Systematiskt Kvalitetsarbete

(1)

Systematiskt Kvalitetsarbete

2011-2012

Vårbackaskolan

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING ... 4

NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR ... 4

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ... 5

SKOLA ... 5

FRITIDSHEM ... 5

SÄRSKOLA ... 5

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 6

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 6

NÖJDA INVÅNARE – GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 6

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 7

KUNSKAP ... 7

KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2011(REDOVISAS I JANUARI) ... 7

KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2012(REDOVISAS I JUNI) ... 12

UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS) ... 17

NORMER OCH VÄRDEN ... 19

5. NÖJDA INVÅNARE ... 21

GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 21

ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR ... 22

KUNSKAPSRESULTAT GRUNDSÄRSKOLAN ... 23

6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET ... 25

GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2011 BILAGA 1 ... 28

MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ... 28

ELEVENKÄT 2011- TIDIGAREDEL BILAGA 2 ... 31

ELEVENKÄT 2011- SENAREDEL BILAGA 3 ... 32

(3)

D

okumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2012 och följs upp i dialog mellan

verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt

kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto.

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder.

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, samt resultat av mätningar av målen i

grundskolenämndens verksamhetsplan för 2011 (VP 2011). Till grund för analys och åtgärder ligger även egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2011/2012.

Detta dokument är dels en utvärdering och dels en överenskommelse om åtgärder för utveckling mellan verksamhetschef och rektor. Överenskommelsen gäller att de åtgärder för utveckling som beskrivs i detta dokument genomförs på skolan. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2012) och aktuellt läsår (2012/2013).

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, www.huddinge.se.

Huddinge den

För barn- och utbildningsförvaltningen För Vårbackaskolan

Namnteckning Namnteckning

Namnförtydligande Lena Sjögren

Verksamhetschef Rektor

Kontaktuppgifter:

Rektor: Lena Sjögren Adress: Vårby allé 26-30 Telefon:08-535 358 62 Skolornas hemsidor: www.

(4)

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING

Nationella förändringar

I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på

dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring.

Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för

samtliga ämnen.

Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som började i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret

2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som lämnade grundskolan i juni 2011 har sökt till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna vill söka till.

Inriktning Behörighet

yrkesinriktade gymnasieprogram

Minst godkänt betyg i engelska, matematik,

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram – humanistiskt program

samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska

högskoleförberedande gymnasieprogram –

naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska

(5)

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

- bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden

Skola

Vårbackaskolan har under läsåret mycket medvetet arbetat med att stärka värdegrundsarbetet och höja kvalitén i de ämnen där resultaten inte varit på den nivå skolledningen önskar. Det har bl.a varit utvecklingsinsatser i matematik med Madeleine Löwing, professor vid

Göteborgs Universitet.

Genom att fokusera på elevernas potential och styrkor har lärarna lyckats mycket väl med kunskapsresultaten i de flesta klasser. Helhetsbedömningen i sva/ma åk 3A har ökat från 61,3 5 till 76,2 %. När det gäller måluppfyllelsen så är det framför allt Matematik och SVA

resultaten som måste höjas nästa läsår.

I förberedelseklasserna är måluppfyllelsen inte lika hög men det är ganska naturligt då dessa elever endast varit en kort tid i Sverige.

Eftersom SVA är det ämne som resultaten endast varit godtagbara så är nya

utvecklingsinsatser med bl. a SALT-projekt initierats och ska fortsätta under kommande läsår.

Fritidshem

En sammanfattning av läsårets arbete visar att de nyckelområden vi valde att ha fokus på har höjt kvaliteten i verksamheten. Rutiner och en fastställd dagordning med pedagogiska diskussioner utifrån LGR-11 har utvärderats varje vecka ut lett till att strukturen och verksamheten har tagit ett kliv i rätt riktning mot att förstärka barnens måluppfyllelse.

Arbetslagsledarna har fått en tydligare roll vilket skapat en större trygghet.

Barnen har utvecklats genom olika aktiviteter som har stöttade och förstärkt deras förmågor

Särskola

Bedömningen för grundsärskolan kan sammanfattas av att fokus har lagts på högre förväntningar på elevernas kunskaper vilket har lett till en mycket god måluppfyllelse.

