppfyllelse
Ej godtagbar måluppfyllelse
Utöver ovanstående finns även möjligheten att ange att bedömning av måluppfyllelsen ej kunnat göras.
Som grund till bedömning används resultat från elevenkät och kunskapsresultat (nivå på resultaten, resultaten i förhållande till kommunens resultat, resultatens förändring över tid, spridning mellan skolor och klasser och kön), egna uppföljningar och utvärderingar samt gjorda erfarenheter.
Elevenkät 2011 - tidigaredel
Bilaga 2Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
1* Jag trivs med mina kamrater i skolan
2* De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt 3* Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade 4* Jag känner mig trygg i skolan
Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen
6* Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan
Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
7* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor
Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
8* Jag känner till skolans kunskapsmål
9* Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) 10* Jag är med och planerar mitt skolarbete
11* Jag är med och utvärderar mitt skolarbete 12* I skolan samarbetar jag med andra elever 13* Jag pratar om mitt lärande i skolan
14* Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete 15* Jag vet hur det går för mig i skolarbetet
16* Jag är nöjd med mina resultat i skolan
Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
17* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 18* Skolan arbetar med att jag ska få röra på mig
19* Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan 20* Det är arbetsro på mina lektioner
Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
21 Jag är nöjd med min skola
* = Kvalitetsindex
Elevenkät 2011 - senaredel
Bilaga 3Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
1* Jag trivs med mina kamrater i skolan
2* De vuxna i skolan bemöter mig på ett respektfullt sätt 3* Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade 4* Jag känner mig trygg i skolan
Folkhälsa 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
5* I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra 6* Jag äter lunch i skolan
7* Skolan arbetar för att öka min förståelse för drogers risker 8* Skolan arbetar för att jag ska röra på mig
9* Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan 10* Det är arbetsro på mina lektioner
Miljö 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
11* Genom skolans undervisning får jag förståelse för olika miljöfrågor
Lärande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
12* Jag känner till skolans kunskapsmål
13* Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan, (IUP) 14* Jag är med och planerar mitt skolarbete
15* Jag är med och utvärderar mitt skolarbete 16* I skolan samarbetar jag med andra elever 17* Jag pratar om mitt lärande i skolan
18* Jag får det stöd av skolan som jag behöver för mitt skolarbete 19* Jag vet hur det går för mig i skolarbetet
20* Jag är nöjd med mina resultat i skolan
Ansvar och inflytande 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 21* Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen
22* Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan
Övrigt 0 % 1 % 2 % 3 % 4 %
23 Jag är nöjd med min skola
24 Jag har blivit rättvist bedömd i förhållande till betygskriterierna
* = Kvalitetsindex