Delaktighetsdiskursen i styrdokumenten

8.3.1 Textnivå

I arbetet för att utveckla elevers delaktighet använder sig Skolverket, SPSM och

Skolinspektionen av en delaktighetsmodell med sex aspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. (Hammarberg 2015; SPSM 2020; Skolinspektionen 2018a). De sex aspekterna av delaktighet återfinns i stor omfattning i Lgr11:s (Skolverket, 2017) del 1och 2 som gäller hela skolverksamheten. Exempel på hur delaktighet artikuleras är att ”Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad” (Skolverket 2017, s. 15). Ett annat exempel är att ”Eleverna ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Skolverket 2017, s. 11). I Lgr del 4 (2017) som handlar om

fritidshemmet, är de sex aspekterna något av hörnstenar i kapitlet. Även om alla sex aspekterna till viss del förekommer, finns det en betoning på inflytande som kan ses som en betydelsebärande del i de två aspekterna engagemang och autonomi. Ordet inflytande utmärker sig bland tänkbara delaktighetstermer som finns med i läroplanen och framträder som en signifikant del av både skolans och fritidshemmets uppdrag. I Lgr del 4 (2017) står det bland annat ”I undervisningen ska eleverna också ges

möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten”

(Skolverket 2017, s. 24). Den delaktighet som är lagstadgad enligt skollagen (SFS 2010:800) är att eleverna ska vara med i kvalitetsarbetet och att de ska ha tillgång till ett forum där de kan göra sin röst hörd i frågor som påverkar dem i verksamheten. I

Allmänna råd för fritidshem. (Skolverket 2014a) motiveras elevernas inflytande med andra delar av delaktighetsbegreppet: ”Eleverna har möjlighet att uppleva fritiden som meningsfull när verksamheten är trygg och stimulerande samt formas utifrån deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten” (Skolverket 2014a, s. 32). Det är dock ett inflytande som är begränsat, då förutsättningarna är

Att eleverna har möjlighet att påverka och välja vad de vill göra i fritidshemmet är inte detsamma som att de alltid får bestämma vilka aktiviteter de vill ägna sig åt. För att eleverna ska uppleva att de har inflytande är det dock viktigt att personalen i fritidshemmet lyssnar på deras önskemål och åsikter, tar ställning till dessa samt kommunicerar med eleverna så att de förstår personalens prioriteringar och ställningstaganden.

(Skolverket 2014a, s. 34)

Inflytandet exemplifieras i Fritidshemmet: Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del (Skolverket 2016). Där reduceras inflytandet till att eleverna ska få framföra sina tankar. ”När eleverna får berätta om sina erfarenheter, tankar och föreställningar om det som undervisningen ska behandla kan de bidra med innehåll, arbetssätt och arbetsformer till undervisningen” (Skolverket 2016, s.13)

8.3.2 Intertextuell nivå

Delaktigheten i dagens styrdokument, har med sin tyngdpunkt på inflytande, främst en likhet med den delaktighetsdiskurs som funnits sedan barnstugeutredningen. Tidigare

diskurser, med samhandling som framträdande aspekt, finns fortfarande med i dagens delaktighetsdiskurs, men har en mer obemärkt roll i styrdokumenten. Texter som behandlar fritidshemmet mer utförligt än Skollagen och Lgr11, har bredare spektra med delaktighetsdiskurser och involverar mer från tidigare diskurser. I Fritidshemmet -ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del (Skolverket 2016) lyfts till exempel delaktighet i form av tillhörighet och erkännande fram.

I fritidshemmet har begreppet omsorg en pedagogisk betydelse. Elevernas utveckling ska ses som en helhet och i undervisningen ska omsorg och lärande integreras. Nära och positiva relationer är viktiga för undervisningen och präglas av respekt för den enskilda eleven såväl som för gruppen. Att skapa tillit, trygghet och tillhörighet i undervisningen är betydelsefullt för lärande.

(Skolverket 2016, s. 8).

Tillhörighet har varit en viktig aspekt genom hela fritidshemmets historia sedan arbetsstugan, medan erkännandet först lyftes fram med barnstugeutredningen. Innebörden av delaktighetsbegreppet tillhörighet har dock skiftat med tiden. Från arbetsstugans tydliga sociala klasstillhörighet yttrade sig begreppet genom en samhällstillhörighet på eftermiddagshemmet. I det moderna fritidshemmet är det en grupptillhörighet i den fysiska närmiljön som är i fokus, även om eftermiddagshemmets samhällsperspektiv fortfarande finns kvar. I arbetsstugan innebar även tillhörighet tillsammans med samhandling en introduktion till vuxenlivet, en form av delaktighet somåterfinns i arbetsstugornas efterföljare som viktiga inslag i skolbarnens

eftermiddagsomsorg. Trots verksamheternas skiftande syften och former, finns delaktighet i form av praktisk introduktion i vuxenvärldens sysslor med som en

grundbult i verksamheten. En aspekt av delaktighet som finns av framtida skäl och inte för nuet, en delaktighet som tas för given och inte ifrågasätts.

Delaktighet motiveras även i flera andra sammanhang med en framtida nytta. Till exempel att inflytande är för att kunna ta ansvar i framtiden. Delaktighet som

tillhörighet och samhandling motiveras i kommentarsmaterialet (Skolverket 2016) med kommande behov av tillhörighet och samhandling då barnen slutat på fritidshemmet. För att skapa förutsättningar för att kunna möta framtida behov ska fritidshemmet skapa kontakter med miljöer och föreningar för att barnen i framtiden ska veta att de finns och för att de lättare ska kontakta dem. Diskursen kopplas här till den delaktighetsdiskurs som var mycket påtaglig vid barnstugeutredningens (SOU 1974:42) framställan. Då var tanken att det utvidgade fritidshemmet skulle förlägga vissa aktiviteter i lokala

föreningars regi, för att skapa en tillhörighet i det lokala föreningslivet.