Från och med att den nya läroplanen för särskolan fastställdes så har det ställts högre krav på ämnesinnehåll och högre förväntningar på elevernas förmågor till kunskapsinhämtning.

Rutiner för resultatuppföljning och dokumentation har varit läsårets utvecklingsområde.

Vi konstaterar att det har skett en positiv utveckling och att lärarna har individanpassat undervisningen efter elevernas behov.

Ett annat utvecklingsområde har också varit att särskolans elever har deltagit i arbetsområden som hela skolan arbetat med under läsåret. Eleverna har även fått möjlighet att kunna vara med på en lektion tillhörande sin årskurs enligt vanlig läroplan. Det har stärkt dem och acceptansen för likabehandling har blivit mer naturligt.

(6)

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT

Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2012)

Utveckling och lärande

Resultat redovisat för tidigare- och senaredel. Resultaten bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9.

Resultatet redovisas med styrtal.

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12

Lärande 8,8 8,7 8,3 9,4 6,5 8,0

Ansvar och inflytande 8,6 8,4 8,2 9,2 7,3 7,9

Folkhälsa 8,2 8,3 7,3 8,7 5,9 7,4

Normer och värden

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12

Trygghet 9,0 8,4 8,0 9,3 6,6 8,5

Nöjda invånare – god kommunal verksamhet

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat

RO Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12

Nöjda elever 90 91 78 89

Resultatet redovisar andel

(%) elever.

Resultat RO

Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans tidigaredel ^09/10 ^10/11 ^11/12 ^11/12 Kunskap - åk 3 ¹ Vba ^55,6 ^61,3 ^90,5 ^83,7

Kunskap – åk 3 FBK ^57,1 ^83,7

(7)

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

Kunskap

Mål VP 2011

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.

Kunskapsresultat höstterminen 2011 (redovisas i januari)

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3

Ämne

Vba Åk1 21 elever

Vba Åk 2 19 elever

Vba åk 3 23 elever

1-5 B 8 elever

FK åk 1 2 elever

Bild 100 100 100 100 0 30 40

Biologi 100 84,2 95,7 100 0 0 40

Engelska 100 84,2 95,7 100 0 0 80

Fysik 100 84,2 95,7 100 0 0 40

Geografi 100 84,2 95,7 100 0 0 40

Historia 100 84,2 95,7 100 0 0 40

Idrott och hälsa 76,2 89,5 87 100 100 100 100

Kemi 100 84,2 95,7 100 0 0 40

Matematik 81 73,7 91,3 75 0 0 40

Musik 100 84,2 100 100 0 30 40

Religionskunskap 100 84,2 95,7 100 0 0 40

Samhällskunskap 100 84,2 95,7 100 0 0 40

Slöjd 100 100 40

Svenska 100 0 100 80

Svenska som andraspråk 78,9 61,1 89,5 100 0 30 40

Teknik 100 84,2 95,7 100 0 0 40

Andelen som har ÅP utifrån att de ej når kunskapskraven

Vba Åk1 21 elever

Vba Åk 2 19 elever

Vba åk 3 23 elever

1-5 B 8 elever

FK åk 2 10 elever

Bild * * * * 0/2 0/7 0/3

Biologi * 0/3 1/1 * 2/2 ^10/10 3/3

Engelska * 0/3 1/1 * 2/2 ^10/10 1/1

Fysik * 0/3 1/1 * 2/2 ^10/10 3/3

Geografi * 0/3 1/1 * 2/2 ^10/10 3/3

Historia * 0/2 1/1 * 2/2 ^10/10 3/3

Idrott och hälsa 0/5 0/3 0/3 * * ^* *

Kemi * 0/3 1/1 * 2/2 ^10/10 3/3

Matematik 4/4 0/5 2/2 2/2 2/2 ^10/10 3/3

Musik * 0/3 * * 0/2 ^0/7 0/3

Religionskunskap * 0/3 1/1 * 2/2 ^10/10 3/3

Samhällskunskap * 0/3 1/1 * 2/2 ^10/10 3/3

Slöjd * * 0/3

Svenska * 0/1 * 1/1

Svenska som andraspråk 4/4 0/7 2/2 * 2/2 ^7/7 3/3

Teknik * 0/3 0/1 * 0/2 ^0/10 0/3

*ej aktuellt alla klarade kunskapskraven

(8)

