Man kan fråga sig om det är något fel på skolans utbildning eftersom det har varit så svårt för ungdomarna att få anställning. Behöver man ändra på något som berör utbildningen som gör det enklare för dessa ungdomar att få tillträde till arbetsmarknaden? Eller är det så krasst att det helt enkelt är så hård konkurrens om jobben idag. Ser man på arbetsmarknaden så visar statistiken att arbetslösheten verkar ha bitit sig fast på en hög nivå (ca 8-9%) och betydligt högre för ungdomar. Sen vet man att det är ännu tuffare konkurrens om de jobb som inte kräver någon högre utbildning än gymnasieskola. IV programmet på den undersökta skolan är ett program som innehåller mycket praktik. Tanken med det är just att få eleverna anställningsbara efter tre års utbildning. För att de ska lyckas bättre på arbetsmarknaden skulle man kunna tänka sig en utökad praktiktid för alla eller kanske bara vissa av eleverna. Skulle man göra en utökning av praktiktiden kan man kalla detta för en specialpedagogisk åtgärd som skulle kunna få ett positivt resultat med fler elever som skulle kunna få någon slags anställning på sin praktikplats. Skolans erfarenhet visar att ju längre perioder som eleverna är ute desto större är chanserna till ett jobberbjudande. Hur kommer sig detta? Eftersom eleverna är ute längre perioder så är chansen större att praktikplatsen ser en möjlighet i att placera eleven i verksamheten jämfört med att eleverna är ute kortare perioder. Rätt som det är kan det inträffa förändringar i de praktiserande företagens verksamhet som gör att det uppstår ett arbetskraftsbehov. Resonemanget med mer praktik i utbildningen får stöd av mitt redovisade material från delanalysen bl.a. Flygares resonemang om praktikens betydelse för utbildningen, (Iggsund/Svensson, 2006) som menar på att alla skoltrötta elever ser en annan möjlighet till ett arbete än skolarbete och Dewey´s teorier om att ungdomar behöver få tillfälle att få prova och experimentera för att utvecklas och att man ska utgå från elevens egen förståelse och erfarenhet. Det kan röra sig om allt från väldigt enkla förhållningsregler som att förstå vikten av att komma i tid till mer avancerade uppgifter som löses tillsammans på en arbetsplats (Westerlin, 2006). IV-programmet har fasats ut vårterminen 2013 men har ersatts med liknande verksamhet men med annat namn. Hur skulle man kunna göra skolans program bättre? Som tidigare redovisats så finns en del att tänka på särskilt när det gäller stödåtgärderna eller snarare brist på vissa åtgärder som assistenthjälp och mer enskild hjälp till elever. Det fanns en del problem med att
39
det var stökigt ibland i klassrummet. Här skulle man kunna med hjälp av specialpedagogen kartlägga de elever som stör ordningen och sätta in lämpliga åtgärder för att få en bättre arbetsmiljö för elever och lärare.
7.1 Metoddiskussion
Mitt utgångsläge var att undersöka ett elevunderlag som jag väl kände till och vars deltagare jag kände genom min profession som lärare. Man kan undra hur resultaten hade blivit om jag hade undersökt en för mig främmande deltagargrupp. Hade resultaten blivit lika positiva eller hade de blivit mer negativa. Det finns alltid en risk med att intervjua människor som man redan känner. Kanske man medvetet eller omedvetet är extra positiv i sina svar eftersom det är jag personligen som lyssnar på deltagarna. Hur mycket detta påverkar är svårt att säga. Någon påverkan har det säkert men hur mycket är svårt att säga.
Om jag skulle göra om hela min undersökning från början? Vad skulle jag då ändra på eller göra annorlunda. Med tanke på all den tid som gick åt för att genomföra alla intervjuerna så skulle jag istället göra en kvantitativ undersökning med många deltagare då jag är intresserad över statistiska resultat och att tolka dessa resultat. Fast en kvantitativ undersökning skapar inte samma djup som en kvalitativ ansats, den kanske kan visa en ytligare och förenklad bild i bästa fall. Men eftersom jag aldrig hade gjort en kvalitativ ansats tidigare så var det därför jag gjorde just en sådan för detta arbete.
