Delanalys av praktiken och dess effekter

När det gäller kommentarerna kring praktiken eller APUn så var det lättare för eleverna att ha någon åsikt om den. När man gör något rent praktiskt så är det lättare att berätta om dessa saker än att berätta om teoriundervisning i skolans värld.

Många hade stora förväntningar på sin praktik dels för att många är skoltrötta och gärna vill göra något annat men också för att få se hur arbetslivet fungerar, hur vanligt folk har det när de jobbar, kunna träffa nya människor och sist men inte minst möjligheten att ordna ett jobb på praktikplatsen efter avslutad skola. Igglund/Svensson menar på att IV elever ofta har ett stort behov av att snabbt komma ut i arbetslivet istället för att läsa vidare (Igglund/Svensson, 2006). I den äldsta undersökningsgruppen nr 2 var det en fokusering på att få jobb på sin praktikplats medan grupp 1 hade en mer blandad önskan om att få anställning. Intressant är att konstatera att grupp 1 domineras av flickor och grupp 2 domineras av pojkar. Kan det vara så att pojkarna i grupp 2 som inte har varit så fokuserade på sitt skolarbete ser möjligheten att komma vidare i livet med hjälp av en anställning? Vissa av pojkarna har kanske haft svårt att hävda sig i den mer teoretiska skolutbildningen vilket stöds av PISA studien (2009), men ser sin chans när det kommer till de mer praktiska arbetsuppgifterna som erbjuds inom APU. Flygare (2000) visar liknande resonemang angående praktikens betydelse i utbildningen. Några av framgångsfaktorerna i den undersökningen var att 1) ungdomar hittar ett ”realistiskt” lärande som främjar motivationen, eller att 2) ungdomar får en yrkesutbildning som direkt kan resultera i en anställning och 3) att de får utveckla sin sociala kompetens. Den andra framgångsfaktorn passar bäst in på denna studie för främst pojkarna men även för en del av tjejerna d.v.s. att få ett jobb efter utbildningen. Just möjligheten att få en slags anställning i någon form står i fokus för de flesta av undersökningsdeltagarna, speciellt för den äldsta elevgruppen. En del av flickorna i grupp 1 kunde tänka sig att istället läsa lite andra utbildningskurser istället för att kasta sig in i en anställning just nu

36

d.v.s. de verkade se andra möjligheter än att jobba vidare på sin praktikplats. Ett par av flickorna i grupp 1 hade även förväntningar på att de skulle bli väl mottagna på sina praktikplatser och att de inte skulle bli utnyttjade som gratis arbetskraft. Samma flickor tyckte också att det var riktigt tufft att praktisera till en början innan de kom in i det. En av dem blev tvungen att byta praktikplats därför att de ”körde med henne” enligt henne själv. Westerlin (2006) skriver i sin studie att man ska ta det varligt när man introducerar eleverna i arbetslivet för då möjliggör detta att de kan använda alla sina sinnen för att ta in så mycket information som möjligt på arbetsplatsen. ”Genom att peka på möjligheten till information och ge dem en begreppsapparat så kan de i egen takt ta till sig och reflektera över intrycken”. De har ofta svårt för att smälta alla intryck på en gång. Samma linje är även Dewey inne på, att det är viktigt att låta eleven få tillfälle att få prova och experimentera och att man ska utgå från elevens egen förståelse och erfarenhet. Det kan röra sig om allt från väldigt enkla förhållningsregler som att förstå vikten av att komma i tid till mer avancerade uppgifter som löses tillsammans på en arbetsplats (Westerlin, 2006). Ett par elever i undersökningen påpekade just vikten av hur viktigt det var att komma i tid på sin praktikplats.

Hur blev det då med jobben som så många av eleverna eftertraktade? Samtliga från grupp 2 ville ha anställning av någon form, antingen sommarjobb, helgjobb eller heltidsanställning. I grupp 1 ville också alla ha någon form av jobb men några var inte så angelägna som de var i grupp 2. Sen får man inte glömma att intervjun med grupp 2 sker 1 år senare jämfört med grupp 1 eftersom de har varit arbetssökande ett bra tag på arbetsmarknaden.

Kunde arbetsmarknaden leverera några jobb till dessa ungdomar? I grupp 1 fick tre av sju erbjudande om sommarjobb och en fick förlängd praktik efter skolan som Arbetsförmedlingen hade ordnat med arbetsgivarstöd. I grupp 2 gick det sämre trots att de hade satsat hårt på att få anställning. Då ska man också komma ihåg att de har varit ute på arbetsmarknaden i nästan ett år när jag intervjuar dem. Under intervjuerna kunde jag känna att vissa var riktigt besvikna på ”systemet ”eller samhället eftersom i princip ingen hade fått något arbete. De flesta hade fått några veckors praktik på något företag genom Arbetsförmedlingens försorg efter skolan men sen har de fått gå tillbaka till arbetslösheten igen efter praktiken. Bara en i gruppen hade lyckats att ordna jobb och det var inom äldreomsorgen eftersom eleven hade jobbat där tidigare. Visserligen var det ett arbete som hon egentligen inte vill ha men som hon uttryckte det ”det är O.K. för

37

stunden”. En av pojkarna hade genom Arbetsförmedlingen fått en riktad arbetsmarknadsutbildning som bilskadereparatör och ska då vara rätt säker på att få jobb i branschen. Han hade då praktiserat inom bilbranschen så han hade lite tur att det saknades sådan arbetskraft just nu. Sammanfattningsvis kan man säga att alla i grupp 2 förutom killen som fått utbildningen genom AF var mycket besvikna över uteblivet jobb.

Många av undersökspersonerna har haft det rätt besvärligt att knyta bra kontakter med sin praktikplats i varje fall när det gäller att få ett jobb i någon form. Speciellt gäller detta för grupp 2 som inte har lyckats göra detta så bra utan deras arbetsmarknadskontakt har, förutom flickan som fick jobb på äldreboendet, rört sig om Arbetsförmedlingens åtgärder för att hjälpa till med extra praktik och utbildning.

Problemet som det ser ut just nu på arbetsmarknaden verkar vara att det är många olika kategorier av arbetssökanden som efterfrågar samma typ av jobb som eleverna i intervjugrupperna. En förklaring till det kan vara att utbudet helt enkelt är mindre än efterfrågan på arbetstillfällen. Då kan resultatet lätt bli att man slussar runt olika människor till samma arbetsplats för att praktisera kortare perioder och det blir då svårare att få ett riktigt jobb eftersom utbudet av arbetskraft är så stort just nu på en svag arbetsmarknad. Överutbudet tenderar lätt att utnyttjas av företagen som ser möjligheten till gratis extrahjälp istället för att anställa.

Gemensamt för bägge grupperna är att de var nöjda med sina praktikplatser, de var nyfikna på att få se hur arbetslivet fungerar, lära sig nya saker och att träffa nya människor. Även Skolans praktikupplägg med två dagars praktik i veckan fick beröm av de flesta och några tyckte också att de hade haft nytta av vad de lärde sig i matte och handel i skolan. Många nämner även att de lärt sig en massa om att ta eget ansvar, passa tider och hantera olika slags människor i olika situationer.

38