Andelen av eleverna som nått till LUS 15

Dec .11 Juni -12

Vba åk 3 22,7% (5/22) 14/19

FBK åk 3 0% (0/5) 0/13

SU grupp(åk4,5) 80% (4/5) 4/5

Ämne

Vba Åk 4

20 elever

Vba Åk 5 21 elever

FK åk 4

8 elever

FK åk 5

9 elever

Bild 100 100 100 100

Biologi 100 100 37,5 0

Engelska 90 85,7 25 55,6

Fysik - - 60 -

Geografi 100 100 37,5 11,1

Hem- och

konsumentkunskap

Historia - - - -

Idrott och hälsa 80 81 100 100

Kemi - - - -

Matematik 90 95,2 37,5 66,7

Musik 100 100 85,7 77,8

Religionskunskap - - 75 0

Samhällskunskap 100 100 75 0

Slöjd 100 81 100 100

Svenska 100 100

Svenska som

andraspråk 81,2 100 62,5 66,7

Teknik - 100 75 77,8

- Ej läst denna termin

(9)

Andelen som har ÅP utifrån att de ej når

kunskapskraven

Vba Åk 4

20 elever

Vba Åk 5 21 elever

FK åk 4 elever

FK åk 5

9 elever

Bild * * * *

Biologi * * 4/5 9/9

Engelska 1/2 0/2 3/5 4/4

Fysik

Geografi * * 4/5 8/8

Hem- och

konsumentkunskap Historia

Idrott och hälsa 4/4 0/3 * *

Kemi

Matematik 2/2 * 6/6 3/3

Musik * *

Religionskunskap

Samhällskunskap * *

Slöjd 0/4 *

Svenska * *

Svenska som

andraspråk 3/3 * 3/3 3/3

Teknik * 0/2 0/2

*ej aktuellt alla klarade kunskapskraven - ej läst denna termin

Andelen av eleverna som nått till LUS 15 (åk4) 18 (åk5)

Åk 4 andel som nått 15. Åk 5-6-7 andel som nått 18a

Vba Åk 4

20 elever

Vba Åk 5 21 elever

FK åk 4

8 elever

FK åk 5

9 elever

Dec 2011 16/19 6/21 0/8 0/9

Juni 2012 15/19

Analys av resultaten från höstterminen Tidigaredel

Planering vårterminen 2012 för kunskap

En påbörjad satsning i matematik med hjälp av Madeleine Löwing. Lärarna kartlägger elevernas kunskaper genom diagnoserna Diamant.

En fördjupning av läsgrupper till att starta SALT, en skola där alla läser tillsammans startas i slutet av vårterminen. Lärarna träffas en gång i månaden och diskuterar kring boken,

läsförståelse och strategier för läsning.

Författaren till boken kommer till skolan för att tydliggöra vad som behövs för att bli en god läsare och att förstå vad man läst.

Engelska, ytterligare en behörig lärare för yngre årskurser anställs.

Tema-arbetet fortgår en dag i veckan för samtliga elever på skolan.

Större fokus på rörelse och hälsa, projekt som hopprepskampen startas.

(10)

Utvecklingsområde:

 Språkutveckling, SALT

 LPP

 Matematik, Diamant

 PU, ÅP för samtliga elever som ej når kunskapsmålen

Planering Uppföljning

Åtgärder Ansvar

Hur görs uppföljningen?

När Ansvar

Upprätta

gemensamma LPP (AL-planering, terminsplanering)

Lärare, pedagoger

Arbetet analyseras och följs upp av samtliga pedagoger vid återkommande möten. Eleverna görs medvetna om genomförda arbeten och kunskapsmål, muntligt och skriftligt

Kontinuerlig t under hela VT-12

Lärare, pedagoger

Fokus på elevernas språkutveckling för att höja

kunskapsresultaten, framförallt i svenska och matematik.

Bitr rektor, lärare, pedagoger

På

arbetslagsträffar, ämneskonferenser CK,

klasskonferenser, IUP, PU, ÅP.

Utvecklingssamtal med elever och föräldrar.

