Den finns en fråga som varit ständigt närvarande under hela arbetet med den här studien. Den handlar om hur lärare generellt sett undervisar i skolan. Är under-visning som bedrivs i den svenska skolan idag till övervägande del samtalsinriktad eller traditionell? Och kanske än mer intressant i anslutning till den här studien: är det så att undervisningen i samhällskunskap generellt sett bedrivs utifrån ett deliberativt eller lärarcentrerat ideal?
Tyvärr finns det inga bra svar på dessa frågor. Den stora internationella un-dersökning som kontinuerligt görs på området och som sköts av OECD har Sverige hittills inte deltagit i. Undersökningen heter TALIS (The Teaching and Learning International Survey) och är en enkätstudie som vänder sig till lärare och skolledare. Studien har till syfte att beskriva undervisnings- och lärandemiljöer. Bland annat undersöks lärares undervisningsstilar – synsätt och praktik, lärande-miljön, skol- och klassrumsklimat, klassrumsdisciplin, relationen mellan lärare och elev med mera. 2013 genomförs nästa TALIS-undersökning och där kommer Sverige att vara med. Fram till dess får vi dock vända oss till andra studier för att få en aktuell uppfattning om hur lärare i svensk skola undervisar.
Ett exempel på en studie där frågor om undervisning ställs till lärare är ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) från 2009. I ICCS un-dersöks hur unga människor i olika länder förbereds för att axla sin roll som medborgare. Studien väder sig till elever som går i årskurs åtta men frågor ställs även till lärare. Exempelvis tillfrågas lärarna om hur trygga de känner sig inför att använda olika undervisningsmetoder. Lärarna får svara på om de känner sig mycket trygga, ganska trygga, inte så trygga eller inte alls trygga med att använda undervisningsmetoder som grupparbete, klassrumsdiskussion och föreläsning. En enkel analys bland de svenska lärare som svarade på frågorna visar att lärarna känner sig tryggare i att använda metoder som föreläsningar jämfört med att använda metoder som klassrumsdiskussioner och grupparbeten.54
54 Analysen visar att medelvärdena skiljer sig signifikant på 0,01-nivån. Medelvärdet för föreläsningar är 1.28, klassrumsdiskussioner 1.33 och grupparbeten 1.44 (mycket trygg =1, ganska trygg=2, inte så trygg=3, inte alls trygg=4) (N=1870).
I ICCS:s lärarenkät ställs även en fråga till de lärare som undervisar i ämnen som har anknytning till medborgar- och samhällsfrågor, det vill säga i ämnen som sam-hällskunskap, historia, geografi och religion. Frågan handlar om hur ofta lärarna anser att de genomför olika typer av aktiviteter i undervisningen om medborgar- och samhällsfrågor. Lärarna får ta ställning till om de aldrig, ibland, ofta eller my-cket ofta genomför en viss undervisning. Två typer av undervisningsinriktningar som det frågas om är hur ofta lärarna föreläser under lektionerna samt hur ofta de ställer frågor som eleverna får svara på. Båda dessa undervisningsformer anser lärarna att de använder ofta eller ibland.55
Närmare än så går det inte att komma frågan om svenska lärares undervisning-smetoder med hjälp av ICCS:s material. Frågorna ger inte möjlighet att mer precist ställa en lärarcentrerad undervisningsform mot en mer deliberativ. Grundskollärar-nas svar tyder dock på att de generellt sett känner sig något mer trygga med att använda föreläsningar jämfört med klassrumsdiskussioner och grupparbeten. I avsaknad av enkätstudier med specifika frågor om vilken undervisning lärarna anser att de bedriver i skolan valde jag att skicka ut en kort enkät till alla samhäll-skunskapslärare på gymnasieskolorna i Göteborgsregionen. Svarsfrekvensen på enkäten är dock något ofullständig.56 I enkäten ställde jag ett antal frågor om i vilk-en utsträckning lärarna ansåg att undervisningvilk-en som de gvilk-enomför är deliberativ eller lärarcentrerad. På en skala från 0 till 10 fick lärarna ta ställning till huruvida de ansåg att deras undervisning var inriktad på elevernas samtal om ämnet (0) eller inriktad på förmedling av ämnet från lärare till elev (10). De fick också ta ställning till hur de idealt sätt skulle vilja att deras undervisning gick till. Utifrån samma skala fick lärarna svara på frågan var de idealt sett skulle vilja att deras undervisning befann sig.
