Så här långt visar resultaten när det gäller kunskapsutveckling bland eleverna att deliberativ undervisning fungerar bäst bland eleverna på vuxenutbildningen och på de yrkesförberedande programmen. För eleverna på det studieförberedande programmet verkar undervisningsalternativen fungera likvärdigt. Det förefaller som att eleverna på studieförberedande program lyckas ungefär lika bra oavsett undervisningens karaktär och oberoende av hur intresserade de är av samhällskun-skap. Möjligtvis är det så att eleverna helt enkelt anpassar sig till den undervisning som bedrivs.
För att pröva om så är fallet är det intressant att titta närmare på elevernas prefer-enser vad gäller undervisning. Inom pedagogik finns en omfattande litteratur vad gäller individers möjligheter att lära sig saker givet hur undervisningens karak-tär samspelar med vad individen själv anser passa honom eller henne (Witkin & Moore 1975; Kolb 1981, Andersson & Adams 1992; jfr. även Gardner 1983, 1991, 1997). Utgångspunkten för denna forskning handlar om att olika människor antas föredra olika sätt när det gäller att hantera information. För att en elev skall kunna påverka sitt lärande på bästa sätt måste eleven fundera över hur han eller hon helst hanterar information. När eleven har detta klart för sig kan han eller hon i nästa steg utnyttja så kallade lärstilar som passar denna informationshanteringspreferens och på så sätt påverka sitt lärande på bästa sätt.
I forskningen om lärstilar och lärstilsteorier finns flera konkurrerande modeller (Gardner 1997; jfr Kolb 1981). Vad som är gemensamt för de flest lärstilsteorier är dock uppfattningen att en elevs lärande antas påverkas positivt om lärandesitu-ationen passar med elevs preferens för undervisning. Det vill säga att en elev som tycker om att ha ett socialt utbyte genom samtal med andra antas lyckas bättre om undervisningen sker i enlighet med denna preferens.
Utifrån de antaganden som görs inom lärstilsteori kan det vara av intresse att se om preferens för undervisning påverkar sambandet mellan undervisningsform och kunskap. I det här fallet är det mest relevant att studera om eleverna anser att deliberativ undervisning passar dem eller inte och i sin tur undersöka om denna preferens får effekter på sambandet mellan undervisningsform och kunskap. Den hypotes som prövas är att elever som både har en preferens för deliberativ undervisning och har deliberativ undervisning är de som utvecklar sina kunskaper
mest. Enligt hypotesen är det de elever som i studiesyfte tycker om att samtala och diskutera med andra, och dessutom får möjligheter att enbart fokusera på en sådan undervisningsform, som kunskapsmässigt antas få ut mest av deliberativ undervisning. Studiens design medför dock ett problem när det gällde att mäta undervisningspreferens. Det var inte möjligt att i detalj beskriva deliberativ un-dervisning i enkäten. Orsaken till det var att en sådan beskrivning skulle kunna ge eleverna för mycket information om studien. Ett antal allmänna frågor om under-visningsalternativ ställdes dock. Eleverna ombads bland annat att svara på om de ansåg att en undervisningsinriktning med diskussioner i mindre grupper passade dem bra eller dåligt. Denna fråga används i den följande analysen.
I tabell 4:3 redovisas resultaten från en OLS-regressionsanalys i syfte att undersö-ka om elevernas gillande eller ogillande av att i undervisningen diskutera i mindre grupper påverkar sambandet mellan undervisningsform och kunskap. I modell 1 ingår inte interaktionsvariabeln undervisningspreferens. I modell 2 ingår interak-tionsvariabeln.
Tabell 4.3 Effekt av att tycka om deliberativ undervisning på sambandet mellan
undervisning och kunskaper bland eleverna
8
Tabell Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet..5 Effekt av att tycka om deliberativ undervisning på sambandet mellan undervisning och kunskaper bland eleverna
Modell 1 Modell 2 Studieförberedande program (n=100) Undervisning -0,16 (0,17) -0,35 (0,26) Undervisningspreferens 0,32 (0,17) 0,16 (0,24) Undervisning*Undervisningspreferens 0,34 (0,34) Konstant 2,40*** (0,15) 2,50*** (0,18) Adj. R2 0,02 0,02
Pojkdominerade yrkesförberedande prog.
(n=63) Undervisning 0,13 (0,14) 0,30 (0,27) Undervisningspreferens 0,11 (0,15) 0,20 (0,20) Undervisning*Undervisningspreferens -0,25 (0,32) Konstant 1,91*** (0,13) 1,86*** (0,15) Adj. R2 0,00 0,00
Flickdominerade yrkesförberedande prog.
(n=59) Undervisning 0,70*** (0,21) 0,68* (0,37) Undervisningspreferens -0,09 (0,22) -0,10 (0,33) Undervisning*Undervisningspreferens 0,03 (0,45) Konstant 2,21*** (0,21) 2,22*** (0,27) Adj. R2 0,14 0,12 Vuxenutbildning (n=35) Undervisning 0,52* (0,28) 0,75 (0,59) Undervisningspreferens 0,39 (0,33) 0,55 (0,49) Undervisning*Undervisningspreferens -0,30 (0,67) Konstant 2,11*** (0,32) 2,00*** (0,42) Adj. R2 0,09 0,06
Tabell Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet..6 Effekt av att kön på sambandet
Kommentar: De samband som är statistiskt säkerställda p < 0.10 markeras med *, p<0,05 med ** och p<0,01 med
***. De beroende variablerna är alla medelvärdesförändringar mellan för- och eftermätning. N-talet är antalet elever som ingår i analysen för respektive undersökning. Inom parentes visas standardfelen. Preferens vad gäller deliberativ undervisning bland eleverna har mätts med hjälp av följande frågeformulering: Hur bra passar följande sätt att arbeta i skolan dig: diskussioner i mindre grupp? Svaren har getts på en elvagradig skala där 0 står för att det passar eleven mycket dåligt och 10 står för att det passar eleven mycket bra. Variabeln har kodats om så att värdena 0 till 6 kodats som 0 och värden 7 till 10 kodats som 1 (variabelns fördelning bland eleverna var på studieförberedande program 43 % =0/57 % =1, på yrkesförberedande pojkdominerat program 32/68, på yrkesförberedande flickdominerat program 32/68 och på vuxenutbildning 29/71). Även variabeln undervisning har kodats så den varierar mellan 0 lärarcentrerad undervisning och 1 deliberativ undervisning. Interaktionsvariabeln ’Undervisning*Undervisningspreferens’ anger ef-fekten av att som elev både anse att diskussioner i mindre grupp passar mig och ha deliberativ undervisning.
Tabell 4:3 visar inga signifikanta resultat vad gäller undervisningspreferensens påverkan på sambandet mellan undervisningsform och kunskap. Studien ger därmed inget stöd för att elever med preferenser för undervisning som domineras av samtal i mindre grupp kunskapsmässigt lyckas bättre då de har deliberativ un-dervisningen än då de har lärarcentrerad undervisning. Att på förhand föredra eller inte föredra en viss typ av undervisning och sedan praktisera den ena eller andra typen har i studien ingen effekt på hur väl eleverna når kunskaper i kursen. Elever
som verkligen anser att diskussioner i mindre grupper passar dem och dessutom har deliberativ undervisning skiljer inte ut sig kunskapsmässigt jämfört med dem som inte anser att denna undervisningsform passar dem. Detsamma gäller för de elever som ogillar en undervisning med diskussioner i mindre grupper och har lärarcentrerad undervisning.