Föräldramöten Elevvårdskonferen ser.

Kontinuerlig t under hela VT-12

Bitr rektor, lärare, pedagoger, AL-ledarna ansvarar för uppföljningen i sina arbetslag, möten 2 ggr/vecka.

Lärarna ansvarar för

uppföljningen av elevernas kunskaper och åtgärder som ex ÅP, PU, IUP, skriftliga omdömen.

Läxhjälp 2ggr/vecka.

ÅP, PU Lärare och

pedagoger

Specialläraren ansvarar för att i samverkan med arbetslagen, ha överblick på vilka elever som behöver PU/ÅP, görs 1ggr/vecka.

En gång i månaden

Biträdande rektor och spec lärare

(11)

Svenska Samarbete med biblioteket, Internationella Barnkonstmuseet, läsgrupper, läsprojekt, generpedagogik, IKT, studiebesök

Lärare Arbetslaget i samarbete med de olika aktörerna

Kontinuerlig uppföljning

Biträdande rektor och lärare

Läsprojekt SALT Lärare, pedagoger

Påbörjad satsning En gång i månaden

Biträdande rektor och lärare

Studiehandledning på modersmålet

Lärare och modersmålslära re

Muntligt med ansvarig lärare

Lärare och modersmålslärare

Läxhjälp Pedagoger och

lärare

Utvecklingssamtal med elev och förälder

En gång i månaden

Lärare och pedagoger

Storsamlingar Musiklärare och klasslärare.

Värdskap klassvis.

Elever, musiklärare vid

resultatuppföljning

En gång i månaden

Musikläraren och klasslärare

Tema-arbete Alla pedagoger Elever, föräldrar och lärare tillsammans vid utvecklingssamtal (IUP, ÅP)

Lärarna följer upp arbetet en gång i veckan.

Lärare

Matematik Diamant Handboken

Analysen av diagnosresultaten

Två gånger per termin

Biträdande rektor, lärare och

pedagoger

(12)

Kunskapsresultat vårterminen 2012 (redovisas i juni)

Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3

Resultatet i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 innefattar bedömningen även engelska. Resultatet som redovisas visar därför andelen elever som bedöms uppfylla kraven i de ovan nämnda kursplanerna.

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3

Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 och årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl. Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen ovan.

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg³ Egna skolan

Huddinges grundskolor

Åk 3 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 3 som gjort proven ⁹ ¹² ²¹ ⁵⁵⁷ ⁵⁵² ¹¹⁰⁹ Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ^77,8 ⁷⁵ ^76,2 ^65,5 ^58,2 ^61,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ^22,2 ^8,3 ^14,3 ^16,5 ^18,2 ^17,3 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två

eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 ⁰ ^16,7 ^9,5 ^16,8 ^22,3 ^19,5

* Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma ^90,5 ^85,9 ^81,5 ^83,7

Antal elever i FBK som gjort proven 1 3 4

Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ⁰ ⁰ ⁰

Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ⁰ ⁰ ⁰

Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två

eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 ⁰ ⁰ ⁰

* Helhetsbedömning Sv/SvA och Ma ^57,1

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som

2 Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3.

Resultatet redovisar andel (%) elever.

Resultat RO

Resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk 3 ² VBA ^55,6 ^61,3 ^90,5 ^83,7

Kunskap – åk 3 FBK ^57,1 ^83,7

(13)

gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämne

Vba Åk1 21 elever

Vba Åk 2 19 elever

Vba åk 3 23 elever

1-5 B 8 elever

Bild 100 100 100 100 ? ? 80

Biologi 100 94,7 95,2 100 0 27,3 80

Engelska 100 94,7 95,2 85,7 0 0 100

Fysik 100 94,7 95,2 100 0 27,3 80

Geografi 100 94,7 95,2 100 0 27,3 80

Historia 100 94,7 95,2 100 0 27,3 80

Idrott och hälsa 90 94,7 100 100 100 100 80

Kemi 100 94,7 95,2 100 0 27,3 80

Matematik 76,2 78,9 100 85,7 100 27,3 80

Musik 100 100 100 100 100 100 80

Religionskunskap 100 94,7 95,2 100 0 27,3 80

Samhällskunskap 100 94,7 95,2 100 0 27,3 80

Slöjd

Svenska 9,5 100 100

Svenska som andraspråk

71,4 61,9 94,1 100

0 27,3 80

Teknik 100 94,7 95,2 100 0 27,3 80

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderat elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämne

Vba Åk 4

20 elever

Vba Åk 5 21 elever

FK åk 4

8 elever

FK åk 5

9 elever

Bild 100 100 ? ?