Analyserna av enkätsvaren när det gäller faktisk undervisning visar att medelvärdet
55 420 lärare har svarat på frågan: hur ofta förekommer nedanstående aktiviteter under dina lektioner om medbor-gar- och samhällsfrågor i årskurs åtta? Läraren föreläser och eleverna gör anteckningar (1=aldrig, 2=ibland, 3=ofta, 4=mycket ofta). Medelvärdet är 2,56. 420 lärare har svarat på frågan: hur ofta förekommer nedanstående aktiviteter under dina lektioner om medborgar- och samhällsfrågor i årskurs åtta? Eleverna ställer frågor och läraren svarar (1=aldrig, 2=ibland, 3=ofta, 4=mycket ofta). Medelvärdet är 2,50. Det finns ingen signifikant skillnad mellan de två medelvärdena.
56 I undersökningen inriktade jag mig på ett totalurval av samhällskunskapslärare. Proceduren gick till så att jag tog kontakt med lärarlagsledare på skolorna och frågade om de kunde tänka sig att sprida enkäterna till skolans samhällskunskapslärare och därefter skicka tillbaka dem till mig. Av de 59 gymnasieskolor som finns registrerade på GR-regionens hemsida fick jag kontakt med 40. Till dessa gymnasiekolor skickade jag efter önskemål enkäten via mail eller per post. Till övervägande del skickade jag enkäter och svarskuvert per post. Jag skickade ut två påminnelser via mail. Totalt återkom 64 enkäter. Det har dock varit svårt att få fram exakt information om hur många samhällskunskapslärare som arbetar på regionens skolor.
bland lärarna som svarade ligger på 4,9, det vill säga mitt emellan samtalsinriktad och lärarcentrerad undervisning. När lärarna svarar hur de idealt sätt anser att de skulle vilja att deras undervisning ser ut finns det dock en signifikant förskjutning mot samtalsinriktad undervisning (4,2). Med andra ord verkar det som att lärarna som svarade på enkäten önskar att deras undervisning vore mer samtalsinriktad än den är. I enkäten ingick också frågor om samhällskunskapslärarna arbetar på en kommunal eller en fristående skola och om de arbetar på studieförberedande eller yrkesförberedande program. Analyserna visade dock inga tecken på att skolform eller typ av gymnasieprogram som lärarna undervisar på samspelar med synen på hur de genomför undervisning eller idealt sett skulle vilja genomföra undervisnin-gen i samhällskunskap.57
Bilden av lärare som mer trygga i undervisning som bygger på föreläsningar kan alltså kompletteras med att delar av gymnasielärarkåren i samhällskunskap i Göteborgsregionen idealt sett skulle vilja att deras undervisning var mer inriktad mot samtal bland eleverna än vad den är i praktiken. Att traditionell undervisning är minst lika eller ännu mer förekommande än samtalsinriktad undervisning bekräftar den bild som över tid funnits i svensk skola de senaste decennierna (se de så kallade NU-rapporterna, nationella utvärderingar av grundskolan, som genomfördes på uppdrag av Skolverket och där ställdes frågor till lärare och elever om undervisning i grundskolan). Utvärderingarna genomfördes under början av 2000-talet men liknande rapporter skrevs även i början av 1990-talet. Resultat-en i båda utvärderingsomgångarna visar att det helt dominerande arbetssättet är helklass-/frontalundervisning (Skolverket 1993; Oscarsson 2003). Det sker en liten förändring mellan de två utvärderingarna mot att det enskilda arbetet, disk-ussioner i helklass samt grupp- och projektarbeten har ökat sedan 1990-talet. Det vanligaste arbetssättet enligt eleverna är att läraren pratar och eleverna lyssnar. Det mesta tyder alltså på att det inte är samtalsinriktad undervisning som domin-erar i den svenska skolan. Men bilden är osäker. Hur som helst är det dock en brist att inte veta hur lärare i skolan generellt sätt undervisar. På samma sätt som det behövs mer forskning om undervisningseffekter behövs det mer studier om faktisk undervisning som bygger på representativa urval av lärare och elever.
57 I medelvärdesjämförelsen visar analysen att lärarna placerar sin undervisning mitt emellan samtalsinriktad och lärarcentrerad, medelvärdet, 4,94 (SD 1,78). När lärarna tillfrågas om hur de på ett idealt sätt skulle vilja att deras undervisning befann sig på skalan sjunker medelvärdet till 4,19 (SD 1,67). Skillnaden mellan medelvärdena är signifikant på 0,01-nivån (N=64). Skalan gick från 0=undervisning inriktad på elevsamtal om ämnet, till 10=inriktad på förmedling av ämnet från lärare till elev.