Parallellt med den starka delaktighetsdiskursen har det funnits en motkraft i diskursen där det argumenterats mot ett starkt elevinflytande. Begränsandet av elevernas

inflytande finns även artikulerat i dagens styrdokument. Skolverket ger i Allmänna råd för fritidshem (2014a) riktlinjer om hur elevernas inflytande ska begränsas på ett sådant sätt att de fortfarande känner att de har inflytande:

Att eleverna har möjlighet att påverka och välja vad de vill göra i fritidshemmet är inte detsamma som att de alltid får bestämma vilka aktiviteter de vill ägna sig åt. För att eleverna ska uppleva att de har inflytande är det dock viktigt att personalen i fritidshemmet lyssnar på deras önskemål och åsikter, tar ställning till dessa samt kommunicerar med eleverna så att de förstår personalens prioriteringar och ställningstaganden.

(Skolverket 2014a, s. 34)

Skolverkets (2014a) riktlinjer om ett elevinflytande med begränsning är delvis det Peterson (2020) saknar i förskolans praktiska arbete med inflytande. Holmberg (2017) ser det pastorala inflytandet som hon funnit i sin studie, som ett mellanting mellan elevinflytande och den begränsningsdiskurs som finns. Något som bidrar till att göra

kan förväntas av eleverna i vissa situationer. Då är inte längre delaktighet en rättighet utan en skyldighet (Elvstrand 2009; Holmberg 2017; Peterson 2020). I samband med delaktighet som skyldighet är disciplineringen mer öppen än då delaktigheten ses som en rättighet.

Skolinspektionen (2018a) anser att de lärare som bäst lyckas få eleverna att känna delaktighet är de som arbetar med alla sex aspekterna i delaktighetsmodellen och som ser dem som sammanvävda i ömsesidig påverkan av varandra. Men i styrdokumenten lyfts inte alla aspekter fram så mycket och de som skrivs fram kan till viss del ses som ett maktverktyg. Till exempel är styrdokumentens skrivningar om elevernas behov av delaktighet i form av inflytande i flera fall motiverade genom framtida behov och genom nyttan av erfarenhet och kunskap om demokratisk delaktighet (Skolverket 2014a; Skolverket 2016; SOU 2020:34). Elvstrand (2009) menar att eleverna kan ha svårt att förstå när något motiveras genom framtida behov. Det blir för abstrakt för att de ska kunna relatera det till nutid. Andra motiv för inflytande än framtida behov, som till exempel inflytande som egenvärde eller motivationshöjare, förekommer inte i någon större omfattning i styrdokumenten. Peterson (2020) kopplar inflytande i samband med demokrati i pedagogisk verksam till ett instrumentellt tänk, medan inflytande på

rättighetsbasis har ett direkt värde. Något som både har ett direkt och framtida värde i styrdokumenten är delaktighet som erkännande (Skolverket 2014a; Skolverket 2016; Skolinspektionen 2018b; SOU 2020:34). Delaktighet som erkännande kan kopplas till Karlsudds (2011b) teori om positiv stämpling, som grundar sig på att stärka det personliga erkännandet av de elever som annars kan ses som avvikande i den normaliserande skolmiljön.

8.3.3 Social praktik

De aspekter av delaktighet som kommit fram i den intertextuella analysen, stämmer väl med de antaganden som Rose (1993) gör om governmentaly. Rose (1993) menar att styrningen sker i relationen mellan tex fullt inflytande och inflytande på rätt sätt för full styrningsekonomi. I avvägningar mellan att ge eleverna fullt inflytande, rätt inflytande och lämpligt inflytande för framtidens väl, synliggörs de aspekter om makt som är väsentliga i Rose (1993) tolkning av governmentaly-teorin. Genom att delaktighet i form av inflytande tydligt används för styrning, är det inte oväntat att den i många fall motiveras i styrdokumenten genom att vara instrumentell. De aspekter av delaktighet som inte har samma instrumentella karaktär som inflytande, har inte heller samma betoning i styrdokumenten och har därför inte samma betydelse ur governmentality-perspektivet. Delaktighetens betydelse hamnar i fokus i och med att styrdokumenten lyfter fram fritidshemmets lärandeuppdrag i relation till resultatkrav i skolan. Genom ett ökat skolanpassat lärandeuppdrag kan det vara svårt att bibehålla en stark delaktighet i fritidshemmet. Som den genealogiska analysen visar innebär stärkt resultatkrav att behovet av specialpedagogiska insatser ökar på fritidshemmet. Med stärkt resultatkrav kommer även en mer markerad konflikt mellan skola och fri-tid att framträda, en konflikt som inte gynnar elevernas delaktighet i fritidshemmet.

Hela delaktighetsdiskursen, och främst då inflytandeaspekten, handlar om vilken disciplineringsteknik som ska föredras. Från en öppen formell disciplinering där det finns en tydlighet vad eleverna får ha inflytande på, via en disciplinering som sker genom en lärarstyrd pastoral teknik, till en dold liberal disciplinering där eleverna genom självdisciplin ska fås att förstå vad de kan ha inflytande på. Enligt Foucault (2017) är grunden för den liberala disciplineringen att de som ska disciplineras får ansvar för sin egen disciplinering. Det tydligaste sättet att göra det är att involvera de

som ska disciplineras genom att göra dem delaktiga genom inflytande. Då direktiven om delaktighet och inflytande är omfattande i dagens styrdokument, innebär det att det finns tydliga indikationer på att tanken är att fritidshemmet ska ha en utbredd liberal disciplinering