Biologi 100 94,4 33 0

Engelska 94 88,9 16,7 40

Fysik 100 33 0

Geografi 100 100 33 0

Hem- och

konsumentkunskap

Historia 100 33 0

Idrott och hälsa 100 94,4 100 ?

Kemi 100 88,9 33 0

Matematik 94 88,9 50 60

Musik 100 94,4 ? ?

Religionskunskap 100 88,9 33 0

Samhällskunskap 100 100 33 0

Slöjd 100 88,9 33 ?

Svenska 100 100

Svenska som

andraspråk 78,6 85,7 50 60

Teknik 100 88,9 33 0

(14)

Studiehandledning på modersmål

Mål VP2010:

- Alla nyanlända elever erbjuds modersmålsbaserad inlärning

Åtagande 2011/2012

 Se till att studiehandledningen stöder eleverna i sin kunskapsutveckling Studiehandledning på modersmålet

Antal elever som är berättigade till studiehandledning

Antal elever som erbjudits studiehandledning

Antal elever som accepterat erbjudande om studiehandledning

Antal elever som sökte men ej erbjöds

Vårbacka 35 35

2

Särskolan 1 1 0

(15)

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara mycket god

Kunskapsresultaten visar en stark uppåtgående kurva. Vi kan konstatera att klass 3A har förbättrat sina resultat i svenska/svenska som andraspråk och matematik från förra året med 61,3% till 90,5%, dessutom betydligt bättre än kommunens genomsnitt på 83,7%.

I 2A har vi fortfarande resultat att arbeta upp i SVA. Klassen har haft flera lärarbyten under sina första skolår men har nu fått en stabil och trygg undervisning. Resultaten förväntas se betydligt bättre ut vid nästa kvalitetsrapportering.

Årskurs 1 är det 5 elever som ej uppnått kunskapsmålen i Idrott och hälsa, åtgärdsprogram upprättades under vårterminen och ett samarbete mellan lärarna påbörjades med extra aktiviteter som främjar den motoriska träningen.

Resultaten i 4A är godtagbara, dock behövs en förbättring vad gäller svenska som andraspråk, matematik och Idrott. En satsning på läsgrupper och ämnesövergripande arbete en dag i veckan förväntas visa förbättrade resultat.

I årskurs 5 är engelska i riskzonen, med engelska som skolans profil har en inventering av läromedel och material påbörjats för att säkerställa faktorer att kunna höja resultaten. I ämnet slöjd ska åtgärdsprogram upprättas för de elever som ej nått kunskapsmålen.

Planering läsåret 2012/2013 för kunskap

 Höja resultaten i engelska och matematik

 Språkutveckling

 Göra eleverna mer medvetna om kunskapsmålen

Åtgärder Ansvar

När Ansvar

Höja resultaten De övergripande satsningarna för att höja resultaten:

Entreprenöriellt lärande

Kompetensutveckling inom kommunen, både lärare och skolledare Leader in me (de sju goda vanorna kopplade till Lgr11)

Lärare, pedagoger

Lärspridarna följer upp arbetet vid utsedda tidsperioder.

Ledarskapsdagen, arbetslags möten, lighthouse träffar,

Kontinuerligt dvs efter varje arbetsområde

Biträdande rektor, lärspridarna

Biträdande rektor och Lighthouse teamet

(16)

Engelska

Nya läromedel och nytt pedagogiskt material, behöriga ämnes lärare en för de yngre elever och en för de äldre eleverna.

Större fokus på engelska i

ämnesövergripande arbeten

Läraren i engelska samt klasslärarna

På arbetslagsmöten, ämneskonferenser, pedagogiska diskussioner, klasskonferenser, IUP, PU, ÅP.

elevvårdskonferenser .

Kontinuerlig uppföljning.