7.2 Specialpedagogisk diskussion
Även om resultaten ser någorlunda bra ut i redovisningen så framkommer det vissa brister. Dessa brister framkommer tydligast i den specialpedagogiska verksamheten i undersökningen d.v.s. stödåtgärderna. De brister som eleverna framförde var t ex att undervisande lärarna skulle ha mer tid för att förklara enskilt med eleverna hur uppgifter skulle lösas. En annan brist var stökiga elever eller att inte få extra hjälp inför provtillfällen och att få muntliga prov istället för skriftliga. Som jag redan har redogjort för i delanalysen, där jag beskriver vilken viktig betydelse assistenten har i klassrummet, var assistenhjälp den stödåtgärd som många elever uppskattade speciellt i
40
grupp 1. Denna assistenhjälp var inte lika tydlig för grupp 2 eftersom de inte hade den hjälpen hela tiden. I och för sig så önskade sig även grupp 1 ännu mer assistenhjälp så man kan tolka det som att de skulle behövt ännu mer sådan hjälp. Alla de ovan beskrivna uttryckta bristerna i grupperna hade kunnat avhjälpas med ytterligare assistenthjälp. Sammanfattningsvis så har den viktigaste stödåtgärden träffat rätt i de undersökta grupperna men behovet har varit större än tillgången, speciellt i den äldsta gruppen (grupp 2). En annan brist som vissa elever påpekade var att det var lite stökigt i klassrummet i grupp 2 och det är i denna grupp som de flesta pojkarna finns. Här skulle man kunna tänka sig att en specialpedagog undersökte orsaken till detta. För precis som eleverna säger att de har inte brukat allvar med sina studier, utan istället själva stört ordningen i klassrummet. Här finns ett samband nämligen oroligt i klassrummet som leder till sämre studieresultat. Här skulle man kunna tänka sig en specialpedagogisk utredning på de elever som stör ordningen i klassrummet och även förstör för sig själva. De dåliga resultaten för de pojkar som istället störde ordningen ligger i linje med de redovisade resultaten från Pisarapporten, nämligen att de stora förlorarna i dagens svenska skola är de svagpresterade pojkarna. Frågan är förstås om de flesta av de pojkar som visar sämst resultat också är de som mest stör undervisningen i skolan. Det vet vi förstås inte, om det förhåller sig på det viset men det skulle kunna vara ett intressant spår att följa upp i en vidare undersökning.
7.3 Forskningsförslag
Det som framkommer i min studie är de undersökta eleverna ganska nöjda med sin utbildning och främst då sin arbetsplatsförlagda praktik. När det gäller de specialpedagogiska åtgärderna så visar resultaten att eleverna inte förstår riktigt vad specialpedagogiska åtgärder är för något men samtidigt berättar de om de stödåtgärder som funnits där för dem. Eftersom resultaten av praktiken och stödåtgärderna ändå har varit mer positiv än negativ för verksamheten skulle det vara intressant att jämföra dessa resultat med andra elevgrupper från andra skolar som t ex friskolor eller andra kommunala skolor i Sverige. I studien framgår att pojkarna har det besvärligast att komma vidare i sina val. Flickorna har fungerat bättre i skolan och verkar ha fler alternativ efter avslutad utbildning. Varför inte undersöka hur det kommer sig att flickorna gör bättre ifrån sig i skolan än vad pojkarna gör vilket även den tidigare
41
redovisade Pisa rapporten tar fasta på, nämligen att det är gruppen med svagpresterade pojkar som tappat mest i den svenska skolan på senare tid.
Flera av pojkarna min undersökning verkar ha satsat mycket på att få ut något av sin praktik. Denna strategi har varit ett hinder för dem eftersom konjunkturen i ekonomin har varit svag när de skulle söka jobb. Det skulle vara intressant att fortsätta att undersöka fler klasser i andra årskurser på samma skola för att se om det blir annorlunda resultat då i ett annat bättre konjunkturläge på den svenska arbetsmarknaden. Eftersom antalet undersökta elever är få så kan man inte statistiskt säkerställa några resultat utan då får man istället göra en kvantitativ undersökning som kan ge erkännande till denna studie eller som kanske kommer att visa helt andra resultat.
7.4 Analys av elevernas betyg på skolan
Som en sista fråga till alla som intervjuades ställdes frågan vilket betyg man ville ge som helhet till skolan efter tre års utbildning på programmet. Resultatet som redovisats är betyg 4 av fem möjliga från grupp 1 och 3,5 från grupp 2. Resultatet får anses som relativt högt anser jag och visar på att eleverna har haft relativt bra erfarenheter av programmet. Under intervjuerna har det framkommit att eleverna har berömt lärarna men även övrig skolpersonal för att vara snälla och hjälpsamma. Eller för att citera vad en elev ville säga som avslutning till den genomförda intervjun ”Jag vill säga tack för en bra skola och tre bra år”.
42