HT-12 VT-13

Biträdande rektor, lärare, pedagoger,

Matematik

Projektet Diamant och Handboken

På arbetslagsmöten, ämneskonferenser, pedagogiska diskussioner, klasskonferenser, IUP, PU, ÅP.

Elevvårdskonferenser

Kontinuerlig uppföljning.

HT-12 VT-13

Språkutveckling Läsprojekt SALT.

Samarbete med bibliotek, Internationella Barnkonstmuseet och Vårby Gårds Kyrka.

Läsgrupper, läsprojekt,

genrepedagogik, IKT

Lärare, pedagoger

På arbetslagsträffar, ämneskonferenser, klasskonferenser, IUP, PU, ÅP.

elevvårdskonferenser .

Göra eleverna mer medvetna om kunskapsmålen Dagligen planera och utvärdera

undervisningen tillsammans med elever, synliggöra kunskapsmålen i klassrummen genom en trappa med kunskapsmålens progression.

Lärare, pedagoger

Mentorstid, utvecklingssamtal, IUP, PU, ÅP

Veckovis Biträdande rektor, lärare, pedagoger

Studiehandledning på modersmålet minst en timme i veckan

Skriftliga

ämnesomdömen,

(17)

Utveckling och lärande (redovisas i mars)

Mål VP 2011:

- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling

- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet

- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö

- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling

MÅL: Elever och föräldrar ska vara mer insatta i kunskapskrav och förmågor

 Tydliggöra kunskapskrav och förmågor för elever och föräldrar genom informationskvällar, genomgångar och exemplifieringar – ansvarig för det är lärarna

Resultatet redovisas med styrtal.

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12

Lärande 8,8 8,7 8,3 9,4 6,5 8,0

Ansvar och inflytande 8,6 8,4 8,2 9,2 7,3 7,9

Folkhälsa 8,2 8,3 7,3 8,7 5,9 7,4

Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande

Skola

Måluppfyllelsen på skolan gällande utveckling och lärande visar ett godtagbart styrtal. Vi ligger högre än kommunen totalt men vi har goda förhoppningar om att den satsning vi gjort på det språkutvecklande arbetet ska visa bättre resultat inom kort.

Det ämnesövergripande arbetet fortgår varje vecka där eleverna ges ett större inflytande över vad de kan lära och reflektera över sina olika vägar till kunskap.

Vi konstaterar också att även pedagogerna behöver visa en större tydlighet över vad som förväntas av eleverna för att kunna se sin kunskapsutveckling. En åtgärd blev att varje lärare har 40 minuters mentorstid inlagd i sitt schema då tillfälle kan ges till detta.

Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara mycket god.

Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse.

Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara mycket god.

Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse

(18)

Planering läsåret 2012/2013 för utveckling och lärande

Värdegrund Entreprenörskap Trygghet

Åtgärder

Ansvar

När Ansvar

Ledaren i mig, nyanställd personal utbildas

Skolledning I samverkan med light-houseteamet

Efter avslutad utbildning

Skolledning

Entreprenörskapshjulet, tydliggöra

lärandeprocessen kopplade till varje elevs förmågor

Lärare Arbetslagsmöten, LPP

ht-12 Arbetslagslagsledare, bitr rektor

Trygghet

Fadderverksamhet

Lärare, pedagoger

Trygghetsenkäter, Trygghetsgruppen kartlägger och följer upp

Regelbundet, varje vecka

Bitr rektor, spec lärare

Julmarknad

Elever, föräldrar och lärare

Lärare, pedagoger

Efter avslutad aktivitet,

utvärderingsmall

Dec-12 Samtlig personal

(19)

Normer och värden

Mål VP2011:

- Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö.

 Trygghetsgruppens arbete ska utvecklas

 Klass- och elevrådets arbete ska utvecklas genom att eleverna görs mer involverade och aktiva.

 Mentorstiden utökas för att skapa forum för ökad delaktighet

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12

Trygghet 9,0 8,4 8,0 9,3 6,6 8,5

Likabehandling

Mål VP2011:

- Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor

Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling.

Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Fritidshem

Vårt arbete med att visa varandra respekt och hur vi samverkar för en stimulerande miljö har visat goda resultat i fritidsverksamheten. Samarbetet mellan skola och fritids för ett

gemensamt ansvar har bidragit till en klar och mer tydlig inriktning mot de riktlinjer som ska gälla för verksamheten.

Vår framtagna värdegrund från förra året har haft stort fokus i vårt dagliga arbete.

Trygghetsgruppen på skolan har haft representanter från båda verksamheterna.

Dessa fem byggstenar har gällt:

1. Vi är vänliga i ord och handling 2. Vi bryr oss om varandra

3. Vi lär nu och för framtiden 4. Du är betydelsefull som du är

5. Vi tar ett gemensamt ansvar för vår skola.

Som stöd i det här arbetet hade vi likabehandlingsplanen och projektarbetet Leader in me.

Elever med särskilda behöv integrerades i de befintliga elevgrupperna. Dessa elever har även fått enskilt stöd utifrån behov. Detta har ökat förståelsen för barn med särskilda behov på skolan som ett led i arbetet med inkludering.

Eleverna fick besvara en trygghetsenkät för att vi ska veta vilka insatser man behöver satsa på.

(20)

En gång i veckan har en frivillig aktivitet varit att gå till kyrkan för olika värderingsövningar, högläsningar och utövning av olika sociala övningar. Dessa övningar har bidragit till ökad förståelse för olika kulturer, solidaritet mellan människor och har aktivt motverkat

diskriminering av olika individer eller grupper.

Det har alltid varit möjligt för eleverna att kunna ge förslag och att få välja aktiviteter. Det har gett både nya utmaningar och att kunna påverka.

Skola

Trygghetsgruppen har haft en betydande roll för att förvalta och förstärka tryggheten på skolan. Eleverna har svarat på enkäter gällande hela skolområdet, vilket visar en god känsla av trygghet och att de kan vända sig till vilken vuxen som helst på skolan. Vi har också bevis på att det inkluderande arbete som pågått under läsåret, tema, storsamlingar, musikprojekt mm har gett en respekt för att vi är olika individer och att alla är lika mycket värda.

Likabehandlingsplanen har reviderats regelbundet och projektet ”ledaren i mig” har bidragit till en reflektion över vad som är mest betydande i såväl lärandet som att känna sig trygg.

Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara god.

Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse.

Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara god.

Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse

(21)

5. NÖJDA INVÅNARE

God kommunal verksamhet Nöjda elever

Resultat⁴

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet.

Resultat RO

Resultat

RO ^Kommuntotalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12

Nöjda elever 90 91 78 89

Kommentarer:

Två av klasserna har ett avvikande resultat som idag inte överensstämmer med klassernas nuvarande situationer. Två andra klasser hade tex 100 och 94.

4 Resultatet grundar sig på enkätpåståendet ”Jag är nöjd med min skola”.

(22)

Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar

Mål VP 2010:

- Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2011/2012

 Skapa ett föräldraråd

Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar

Fritidshem

Föräldrarna visar en mycket stor tilltro och är nöjda med verksamheten. Exempel som ligger till grund för att göra våra föräldrar delaktiga och för att känna sig välkomna är:

Månadsbrev till hemmet med information om de olika aktiviteterna.

Föräldrafika tre gånger/termin då eleverna förbereder och har hand om kaffet.

Möjlighet för föräldrarna att följa med till olika utflykter.

Daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning.

Skola

Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, fritidshem bedöms vara god.

Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara god.

Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse

(23)

Kunskapsresultat Grundsärskolan

HT 11 Ämne

Åk 1-6

6 elever Andel ÅP

Bild 100

Biologi 100

Engelska 100

Fysik 100

Geografi 100

Hem- och konsumentkunskap 100

Historia 100

Idrott och hälsa 100

Kemi 100

Matematik 100

Musik 100

Religionskunskap 100

Samhällskunskap 100

Slöjd 100

Svenska

Svenska som andraspråk 100

Teknik 100

Analys av resultaten från höstterminen

Särskolan

Analysen visar en mycket god måluppfyllelse.

Samtliga elever har uppnått sina kunskapsmål i samtliga ämnen.

Det ämnesövergripande arbetet en dag i veckan har bidragit till att eleverna har kunnat känna en gemenskap och fått samarbeta med övriga på skolan. Eleverna i grundsärskolan har också vid dessa dagar fått arbeta i tvärgrupper med andra behöriga ämneslärare.

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Fokus på ämnesinnehåll LPP

Höga förväntningar på eleverna

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar

Ämneskunskaper, aktivt delta på CK, samt arbetslagets möten

Lärare Klasskonferenser, centrala konferenser, arbetslagsmöten

Jan, maj-12

Bitr rektor, lärare LPP, upprätta en lokal

planering enligt gällande riktlinjer för

grundsärskolans läroplan

Lärare Vid arbetslagets möten och utvärdering, avstämning vid terminsslut

Maj-12 Bitr rektor, AL- ledare

Höga förväntningar, Lärare Vid resultatuppföljning, Maj-12 Bitr rektor

Samarbete i teman med lokal mall

övriga ämneslärare Utvecklingssamtal Pedagogiska diskussioner

Lärare Ämneskonferenser Vid utvecklingssamtal,

Medarbetarsamtal/bedömningssamtal

Maj-12 Bitr rektor

(24)

VT 12 Ämne

Åk 1-6

6 elever Andel ÅP

Bild 100

Biologi 100

Engelska 100

Fysik 100

Geografi 100

Hem- och konsumentkunskap 100

Historia 100

Idrott och hälsa 100

Kemi 100

Matematik 100

Musik 100

Religionskunskap 100

Samhällskunskap 100

Slöjd 100

Svenska

Svenska som andraspråk 100

Teknik 100

Analys av resultaten från vårterminen

Särskolan

Analysen visar att rutiner för dokumentation vad gäller elevernas kunskaper är i bruk.

Arbetet med att alla elever på skolan har varit integrerade i undervisningen en dag i veckan har gett en större acceptans för olika förutsättningar och likabehandling.

Diskussioner kring att fånga upp elevernas förmågor till att inhämta kunskaper har bidragit till ett större fokus på kunskap, dock fortsätter arbetet vad gäller höga förväntningar på elevernas kunskapsprestationer.

Planering 2012-13 för kunskap

I slutet av vårterminen -12 gjordes en omorganisation på skolan då vi flyttade den

tidigaredelen av grundsärskolan till Vårbyskolans lokaler. En av lärarna följde med eleverna till den nya organisationen.

För att se planering för särskolan 2012-13, kunskap gäller Vårbyskolans SKA.

(25)

6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och elever.[..] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet..⁵

Personal

Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Elever

Alla elever och pedagoger har tillsammans framställt skolans regler.

Fasta rutiner som alla känner till.

På morgonen går vi igenom dagens schema som skrivs upp på tavlan.

Klassråd en gång i veckan. Det finns stående punkter på dagordningen. Klassrådet leds av en ordförande och en sekreterare för minnesanteckningar som sparas hela läsåret.

Varje klass har en representant i skolans Elevråd som träffas en gång i veckan.

Representanterna har i uppgift att förmedla klasskamraternas tankar, förslag och åsikter.

Vårbackaskolans nobelprisutdelning då alla elever inom arbetslaget uppmärksammas för sitt skolarbete och sina prestationer under året. Eleverna får ett pris i form av en Nobelmedalj och ett diplom. Klassläraren i samråd med eleverna bestämmer i vilket ämne.

Vi återstartar arbetet med Wårbybladet där eleverna kommer att kunna skriva insändare och artiklar.

Elevrådet har en stående punkt på storsamlingen.

Vi har kontinuerliga veckoplaneringar varje måndag tillsammans med eleverna för att kunna utgå från deras egna intressen och önskemål gällande deras lärande.

På fredagar utvärderar elever och lärare veckan mer noggrant och checkar av hur och vad vi har lärt oss under veckan.

Under arbetets gång tar vi kort på det vi gör och med hjälp av dessa bilder utvärderar eleverna enskilt sina arbetsinsatser under veckan samt får ett bra underlag till dokumentation av sitt arbete.

Schemalagd mentorstid där pedagogen tillsammans med eleverna diskuterar de olika kunskapskraven som berör eleverna.

Elever från de särskildundervisningsgrupperna vänjs in succesivt i sina ordinarieklasser.

5 4 kap. 4 § skollagen (SFS 2010:800)